• Anonym

    medium, bluff?

    Min pappa gick bort för ett par månader sedan. Ca fem månader efter att han gått bort så går min moster till ett medium, hon gick egentligen dit för att försöka få kontakt med sin döda svärmor, som dött samma månad som pappa. Men mediumet sa till min moster när de skulle gå att hon hade en man som var väldigt angelägen om att få prata med min moster. Men hon kopplade inte vem denna mannen skulle kunna vara. (Vi har inte träffats så mycket de senaste åren, hon jobbar väldigt mycket).
    Mediumet sa då att mannen ville att Liselotte, som min moster heter skulle hälsa min mamma att han älskade henne mest i hela världen, att han var glad över att de haft en sån bra relation, och att han saknade henne. (Mamma och pappa gifte sig när de var 18, spenderade inte en enda natt ifrån varann efter det, dom var varandras allt. Tvillingsjälar. Liselotte fattade då att det måste vara pappa, och mediumet sa då att pappa hade sagt "svåger" och min moster nickade. Mediumet sa sen att pappa visade henne hur smal han hade blivit, och skrattade. Han sa till henne att pappa försökte förklara att han dog av sin mage. Min moster berättade då att han dött av cancer i magen. "han berättar att han har fem barn", sa hon sedan, min moster sa ja.  Pappa började då berätta för mediumet om oss alla. Att det äntligen gick bra för min syster på jobb, (sant) att hans äldsta son (min storebror) hade haft samma intresse som pappa, och att de spenderat mycket tid på det intresset tillsammans. (Sant, båda två älskade bilar), han berättade att vi inte skulle oroa oss för vår lillasyster (den yngsta av oss) för hon hade faktiskt tagit hans död väldigt hårt, men hon kunde inte visa det. (Sant.) Och att det skulle så småningom ordna upp sig för henne också. Han sa sen att mamma inte skulle lägga sig i tjafs mellan oss syskon. (sant). Han sa att min andra bror inte skulle oroa sig över sina barn, han skulle snart få nytt jobb. (sant) han sa sen att han hade en dotter i 20 års åldern (jag) och att han saknade mig och att jag hade ett stort hjärta. (vet ej om det är sant). Han berättade att han vaktade sina barnbarn och att han såg till den nyfödde. (Min bror hade precis fått sitt tredje barn en vecka innan pappa gick bort). Min moster var i chock, för hon hade inte lämnat en enda detalj utom sitt förnamn till denna damen. Min moster ringde till min mamma idag och berättade det, hon sa att hon inte vågat i juni månad, för vi var så himla ledsna och hon var rädd för hur vi skulle reagera, men att det stört henne så länge för hon förstod ju att pappa ville att vi skulle veta detta. Mamma blev glad, hon och pappa trodde alltid väldigt starkt på livet efter detta, och pappa hade alltid lovat oss att "om jag dör så ska jag vara hos er föralltid".

    Nu är det såhär att jag har aldrig trott på sånt här, jag har alltid varit den logiska i vår familj, mvg barnet, som alltid hittar förklaringar till allt. Men nu var detta så himla spot on liksom, och jag VILL tro att det är sant. Pappa var min bästa vän, och jag mår skit av sorg och saknad, så jag vill ju så gärna kunna tro på att han fortfarande finns hos mig. Men jag har alltid sagt när jag sett medium på tv och sånt att det inte är äkta, att allt är manus. Att de tar uppgifter från alla i publiken redan från början. (Vilket har visat sig stämma på många program.)
     
    Vet inte vad jag ville med tråden... antar att jag ville höra andras erfarenheter av medium? Tror ni på ett liv efter detta? Min pappa sa alltid "det måste finnas ett liv efter detta, för så mycket lidande som vi människor får gå igenom här på jorden, så måste man få en belöning sen". Jag hoppas att han finns. (jag älskar dig)

    snälla ni som läser detta, jag vill inte ha en massa "väx upp för fan" eller något annat. Tänk på att detta är känsliga rummet, jag vill höra allas åsikter, men försök tänk på hur ni framför dom. Tack på förhand / Melinda

  • Svar på tråden medium, bluff?
  • Anonym
    Esmiso skrev 2010-11-03 16:13:25 följande:
    det kan nog finnas många som luras på detta vis. Dock finns det ju även seriösa. JAg har aldrig lämnat vare sig tel nr eller mer än förnamn innan besök hos medium.
    Det gjorde inte min moster heller, hon lämnade bara sitt namn. Men ja jag vet inte, det kanske är bluff, jag ska iaf prova på själv och se.
  • Esmiso
    Anonym skrev 2010-11-03 16:17:18 följande:
    Det gjorde inte min moster heller, hon lämnade bara sitt namn. Men ja jag vet inte, det kanske är bluff, jag ska iaf prova på själv och se.
    mitt råd är: lämna aldrig tel nr och mer än förnamn. När du går dit försök klä dig neutralt och ha inga eller bara få smycken på dig sominte är utmärkande. Försök att inte visa när du reagerar på ngt mediumet säger.

