medium, bluff?

Jag är ledsen att göra er besvikna, men min moster känner inte oss så väl, hon har knappt träffat min mamma (sin syster) de senaste tio åren. Hon kunde inte ens mitt namn innan begravningen. Och min moster är inte troende, utan ville mer gå på skoj, och hon sa själv att hon minsann inte tänkte ge mediumet några ledtrådar eller ansiktsuttryck som hon skulle kunna läsa av. Och sen var det ju det att det var i slutet av sessionen, min moste hade precis betalat och skulle gå. Jag är väldigt logisk, och precis som något skrev om att varför skulle vi vara det enda levande på jorden som har ett liv efter detta, så tänker jag med, har jag gjort tusentals gånger. Men detta var så rätt, och min moster vet inte något om oss syskon heller, så hon har liksom inte kunnat ge några intryck för henne att läsa. Hon nickade bara på nästan allt mediumet sa... nej jag vet inte vad jag ska tro... Jag har alltid varit den största skeptikern i världs historien känns det som, men allting som mediumet sa, stämde, och just det att pappa hade sagt att jag hade ett stort hjärta, det sa han varje gång jag var ledsen över tex ett kompis bråk eller nåt, så sa han alltid "lilla gumman, du har ett alldeles för stort hjärta, du lägger hela världen på dina axlar." Att hon hade kunnat gissa sig till att han hade barn och fru är väl inte så svårt. Hade hon liksom berättat att det var en man där som dött och min moster sagt "ja min svåger" och hon då hade börjat rabbla random saker om att han hade fru och barn som han älskade, då hade jag sagt direkt att det var fejk. Men just detta...

Och sen är det ju också frågan om HUR mediumet visste våra kön? Min moster berättade inte våra kön. Inte en enda detalj om oss berättade hon. Hon kunde för tusan inte ens pappas hela namn, hon visste inte att han hade ett dubbelnamn, ändå kunde mediumet se det framför sig.
 
Jag märker nu när jag läser vad jag själv skriver, att jag nog tusan är en bealiver iallafall... Då får det vara så. Det är knappast så att jag tänker ringa spåtanter och medium till höger och vänster nu och bli värsta andlig och troende. Detta var helt enkelt för detaljrikt för att det skulle kunna vara ren gissning. Så är det bara. Jag lider inte av att betala fem hundra sketna spänn för att gå till ett medium, jag mår heller inte dåligt av att tro på att det finns ett liv efter detta, så varför inte? Finns det egentligen någonting i vår värld som är logisk? Varför finns det ens planeter? vad är meningen med att det finns en rymd överhuvudtaget. Livet är en enda stor fråga, och jag brukar hålla mig till vetenskapen för det mesta. Ja, nästan alltid. Och jag glor aldrig på "hemsökta hus" eller andra skit program, där skriker det ju verkligen FEEEEEJK. Men detta var för rätt. Jag kan inte släppa det. Hon kanske bara gissade rätt, vem vet. Jag vet bara att när mamma ringde och berättade detta ikväll så infann det sig plötsligt ett inre lugn hos mig, som jag sen pappas död totalt glömt bort existerade. Jag kände mig för första gången på flera månader, mindre ensam, och ett hopp tändes i min själ.

Egentligen spelar det ingen roll vad jag tror, eller vad andra tror. Pappa var en sån stor del av mitt liv, att han varken andligt eller fysiskt någonsin ska kunna försvinna ifrån mig. Om det hjälper mig att sova bättre på nätterna, om jag tror på en saga om pappa, så tror jag inte det finns något farligt i det. Jag tror faktiskt att den sagan är den enda som kan hålla mig ifrån att flippa ut och ta livet av mig av sorg.

Jag vet inte vad jag tror, som sagt. Det enda jag vet är att om jag ska gå resten av mitt vuxna liv, med tron om att jag aldrig någonsin mer kommer få höra hans röst, han skratt, hans nynnande till radion, lukten av hans hår och parfym, tron på att jag aldrig någonsin mer kommer att få hålla om honom, då kommer jag dö av sorg.

Att det är så som du beskriver så visar det ju någonting, om din moster hade så pass dålig koll på er men att allt ändå stämde. Ja.. Det borde övertyga de skeptiska!

Din pappa kommer inte att försvinna från dig, han är kvar. Du kan prata med honom och även om du inte hör hans svar så svarar han.

Det skadar absolut inte att besöka ett medium utan jag tror ju det hjälper, om det är rätt person såklart. Jag tror att jag skulle behöva det också för att kunna lugna en del av mig gällande vissa saker så det kan nog vara riktigt bra för dig att göra det, få "höra" direkt av din pappa.
Jag tror ju inte han vill att du ska dö av sorg utan att du ska minnas med glädje, han är ju ändå din pappa och vill att du ska vara lycklig även om du har det svårt.

