Forum änglarum Sorg
  • brunatofflor
    brunat­offlor
    62 svar
    Citera Visa endast Anmäl

    1 månad har gått

    Det har hunnit gått 1 hel månad sedan vi miste vår vackre lille prins i vecka 22 + 5.  
    Vi var  upp till minneslunden och de var ett 20 tal ljus tända där. De ljus vi tände för vår prins lyste starkast av dom alla! 
    Tårarna kom efter att jag redan börjat tänka på att han en vacker dag ska få bli storebror. Till den dagen jag och magen får gå och tända ljus tillsammans för vår prins. Så han få se sitt syskon växa där inne. 

    Har massvis med kompisar och bekanta som är med barn och nyligen fått. Känns förjävligt!! De är inte de att jag inte unnar dom lycka, för de gör jag. Jag var också lycklig!!! De va underbart!  
    Men de känns som om de tar ut allt i förväg då de går och handlar så mycket till ett barn de inte ens vet om de heller få behålla. Och de pratar om sparkar och ömma ben, något jag aldrig hann få vara med om!

    Efter att ha varit sjukskriven i 2 veckor och gått på "föräldraledighet" i 2 veckor så började jag jobb igår, de känns inte om samma sak som innan allt hände. Idag höll jag mig borta på lagret i mer än 2½ timme och hittade på saker att göra.  

    Allt känns bara piss och skit nu! 

  • Svara i tråden
    Svar på tråden 1 månad har gått
  • milagross
    milagr­oss
    #41
    Citera Visa endast Anmäl

    Jag fick veta att jag var gravid i v. 8 men hade inte en susning om vilken vecka jag var i pga min oregelbundna mens. Jag märkte att brösten började bli större och hela jag pluffsigare, samt att jag tyckte det mesta luktade illa. Min sambo och jag låg i sängen och mös och jag beklagade mig över min uppblåsta mage. Sambon klappade mig på magen och sa "det känske är en liten där inne?" Jag brast i gråt och sa att jag kan ju inte bli gravid, hade inte haft mens på 6 månader. Men efter ett par dagars motionerande och magen fortfarande uppblåst köpte jag ett test bara för att utesluta. Upp i fönstret kom snabbt ett positivt streck upp och jag trodde inte mina ögon, var tvunget att ta det andra testet med på en gång och lika snabb och starkt kom strecket upp igen. HERREGUD, jag var så GLAD. Skickade ett mms till sambon som snabbt ringde och var helt till sig av lycka! Fick komma och träffa bm och det blev tid för Vul för att fastställa vilken vecka jag var, i v. 10+5 fick jag se Isa för första gången!

    I morgon ska jag träffa min BM och prata igenom och ta upp våra funderingar kring allt som hänt. Just nu vill jag bara sluta blöda, så att vi kan försöka igen, ska även ta upp detta med min Bm om att vi vill ha hjälp med att få igång ägglossningen eftersom den strulat så innan. Vill inget annat än att bli gravid igen! Men är rädd för att jag aldrig kommer bli gravid igen och tänk om det händer igen, fasar inför oron.


    Isa min ängel!
  • LindaKv
    LindaK­v
    #42
    Citera Visa endast Anmäl
    brunatofflor skrev 2010-11-14 10:26:00 följande:
    LindaKv: Fy fn vad fult gjort av dom!! Får de verkligen göra så?
    Jo, jag kände på mig att de var något som inte var riktigt som vanligt, och de blev en bra present till sambon som fyllde år veckan efter.
    Jag fick aldrig känna när Valter rörde sig, några sparkar eller hicka... Möjligen att jag fick känns en rörelse en gång, jag tror då att de va Valter! Men på ultraljudet då var de massa rörelser! Hade moderkakan i framvägg så kanske är därför jag inte kände något... 
    Sambon vill också ha barn ganska så snart. Vi pratade om de veckan efter att Valter gått bort men nu har snacket avtaget...