    Jag är övertygad om andra sidans existens då jag själv haft/har kontakt. Det är en stor tröst för mig att veta att det fortsätter, fast på ett annat vis!
  • ViceGuy
    Esmiso skrev 2010-11-03 16:27:49 följande:
    Jag är övertygad om andra sidans existens då jag själv haft/har kontakt. Det är en stor tröst för mig att veta att det fortsätter, fast på ett annat vis!
    Okej häftigt, berätta gärna lite mer. Är du säker på att du haft kontakt med andra sidan, eller finns det en möjlighet att det bara varit hjärnspöken?

     Det vore en fördel för dig om du på något sätt kunde bevisa detta.

    Det finns som sagt organisationer som är villiga att betala ut ansenliga summor pengar till det medium som kan bevisa sina krafter.
    The most exciting phrase to hear in science, is not Eureka! (I found it!) but 'That's funny...' -Isaac Asimov
  • Anonym
    ViceGuy skrev 2010-11-03 16:48:33 följande:
    Okej häftigt, berätta gärna lite mer. Är du säker på att du haft kontakt med andra sidan, eller finns det en möjlighet att det bara varit hjärnspöken?

     Det vore en fördel för dig om du på något sätt kunde bevisa detta.

    Det finns som sagt organisationer som är villiga att betala ut ansenliga summor pengar till det medium som kan bevisa sina krafter.
    vf måste hon bevisa, du kan inte bevisa att det inte finns?? Du kan bevisa att medium är bluff kanske men inte om andra sidan
  • ViceGuy
    Anonym skrev 2010-11-03 16:51:19 följande:
    vf måste hon bevisa, du kan inte bevisa att det inte finns?? Du kan bevisa att medium är bluff kanske men inte om andra sidan
    Det finns väl miljarder saker man inte kan motbevisa.

    Varken du, jag eller någon annan kan bevisa eller motbevisa att det flyger omkring gröna noshörningar på Venus, det betyder väl knappast att det är 50/50 att det gör det?

    Om man har som utgångspunkt att något är sant tills det är motbevisat, istället för tvärtom, så utsätter man sig själv för att få en extremt snedvriden och felaktig verklighetsbild.

    Håller du inte med om det?

    Förövrigt ligger inte bevisbördan på mig att motbevisa medium. Eftersom mediumet kommer med påståendet att hon har krafter som vi andra inte har, så ligger bevisbördan på henne och inte tvärtom.

    Samma sak gäller den som påstår att det finns någon slags mystisk dimension dit man kommer när man dör. Gör man ett sådan påstående känns det som att man bör kunna backa upp det med bevis.

    Annars kan vem som helst hitta på vad som helst och hävda att "det inte kan motbevisas". Dumt
    The most exciting phrase to hear in science, is not Eureka! (I found it!) but 'That's funny...' -Isaac Asimov
  • Esmiso
    ViceGuy skrev 2010-11-03 16:48:33 följande:
    Okej häftigt, berätta gärna lite mer. Är du säker på att du haft kontakt med andra sidan, eller finns det en möjlighet att det bara varit hjärnspöken?

     Det vore en fördel för dig om du på något sätt kunde bevisa detta.

    Det finns som sagt organisationer som är villiga att betala ut ansenliga summor pengar till det medium som kan bevisa sina krafter.
    orkar inte ha en sån här diskussion men kort svar:
    Jag kallar mig inte medium. Förmågan att ha kontakt med andra sidan har vi  alla mer eller mindre.
    Jag har alltså länkat till mäniskor jag inte känner och berättat saker jag inte kunnat veta.
    Att bevisa det har jag inga som helst planer på att göra, iaf inte just nu då jag har fullt upp med annat i mitt liv.
    Må gott!
  • Anonym
    ViceGuy skrev 2010-11-03 17:25:00 följande:
    Det finns väl miljarder saker man inte kan motbevisa.