Nej, det övertygar inte. Anekdotiska bevis är noll och inget värda. Sinnen går att lura och vår hjärna och vårt minne är på intet sätt opåverkbart.

Du skriver att det inte skadar att besöka ett medium. Jo, det kan det visst göra. Mediet kommer låtsas ha kontakt med TS pappa och förmedla saker som "han" säger. Men det är ju inte på riktigt, mediet bluffar bara och TS blir lurad. Jag förstår viljan att få kontakt med någon man saknar men det ett medium gör är inte okej på något vis. Minnena av den döde är för mig något som ingen ska lägga sina smutsiga tassar på, för i slutändan är det bara dem man har kvar. Jag hoppas att TS låter bli att låta sig utnyttjas av någon som bara är ute efter att tjäna pengar på hennes sorg.

Du behöver inget medium för att berätta för dig att du älskar din pappa. Du har honom med dig hela tiden så vårda de fina minnena av honom. Känn att du har ett band tillbaka i tiden med honom som kan ge dig styrka. Kom ihåg vad han gjorde för dig när du växte upp och använd de bra sakerna så har du kontakt med honom varje dag. Det är nog vad de döda vill att vi ska göra. Att vi faktiskt ska ta lärdom av deras liv och inte upprepa deras misstag men ta till oss av det som var bra. Det behöver du inte betala 500:- för.

Jag uppskattar inte att du talar om mig som om jag vore en naiv liten skolflicka. OM jag går till ett medium, så kommer jag inte säga ett pip. Börjar då hon snacka om en man som dött så spelar jag dum och säger att ingen i min närhet har dött (som min moster gjorde, fast hon kom ju verkligen inte på vem det kunde vara,,,) sen vill jag se vad som händer.

Hennes detaljer var för bra för att det skulle kunna vara gissning:

* Hon sa att pappa sagt att det gick fort (Sant, han dog 11 dagar efter sin diagnos om cancern)

* Att mamma och pappa hade en jätte fin relation och att hon var den snällaste han nånsin känt (sant, det sa alltid pappa till mamma)

* att pappa dött av sin mage (sant, lever cancer)

* att pappa varit tjock innan han blev sjuk (sant)

* att min storasyster äntligen börjat komma någonstans på sitt jobb (hon hade bara irrat runt som vikarie 20 timmar i månaden, men i juni-juli var hon uppe i heltid och fast jobb)

* att vi inte skulle oroa oss för att vår lillasyster inte sörjde pappa (sant, vi bråkade hur många gånger som helst med lillasyster över att hon verkade totalt likgiltig)

* att min storebror inte skulle oroa sig över sina barn, han skulle snart få nytt jobb (sant, han fick nytt i Aug).
* att han saknade mig och att jag hade ett stort hjärta (det sa han väldigt ofta till mig)

* att min storebror och han hade haft samma intresse genom åren och spenderat mycket tid tsm på det (sant, båda två älskade bilar, och kunde mecka i timmar i garaget på något nytt projekt.)

* att  mamma inte skulle lägga sig i våra bråk syskon emellan (pågick en hel del, gör fortfarande, och pappa sa alltid till mamma att hon inte skulle bry sig och hålla sig utanför.)

Hade hon sagt helt random saker som "han har barn, en fru han älskar, han hälsar till alla att han mår bra, och att han vakar över er" då hade jag sagt till min moster att hon slösat sina pengar. Jag är inte korkad.

Du tolkar det mediet säger som "träffar" eftersom du vill tro att det är på riktigt, när det egentligen handlar om rena gissningar och den information som du omedvetet ger. Jag inser att du inte kommer ändra din åsikt, vilket jag tycker är tråkigt. Det är sådana som du som göder bluffmakeribranschen och det är sorgligt på många vis.

Lycka till med ditt sorgearbete.

Detta stämmer till 90% med min far som dog för några år sedan.

För några år sen hörde jag på radion en man berätta att i själva dödsögonblicket lättar människokroppen med ca 15-25 gram. Denna viktnedgång har inte kunnat förklaras vetenskapligt. Jag, och många med mig, tror att det är kroppens själ som lämnar kroppen. och det är den som seriösa medium kan få kontakt med. Det finns även många som är oseriösa (som t.ex. spådamen som berättade dödsdatum!).

Hur ska man tolka att det är en skillnad på 10gr mellan olika människors själ? Är det bara ett mätfel eller är kanske alltihop ett mätfel? Lite mer får det nog vara för att man ska kunna säga att det är själens vikt som mäts. Bara för att något inte är förklarat vetenskapligt på det vanliga sättet så är det inte bevis på att det övernaturliga finns.