1 månad har gått

Sofie : Jag förstår dig att du vill tillbaka. Bara det känns okej för dig så ska du göra det. Det är många som tycker det är skönt att jobba för då tänker man inte så mkt på en själv..
Japps, bor nere i skåne, helsingborg. Har ni vinter uppe hos er? Ja, stolta! Vi har ett annorlunda moderskap.

Jag vet en bra bok ni ska läsa, "Att leva med en ängel i familjen" skriven av, Eva Bergman och Ursula Nyman

SvXrt: Beklagar! När fick ni ert barn? Ja, pappan har rätt till 10 dagar och vi mammor har rätt till 29 dagar. Vi fick också hjälp av kuratorn med alla pappersarbete. Det var verkligen guld värt. Jag och min man är fortfarande hemma tillsammans, och det har nu gått lite mer än 2 månader. Han prövade att jobba 2 dagar men det gick inte så han fick sjukskrivning. Idag har han mist sitt jobb, och är arbetslös..

Sofie. Jag fick veta att jag var gravid i vecka 6. du?  Både min och min mans själ skriker efter ett barn.
3 veckor efter förlossningen så hade vi sex igen. Min förlossning var långdragen och jobbig men jag sprack inte.
Det kändes rätt för mig, det gjorde inte ont och det var inte obehagligt. Vi har sagt de att vi vill ha ett syskon till Elliot.
Vi hoppas att få ett plus snart igen. De kommer när kroppen är redo igen! Hur känner ni?

LindaKv
19 januari i år och dog 10 april. Han levde i 2½ månad men hann likafullt aldrig hem. Jag fick inga mammadagar utan hade VAB på honom tiden han levde och blev sjukskriven efteråt. Han hade en svår muskelsjukdom som gjorde andningen besvärlig.
Min man har inte varit hemma ngt alls. Han vägrar i sten och håller på att braka samma totalt nu.

SvXrt: GUD, visste ni om att han var sjuk? Vad heter er son? Föddes han tidigt? Hur länge var du hemma sjukskriven?
Sorgen finns alltid där, men man kanske inte vill inse det förrens det är så sent så att man brakar ihop helt.
Hur känner du dig nu? styrkekramar*

LindaKv: grejen är den att jag vill inte! Men jag känner att jag måste (?)
Jo här har vi vinter förfullt, ingen vinter hos er förmodar jag?
Tack för boktipset!  

Säg inte att han blev av med jobbet pga att han blev sjukskriven???

SvXrt: När kom er tös eller gosse? I vilken vecka var du?
Sambon min har tagit ut dom dagarna, de va skönt att få vara tillsammans ett tag.
 
Vi fick "hjälp" av dom på försäkringskassan, vi va in och försökte få information om allt och de slutade med att hon som vi skulle få "hjälp" från ringde runt till andra som jobbar på fk och frågade själv hur de låg till...
De som jag tycker va lite konstigt är att man måste ta ut dom 29 dagarna inom 29 dagar från förlossningen. och pappan de 10 dagarna inom 29 dagar.
Att man inte kan få spara dom några månader... Eller kunna få plocka ut halva dagar ett tag...
 

LindaKv
Nix, visste inget. Det är ju först i efterhand jag förstått att det inte var en normal gravidetet. Vi har en dotter sen innan så man tänker väl att jag borde insett... Han var väldigt stillsam i magen (antagligen för han var så muskelsvag?) och jag hade väldiga mängder fostervatten. Han heter Ragnar.
Nä inte tidigt född. Han kom i v37+3.
Var väl sjukskriven så länge jag behövde tycker jag. Fram till semestern. Inget strul med FK skönt. Nu? Vet inte olika olika dagar.
En du då? Vad heter ert barn?

Nu sitter jag och ler när jag tänker på det. 
De var lördag den 12 juni och jag mötte upp den som jag skulle öppna upp butiken med och då vi låste upp för att gå och tända och så så sa jag till henne att jag tror jag är gravid. Så då hon tog hon en lite längre rast för att springa på apoteket och köpa ett gravtest åt mig.
Jag pinkade på min rast och de va ett plus! Shit!
Ringde sambon (och bad han komma in då han kunde) som var och tittade på kök med mamma min. Han kom in och jag började gråta, han stod som ett frågetecken och trodde jag skulle göra slut. Han blev överlycklig då jag visade stickan och sa att vi väntade barn!
Jag var i vecka 5 då jag fick veta.
Fösta gången nu efter förlossningen vi skulle till att ha sex så började jag tokgråta efter att sambon börjat tagit i mig, de kändes som om jag och min kropp ville glömma bort eller gå vidare så fort som möjligt... svårt att förklara... 

Jag vill så mer än gärna ha barn nu. Jag var ju så inställd på att bli mamma i februari och allt man planerat.
De va den finaste känslan jag har varit med om då Valter kom ut till oss. 
Jag är lite fundersam på om de är jobbigt att gå och vara höggrvid på sommaren och med halkan på vintern. Men 2011 tror jag att det kommer att komma ett syskon till Valter.
En del av mig vill vänta med att bli gravid - att februari månad ska få gå med fokus på Valter. Jag har redan kommit på ett till killnamn.

Valter va varken planerad eller oplanerad... Åt inga piller och man vet ju hur barn blir till... Men då pluset kom så var det lilla barnet så välkommet!

 

bruna tofflor
skönt ni fick den hjälp ni behövde i FK-gyttret

Brunatofflor: Nja, ingen vinter här. Det är fortfarande varmt, 10 plus grader. Jo, han blev av med jobbet för att dom tyckte han var sjukskriven för länge, dom kunde inte vänta på honom och tog in en annan för honom. Dom visade INGEN respekt för hans sorgarbete.
Kände du att du var gravid? Mysigt! Det var en fin midsommar present ju!! Jag saknar den tiden då man kände att han tränade på att andra, han hickade och de kändes som man hade en hickande sak i magen. Hans sparkar. Min stora mage! Kunde inte knyta mina egna skor i slutet.. Elliot var inte heller planerad, men när vi fick pluset på stickan så var de mer än välkomnande. Kan förstå dig ungefär hur du kände när ni hade sex första gången.. Jag tror inte din kropp vill glömma,  men den vill nog ha en bebis! Hur känner din sambo, vill han också ha ett syskon till Valter?

SvXrt: Hur kändes det att börja jobba igen? Vår son kom också sent. vecka 37+6. Han heter Elliot! Är Ragnar erat första barn?

LindaKv: Fy fn vad fult gjort av dom!! Får de verkligen göra så?
Jo, jag kände på mig att de var något som inte var riktigt som vanligt, och de blev en bra present till sambon som fyllde år veckan efter.
Jag fick aldrig känna när Valter rörde sig, några sparkar eller hicka... Möjligen att jag fick känns en rörelse en gång, jag tror då att de va Valter! Men på ultraljudet då var de massa rörelser! Hade moderkakan i framvägg så kanske är därför jag inte kände något... 
Sambon vill också ha barn ganska så snart. Vi pratade om de veckan efter att Valter gått bort men nu har snacket avtaget...

Hmm...