    Hmm...
    Nja, jag vet inte om dom får lov att göra så.. men vad gör man?  Han ska på  ny arbetsintervju imorgon, håller tummarna!!
    Ahha, vad menas med moderkakan i framväggen? Längre ner eller? Låt ett syskon till Valter komma när det kommer..Ha regelbunden sex och njut så tror jag nog att ni får ett plus snart!
  • LindaKv
    LindaK­v
    #43
    Citera Visa endast Anmäl
    milagross skrev 2010-11-15 22:02:33 följande:
    Jag fick veta att jag var gravid i v. 8 men hade inte en susning om vilken vecka jag var i pga min oregelbundna mens. Jag märkte att brösten började bli större och hela jag pluffsigare, samt att jag tyckte det mesta luktade illa. Min sambo och jag låg i sängen och mös och jag beklagade mig över min uppblåsta mage. Sambon klappade mig på magen och sa "det känske är en liten där inne?" Jag brast i gråt och sa att jag kan ju inte bli gravid, hade inte haft mens på 6 månader. Men efter ett par dagars motionerande och magen fortfarande uppblåst köpte jag ett test bara för att utesluta. Upp i fönstret kom snabbt ett positivt streck upp och jag trodde inte mina ögon, var tvunget att ta det andra testet med på en gång och lika snabb och starkt kom strecket upp igen. HERREGUD, jag var så GLAD. Skickade ett mms till sambon som snabbt ringde och var helt till sig av lycka! Fick komma och träffa bm och det blev tid för Vul för att fastställa vilken vecka jag var, i v. 10+5 fick jag se Isa för första gången!

    I morgon ska jag träffa min BM och prata igenom och ta upp våra funderingar kring allt som hänt. Just nu vill jag bara sluta blöda, så att vi kan försöka igen, ska även ta upp detta med min Bm om att vi vill ha hjälp med att få igång ägglossningen eftersom den strulat så innan. Vill inget annat än att bli gravid igen! Men är rädd för att jag aldrig kommer bli gravid igen och tänk om det händer igen, fasar inför oron.
    Oj, vilken historia.. Då planerade ni inte barn? Men de var en väl välkomnande nyhet?
    Jag hoppas att det går bra hos BM imorgon.. Hur sätter man igång ägglossningen? Förstår att du vill bli gravid igen! Längtan efter ett skrikande barn i famnen är stort!! <3
  • brunatofflor
    brunat­offlor
    #44
    Citera Visa endast Anmäl

    LindaKv: Då ska vi hålla tummarna! Att moderkakan låg mot min mage och inte rygg... På ul låg Valter med sin rygg mot min mage.
     
    Milagross: Så gulligt... din sambos kommentar.  ja, hur sätter man igång ägglossning? 
     
    Hur många grav.test tog ni allt som allt? Själv så pinkade jag bara på ett... 
     

  • brunatofflor
    brunat­offlor
    #45
    Citera Visa endast Anmäl
    Annaliv skrev 2010-11-13 01:07:04 följande:
    Hej brunatofflor,

    jag läste din historia här och det är verkligen sorgligt. Jag har inte förlorat något barn men tänker mig att det är det mest fruktansvärda. Att ha fött fram sitt lilla, redan döda barn.... Vilken bedrift! Och att sedan ha det i famnen och fota och fixa och göra en fin stund av hans första tid utanför livmodern (trots att han är död)... Vilka föräldrar!
    All heder åt er! Det är klart att du sörjer och har rätt att sörja, rätt att gå sönder... Att tänka på Valter är ju också att få vara med honom och du vill inte släppa honom ännu. En månad är ingen lång tid om man burit ett barn, en dröm, ett hopp, en hel framtid i över 22 veckor i sin kropp!
    Sörj du och var i Valters minne. Tänk att den tid han levde hade han det i alla fall bra; tryggt och varmt inne i sin mammas kropp.

    En jättekram till dig och jag önskar dig all lycka i framtiden
    Tack du gulliga människa! Verkligen tack! 
    Kram! Och tack igen! 
  • milagross
    milagr­oss
    #46
    Citera Visa endast Anmäl
    LindaKv skrev 2010-11-15 22:35:35 följande:
    Oj, vilken historia.. Då planerade ni inte barn? Men de var en väl välkomnande nyhet?
    Jag hoppas att det går bra hos BM imorgon.. Hur sätter man igång ägglossningen? Förstår att du vill bli gravid igen! Längtan efter ett skrikande barn i famnen är stort!! <3
    planerade och planerade, vi ville ju inget hellre...men det är lite svårt att få barn när man inte har ägglossning...?

    Man kan väl få hjälp med att sätta igång ägglossningen med piller eller nåt som stimulerar antar jag? lixom man kan ta bort ägglossning med piller! Kan inte sånt där men det har väl med hormonerna att göra?

    jag tror att jag testade 7 test allt som allt, ville vara riktigt säker men vad hjälpte det?
    Isa min ängel!
  • LindaKv
    LindaK­v
    #47
    Citera Visa endast Anmäl
    milagross skrev 2010-11-15 23:02:45 följande:
    planerade och planerade, vi ville ju inget hellre...men det är lite svårt att få barn när man inte har ägglossning...?

