medium, bluff?

för att jag vare sig gissar eller hittar på. End of discussion.

Tror du, utifrån vad jag berättade, att jag var medveten om att jag gissade och hittade på? Slutar diskussioner för att man vill det eller när man rett ut vad man försöker få sagt?

oftast när man bokar tid hos någon så måste man uppge namn och telefonnummer. Men telefonnummer kan man få reda på förnamn, efternamn, adress, ålder, födelsedatum. Med dessa uppgifter kan man ta reda på vilka anhöriga personen, barn, cilvilstatus även inkomst kan man se på nätet.

Det stämmer inte alls, de flesta medium tar bara namnen.

Ja det har jag, och ingen har lyckats förklara för mig vad som är bra med att ha en tro utan god grund.

då kan jag försöka förklara varför jag VILL tro. För att jag saknar min pappa, för att sorgen efter honom är totalt olidlig, och jag känner mig ensam och missförstådd av människor runt omkring som tycker "det har gått en tid nu, du borde må bättre" eller som säger saker som "man måste gå vidare... det hade din pappa velat", såna ord hjälper inte ett skit utan får mig bara att få dåligt samvete över att jag saknar honom och mår dåligt. Jag vill tro på den andra sidans existens eftersom att mitt liv just nu är förjävligt när pappa är borta och det enda jag vill är att han ska finnas, då är det lätt att man söker sig till såna saker som medium och annat, för det lättar ens smärta. Att ha en tro på att personen fortfarande finns hos en, om än "bara" som ande,så lättar det sorgen något oerhört mycket. Om man aldrig har mist någon själv, så är det nog svårt att förstå... men jag känner så, och jag tror att det är därför många andra också gör det. Man vill hitta något som minskar smärtan. Tänk dig själv om du skulle vara hemma och ha svin ont, säg att du brytit ett ben och inte kan ta dig till akuten av något skäl, skulle du då inte leta i vart enda skåp i huset efter smärtlindring?

Detta blir en smärtlindring. Vare sig man blir lurad eller inte.

kram på dig!!!

tack kram!!

Okej,

Jag har förlorat människor nära mig (dock ingen i närmsta familjen). Jag kan fortfarande inte förstå varför det hjälper en att gå vidare om man tror att den som dött fortfarande lever på något plan, det låter motsägelsefullt.

Dessutom förstår jag att man VILL tro på vissa saker. Jag vill gärna tro på liv efter döden, vem fan vill dö liksom. Men det är ganska barnsligt att tro att något blir mer verkligt bara för att man så gärna vill nånting.

Man göder även alla dessa s.k "medium" och kastar kol på elden när man söker sig till dom. De utnyttjar människor i skakiga tillstånd och begär ofta orimliga summor pengar för att lura folk och spela på deras tillfälliga svaghet.

Sjukt att det ens är lagligt...

Återigen, för att vara rationell, tycker du inte själv att det är fruktansvärt märkligt att INGET medium i världen hittills lyckats bevisa sina s.k krafter? Säger inte det någonting om deras trovärdighet? Hur kommer det sig tror du?

ocksa skeptiskt lagd mot allt sant har, men nar jag var 9 ar, dagen innan min mamma fyllde 40 kom hennes lillebror som dog for 20 ar sedan och presenterade sig for mig i drommen och bad mig att halsa henne pa sin 40 ars dag.

nagot ar senare vaknar jag pa morgonen och mamma ar vaken, hon sager att hon varit vaken sen 4 pa morgonen for en drom hon hade. hennes doda lillebror hade knackat pa var dorr och nar hon fick se honom blev hon choackad men glad och bad honom att komma in, han sa att han inte hann for han hade nagot at tutratta, men han hade stannat till hos oss for att se henne. Sedan vaknade mamma och kunde inte somna om.

Runt lunch ringde telefon och det var mormor som sa att morfar hade dott.

Jag en patient under en tid som blev sjuk och madde riktigt daligt. Han gick bort efter en ritkigt hemsk och plagsam kamp som gick snabbt, han var 19 ar.
En natt star jag och skriver i journaler i korridoren nar jag pa avstand ser honom komma in genom dorren till avdelningen, tom med dorren knakade till, han sag stark o frisk ut och jag tankte att detta var bra.. sen kollade jag upp igen nar jag kom pa att han dott nagra veckor sedan. Da var han borta och jag gick till dorren han kommit in genom och den var last, bara jag och kollegan hade kort att oppna den med.
Jag hade tydligt sett honom och hort dorren, sa jag och en vaktare gick genom alla rum och forrad efter detta utan att hitta nagon. Jag vet inte vadjag ska kalla detta? Onsketankande?