    Varken du, jag eller någon annan kan bevisa eller motbevisa att det flyger omkring gröna noshörningar på Venus, det betyder väl knappast att det är 50/50 att det gör det?

    Om man har som utgångspunkt att något är sant tills det är motbevisat, istället för tvärtom, så utsätter man sig själv för att få en extremt snedvriden och felaktig verklighetsbild.

    Håller du inte med om det?

    Förövrigt ligger inte bevisbördan på mig att motbevisa medium. Eftersom mediumet kommer med påståendet att hon har krafter som vi andra inte har, så ligger bevisbördan på henne och inte tvärtom.

    Samma sak gäller den som påstår att det finns någon slags mystisk dimension dit man kommer när man dör. Gör man ett sådan påstående känns det som att man bör kunna backa upp det med bevis.

    Annars kan vem som helst hitta på vad som helst och hävda att "det inte kan motbevisas". Dumt
    hört talas om tro?
  • PeeGee
    Esmiso skrev 2010-11-03 17:27:01 följande:
    Jag har alltså länkat till mäniskor jag inte känner och berättat saker jag inte kunnat veta.

    Det har jag också gjort. Problemet är bara att jag inte är ett dugg medium (och inte large heller). Jag var bara överkänslig för andras signaler efter att ha växt upp i en dysfunktionell familj och hade en livlig fantasi, blandad med en känsla för det plausibla. Dessutom tenderade mina partytricksoffer att bara minnas det som träffade rätt i efterhand. Till min förvåning fyllde de även själva i saker jag aldrig sagt till dem och påstod att jag förutsett/prickat rätt på det också när de berättade vidare för andra. En annan sak jag varit tvungen att slå av var en obehaglig förmåga att hitta folks "ömma punkter" utan förkunskap om dem. (Sanningen var ju att de flestas rädslor och osäkerhet är allmängiltiga)

    Jag är inte och har aldrig varit synsk, medial eller "andefallen", men jag gjorde gång på gång bättre ifrån mig på den här sortens gissningslekar än vad de av mina vänner, som trodde sig vara detta, gjorde. Man kan lugnt säga att jag fick lite av ett rykte i deras kretsar. Med eller utan tarotkort.

    Jag var omedveten om varför, men jag visste att det inte hade med någon andevärld att göra. Efterhand har jag kunnat läsa på om microexpressions, cold reading, shotgunning och confirmation bias, bland annat, och fått förklaringar på de här händelserna.

    En sak som är väldigt vanligt i såna här fall är att den "lästa/e" fyller i en massa i efterhand. Det är naturligt och betyder inte att man är lättlurad - våra hjärnor fungerar så för annars skulle de behöva vara tio gånger så stora och då skulle vi ramla omkull av tyngden.

    Vi använder alla våra sinnen till att fylla i information men med undantag för synesteter så upplever de flesta av oss att vi använt ett sinne, när vi i själva verket använt tre eller fyra. Människor som får krasljudet av att äta chips förstärkt i hörlurar upplever att chipsen de äter smakar fräschare än de som inte får ljudet förstärkt. Många människor som ser en illusionist kasta en boll upp i luften några gånger upplever ofta att de ser bollen lämna handen, när illusionisten i själva verket palmerar den. De kan svära på att de såg bollen lämna handen och försvinna i tomma luften, för hjärnan fyller i vad den förväntar sig.

    Se gärna BBC Horizon "Is seeing believing?" eller lyssna på BBC Radio 4 "Science in Action" avsnittet från 15 oktober "Stemcell trials" där man får veta mer om hur våra hjärnor lurar oss.

    Visste ni tex att blinda, skickliga braille-läsare läser sämre om de får syncentrum i hjärnan stimulerat medan de läser braille?

    Ingen säger att man är lättlurad eller dum för att man fyller i och minns annorlunda än det faktiskt var - det är del av det mänskliga tillståndet. Men när man är i sorg är man i ett akut chocktillstånd och det är generellt bättre att vänta med att ta stora beslut just då. Det är inte ovanligt att sorgeprocessen stannar upp fullständigt om man håller tillbaka insikten om att personen faktiskt är borta. Man kan komma att må sämre längre. Om man till det lägger risken att råka ut för en charlatan så kan man i värsta fall få sina minnen av den döde/a tillsuddade - för så gör hjärnan också: den skiljer inte på "äkta" och fabricerade minnen när de fabricerade väl planterats.

    För övrigt ser jag inget förolämpande i de tidigare inläggen från P. Men när det inte är vad man vill höra så känner man sig förolämpad.