    Man kan väl få hjälp med att sätta igång ägglossningen med piller eller nåt som stimulerar antar jag? lixom man kan ta bort ägglossning med piller! Kan inte sånt där men det har väl med hormonerna att göra?

    jag tror att jag testade 7 test allt som allt, ville vara riktigt säker men vad hjälpte det?
    Jo, det har du rätt i.. Man måste ha ägglossning för att få barn. Har du fått hjälp om svar om varför du inte har regelbunden mens, därmed regelbunden ägglossning? 

    Om du pratar med BM imorgon om ägglossning, så får du gärna dela med dig. Bra att veta! =)
    7 test, kände du inte dig gravid alls? Trodde du inte på testen? Eller ville du få bekräftelse?
    Jag gjorde 3 test för att jag skulle förstå och de var skönt att få alla pos. En bekräftelse att jag verkligen var gravid.
  • brunatofflor
    brunat­offlor
    #48
    Citera Visa endast Anmäl

    Jag hade tänkt gjort fler test men eftersom jag kände på mig att jag nog var gravid så litade jag på de första och enda.. 
     
    Har någon av er någon erfarenhet angående ägglossningtest? Hur fungerar dom? 

  • milagross
    milagr­oss
    #49
    Citera Visa endast Anmäl
    LindaKv skrev 2010-11-15 23:10:00 följande:
    Jo, det har du rätt i.. Man måste ha ägglossning för att få barn. Har du fått hjälp om svar om varför du inte har regelbunden mens, därmed regelbunden ägglossning? 

    Om du pratar med BM imorgon om ägglossning, så får du gärna dela med dig. Bra att veta! =)
    7 test, kände du inte dig gravid alls? Trodde du inte på testen? Eller ville du få bekräftelse?
    Jag gjorde 3 test för att jag skulle förstå och de var skönt att få alla pos. En bekräftelse att jag verkligen var gravid.
    Jag gick till min förra vårdcentral angående min oregelbundna mens men träffade på en värdelös doktor så jag var helt förstörd efteråt, kände mig som ett hopplöst fall och grät från och till i över ett halv år. Så att helt plötsligt stå där med ett + på stickan var ofattbart och därmed alla test, jag fortsatte att ttesta mig fram till VUL för att vara på det säkrare sidan och jag hade inga stora symtom. Nu i efterhand och nu när jag inte är gravid så vet jag att jag hade mer symtom än vad jag tänkte på då. Som min uppblåsta mage, konstant hungrig, sugen på korv med bröd, hamburgare i bröd, en vanlig ost macka och framför allt suget efter clementiner och apelsiner (men jag har alltid ätit mycket frukt så så konstigt var det inte) men jag åt extremt mycket, känslig för lukter, extremt känslig för hur kläderna luktade, hur min sambo luktade. Saknar varenda sekund av att vara gravid, känna livet i magen, känna suget efter mat, känna lyckoruset fara genom kroppen!
    brunatofflor skrev 2010-11-15 23:23:25 följande:
    Jag hade tänkt gjort fler test men eftersom jag kände på mig att jag nog var gravid så litade jag på de första och enda.. 
     
    Har någon av er någon erfarenhet angående ägglossningtest? Hur fungerar dom? 
    Har aldrig använt ägglossningstest, men har köpt på mig ett rejält lager. För nu jäklar ska jag ha koll för jag vill få hjälp om det inte skett ett under med min kropp efter graviditeten, hoppas som alla påstår att kroppen är mer mottaglig efter en graviditet...???
    Isa min ängel!
  • brunatofflor
    brunat­offlor
    #50
    Citera Visa endast Anmäl

    Milagross: tror jag också ska införskaffa ett lager...
    Fast jag har inte riktigt fattat hur de fungerar.. Är det fler test i en förpackning? När ska man testa?
    Vi håller tummarna!

    Har ni varit och pratat med BM om allt? Hur går det efter allt? 

     

Svara i tråden
Svar på tråden 1 månad har gått

INNEHÅLL

Forum
Avdelningar
FamiljeLiv.se
© 2003-2024 - All rights reserved       Modern Women Media Sweden AB       Kungsgatan 44, 5tr       111 35 Stockholm       Sweden


Annonsera Kontakt Säkerhet & regler Cookies