Precis,och eftersom du inte mist någon närstående så är det inte ett dugg konstigt att du inte förstår...  mist du din pappa i cancer på två veckor så kan du återkomma och berätta om du inte VILL börja tro på andra sidan...och jag har redan skrivit att jag inte vet om jag tror på det eller inte. Och sen var det inte jag som träffade ett medium, det var min moster, men jag tänker prova på. Bara för att man vill tro så betyder inte det att man är lättlurad.

Återigen, att man vill tro på nåt gör det inte mer verkligt. Och jag kan med ganska stor säkerhet säga att oavsett vem som dog så skulle jag inte låta mina känslor bygga upp en vanföreställning om verkligheten. Men men jag har förståelse för att andra gör det.Okey, sry för missförståndet. Om du vill göra dig själv en tjänst, försök att sätta dig in lite i hur medium jobbar och vad de har för tekniker för att dra ur information t.ex, och se om det stämmer in ens litegrann på det medium du går till. Om du bryr dig om vad som är falskt och inte dvs. Gör du inte det så är det väl skitsamma.Nej, men det ökar risken radikalt för att bli lurad.
En del låter sig medgivande bli lurade och det är väl synd för dom, men bryr man sig om vad som är sant och falskt (vilket jag gör) så bör man alltid tänka kritiskt till starka påståenden som saknar riktiga bevis.

TS, jag förlorade min älskade mamma i augusti i år och det gör så ont och jag saknar henne så mycket.

Jag vill gärna tro att hon finns häromkring, att hon följer oss vart vi än går på något annat plan.

Jag finner en stor tröst i den tanken, jag pratar med mamma dagligen och kan nästan höra henne svara (vilket jag ju vet hon inte gör utan det är mina egna tankar på vad hon skulle svarat om hon var här).

Jag struntar fullständigt i de som inte tror, om vi som tror finner tröst i det så låt oss göra det. Om vi sen blir grundlurade så låt oss bli det, så länge vi mår bra under tiden.
Tron kan göra så mycket!

Hör gärna av dig efter att ni varit där.
Själv hade jag inte varit redo att gå till ett medium, utan nöjer mig med känslan av att mamma är här.

Jag blir så rörd av era historier så jag gråter när jag läser..
och jag är avundsjuk... för jag vill så gärna ha kontakt med min syster som gick bort nyligen, men jag vet inte hur..
ni som gått till medium och det har fungerat, kan ni inte maila till mig här och skriva vart ni gick? snälla..

Medium är ju lika trovärdigt som att tro på tomten

Hej! Jag undrar om du skulle kunna fråga din moster om mediets kontaktuppgifter och skicka mig ett PM. Jag vet inte varför, men sedan ett par månader har jag hamnat i en grym kris och den kallas dödsångest! Det var bland annat så jag kom in på denna tråd, jag har googlat mig tokig på ord som "liv efter döden", liv efter detta, själar, medvetande osv osv.. Jag vet inte varifrån detta kommer, men om jag skulle få något tecken på att det existerar något bortom den materiella, fysiska döden och att kärnan av en själv fortsätter vidare, ja då kanske inte allt känns så jobbigt. just nu vaknar jag och är helt skräckslagen dygnet runt, vaknar mitt i natten och är så rädd så rädd att jag nu är en dag närmare denna hemska dag som min existens uppghör.. jag funderar snart på att kontakta hispan, men om detta medie kunde så mycket information om din familj utan att veta vem ni var, då kanske den kan hjälpa fler till att tro? PM mig gärna.

Hej. Jag har inte läst allt vad som har skrivits här, men jag läste vad du( trådstartaren) skrev. Jag blir jätte varm i mitt hjärta när ja läser om vad mediumet skickade med din moster. Jag är en av dessa hopplösa troende utav ett liv efter döden och att de finns så mycke mer än detta liv på jorden. Jag själv som många andra har en medialförmåga (vill även påstå att alla har de mer eller mindre vare sig dom tror de eller inte).
Jag har alltid varit öppen för att detta liv vi lever för är vi till för att lära oss något utav, och att vi är här för en anledning, dels pga. kärlek och sen att vi kan samla mer information och kunskap.
Jag har under ett års tid nu, gått en typ av medial personlighets kurs, där jag har ransakat mig själv grym mycke de har varit en enormt jobbig tid med mycke upp o ner gångar, men jag har under detta året fått hjälp att förstå mig själv att kunna finna verktyg och förtså när jag har en känsla så kan den stämma, och att jag är på rätt väg. Jag har fått vägledning genom mina vänner på andra sidan, och jag har genom detta kunna hjälpa andra med att vägleda.  Men jag möter enormt mycke motstånd, utav folk som inte tror på de jag tror på, och jag acepterar andras åsikter och troende. Men vist kan jag tveka men endå så har ja så mycke som ja tror på.