    Jag tror att de troende behöver få uttalat att skeptikerna inte ifrågasätter deras upplevelse, de har bara andra förklaringsmodeller. Ingen säger att man inte kände den där tröstande kramen från tomma luften som många upplever - men det är inte säkert att den kom nån annanstans ifrån än ens egna förmåga att läka sig själv.


     

  • Esmiso
    PeeGee skrev 2010-11-03 18:09:03 följande:

    Det har jag också gjort. Problemet är bara att jag inte är ett dugg medium (och inte large heller). Jag var bara överkänslig för andras signaler efter att ha växt upp i en dysfunktionell familj och hade en livlig fantasi, blandad med en känsla för det plausibla. Dessutom tenderade mina partytricksoffer att bara minnas det som träffade rätt i efterhand. Till min förvåning fyllde de även själva i saker jag aldrig sagt till dem och påstod att jag förutsett/prickat rätt på det också när de berättade vidare för andra. En annan sak jag varit tvungen att slå av var en obehaglig förmåga att hitta folks "ömma punkter" utan förkunskap om dem. (Sanningen var ju att de flestas rädslor och osäkerhet är allmängiltiga)

    Jag är inte och har aldrig varit synsk, medial eller "andefallen", men jag gjorde gång på gång bättre ifrån mig på den här sortens gissningslekar än vad de av mina vänner, som trodde sig vara detta, gjorde. Man kan lugnt säga att jag fick lite av ett rykte i deras kretsar. Med eller utan tarotkort.

    Jag var omedveten om varför, men jag visste att det inte hade med någon andevärld att göra. Efterhand har jag kunnat läsa på om microexpressions, cold reading, shotgunning och confirmation bias, bland annat, och fått förklaringar på de här händelserna.

    En sak som är väldigt vanligt i såna här fall är att den "lästa/e" fyller i en massa i efterhand. Det är naturligt och betyder inte att man är lättlurad - våra hjärnor fungerar så för annars skulle de behöva vara tio gånger så stora och då skulle vi ramla omkull av tyngden.

    Vi använder alla våra sinnen till att fylla i information men med undantag för synesteter så upplever de flesta av oss att vi använt ett sinne, när vi i själva verket använt tre eller fyra. Människor som får krasljudet av att äta chips förstärkt i hörlurar upplever att chipsen de äter smakar fräschare än de som inte får ljudet förstärkt. Många människor som ser en illusionist kasta en boll upp i luften några gånger upplever ofta att de ser bollen lämna handen, när illusionisten i själva verket palmerar den. De kan svära på att de såg bollen lämna handen och försvinna i tomma luften, för hjärnan fyller i vad den förväntar sig.

    Se gärna BBC Horizon "Is seeing believing?" eller lyssna på BBC Radio 4 "Science in Action" avsnittet från 15 oktober "Stemcell trials" där man får veta mer om hur våra hjärnor lurar oss.

    Visste ni tex att blinda, skickliga braille-läsare läser sämre om de får syncentrum i hjärnan stimulerat medan de läser braille?

    Ingen säger att man är lättlurad eller dum för att man fyller i och minns annorlunda än det faktiskt var - det är del av det mänskliga tillståndet. Men när man är i sorg är man i ett akut chocktillstånd och det är generellt bättre att vänta med att ta stora beslut just då. Det är inte ovanligt att sorgeprocessen stannar upp fullständigt om man håller tillbaka insikten om att personen faktiskt är borta. Man kan komma att må sämre längre. Om man till det lägger risken att råka ut för en charlatan så kan man i värsta fall få sina minnen av den döde/a tillsuddade - för så gör hjärnan också: den skiljer inte på "äkta" och fabricerade minnen när de fabricerade väl planterats.

    För övrigt ser jag inget förolämpande i de tidigare inläggen från P. Men när det inte är vad man vill höra så känner man sig förolämpad.


    Jag tror att de troende behöver få uttalat att skeptikerna inte ifrågasätter deras upplevelse, de har bara andra förklaringsmodeller. Ingen säger att man inte kände den där tröstande kramen från tomma luften som många upplever - men det är inte säkert att den kom nån annanstans ifrån än ens egna förmåga att läka sig själv.


     


    ok, vi talar inte om samma sak.
  • PeeGee
    Esmiso skrev 2010-11-03 18:12:58 följande:
    ok, vi talar inte om samma sak.
    Hur vet du det?
Svar på tråden medium, bluff?