Ja förstår att du "vill" tro på detta och att det kan bli lättare att orka forsätta till vardagen. Jag brukar säga såren läker inte men man lär sig att leva med dom, man kommer sakta men säkert tillbaka till vardagen vare sig man vill eller inte, Jag har förlorat 3 viktiga personer i mitt liv och trotts att de är 15½, 10½ och 5½ år sen dom gick vidare gör de fortfarande jävligt ont och jag sörjer dom än. Så tiden läker inte alla sår, men man lär sig behärska dom och de är jävligt jobbigt, och de är viktigt att låta de ta sin tid, så gör de. Jag har sökt mig mycke till djur, mina djur har varit mina bästa vänner då jag stundtals har haft de väldigt jobbigt, de är snart 6 årsen jag va tvungen att ta bort en utav min bästa vän, jag sörjer honom än, jag gråter fortfarande och tänker på honom nästan varje dag, jag är övertygad om att han finns med mig och att ser mig och är med mig.
samma sak som min morfar som dog för 10½ år sen, jag vet att han är med mig eller i alla fall inte långt ifrån mig.
Mitt råd till dig, tillåt dig att sörja, så länge du inte går för djupt in i sorgen och du inte klara dig upp ur den. Prata med din pappa, han hör dig och torkar dina tårar även fast du inte själv ser de.
Stor kram från mig

Detta är i och för sig en gammal tråd men jag vill bara ge mina tankar och åsikter. Jag har varit på storseans vid flera tillfällen. Man behöver aldrig föranmäla sig till dessa. Jag har fått meddelanden från både min biologiska mamma och min gammelfarmor vid storseanser. Mediet visste ingenting om mig och kunde ändå ge information som stämde till 100%. Jag har även gått en tarotutbildning hos en kvinna som även är medial. Även hon har hittills varit 100% rätt ute vid en del frågor. Har även en väninna som är medial. Vill oxå poängtera att jag är en person som är väldigt privat av mig även inför bekanta. Har själv kanaliserat min döda mormor, en kvinna jag träffat 1 gång i hela mitt liv (på min mammas begravning). Var tvungen att ringa runt lite i släkten för att bringa klarhet i vem kvinnan jag kanaliserat var. Men allt jag fick från henne stämde till 100%. Har inte kanaliserat sedan dess, var lite för mycket och jag kände/känner mig inte redo för det.
Men jag är oxå medveten om att det finns en massa "falska" medium och det är sorgligt. Ett tecken på att känna igen dessa är att dom på ett väldigt diskret sätt ställer frågor för att sedan få "information" från en anhörig avliden som stämmer. Ett bra medium tar emot dig, presenterar sig och ber dig att endast svara ja eller nej alternativt vet ej när hon/han vidarebefodrar information. T.ex: Mediet kan säga nått i stil med att han/hon har kontakt med en man. Att den här mannen dött av hjärtfel. Sen kan han hon fråga: Känns personen bekant? Oavsett vad du svarar så fortsätter mediet kanalisera antingen för att bekräfta att informationen var riktig, för att vidarebeo´fodra information från den avlidne eller för att kanske få mer ledtrådar så att man kan komma på vem det är. Om man vid seansens slut ändå inte kommit på vem det är kan man ta med sig informationen och fråga vänner/anhöriga om det känns bekant. För det är inte alltid man kommer på själv vem det är då det inte alltid är en person som stått dig närmast i sitt liv.

Jag tror bara endel medium kan komunisera med dem döda. det finns väldigt många som är fake. och använder sig av cold reading.

Vet ett medium som verkligen kunde komunisera med "andra sidan" det var en familj vars mammans bror var försvunnen. dem visste inte var han var. så hon bestämmde sig för att kontakta ett medium. hon berättade att han kört igenom isen med skotern och att han inte levde längre. hon berättade specifikt platsen han omkom på. och mycket riktigt allt stämde in i minsta detalj. så jag är övertygad om att vissa kan komunicera med dem döda.

Jag beklagar din pappas bortgång.

Eftersom jag redan som barn såg saker som kanske andra inte riktigt gjorde såklart jag tror på att dem finns där o vakar över oss, även om det inte e rent  fysiskt.
Jag tycker egentligen ingen tro är dummare än någon annan , mår man bra av det så är det väl bra. Däremot så förstår jag att marioteten av Sveriges befolkning tycker att det e rent skitsnack. Jag dömmer absolut ingen, folk får ha vilken tro dom vill. Jag var även sådan själv innan jag ens visste att jag var medial. Men jag tror som sagt att människor måste få uppleva saker själv förens man tror på det. Okunskap väcker även ett starkt intresse som är omöjligt och försöka bevisa.
Att försöka övertyga en annan människa vad som finns eller inte finns det är lönlöst. Men jag tycker däremot att folk borde ge det en chans för och se vad det är , innan och dömma.