• Melan86

    Skulle du behålla?

    Om du via fosterdiagnostik upptäckte att ditt barn har en obotlig sjukdom som kräver regelbunden medicinering, läkarvård och sjukgymnastik från tre års ålder, skulle du då behålla barnet?

    Sjukdomen innebär även att han/hon blir rullstolsbunden i tonåren, få hjärt och andningssvårigheter samt sannolikt inte kommer att leva längre än 20-30 år.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-11-18 14:26
    Vår historia:
    Vår son var väldigt medtagen och "slapp" i kroppen när han föddes. Men det hade varit en tuff förlossning för honom som slutade i akutsnitt så vi tänkte inte så mycket på det då. Läkarna verkade inte heller oroade men han fick ändå ligga på neonatalen i två dagar och sondmatas för att piggna till.

    Som bebis gick vi sedan på regelbundna kontroller hos sjukgymnast och neurolog med honom då hans motoriska utveckling var lite långsam. Han stod, kröp och gick och allt sådant men lite senare än andra barn. Inte heller det oroade oss särskilt just då. Han låg ju inom normalkurvan fortfarande och neurologiskt var det inget fel på honom, han var bara lite muskelsvag.

    Vid senaste kontrollen i oktober så tittade man på honom igen och frågade mig som vanligt om vad han kunde och inte kunde. Jag svarade att han var väldigt aktiv men att han inte sprang eller hoppade som andra barn i hans ålder. Läkaren verkade inte tycka att det var något särskilt med det men hon ville ändå ta blodprov för att utesluta muskelsjukdom. De tog proven på en gång och efter en vecka fick vi svaren som visade tecken på muskelförtvining. Efter det togs nya prover som analyserades och då upptäcktes det genetiska felet som ger Duchennes.

  • Svar på tråden Skulle du behålla?
  • Pickeli

    Är det bara jag som tycker att det blir svårare att avgöra ju längre in i graviditeten man kommit?


    Google it!
  • bili

    Hur hemskt det än låter, men nej, det skulle jag inte. 
    Det kommer inte vara ett värdigt liv för den lill*.
    Men det är klart, jag är inte i den situationen, så jag vet faktiskt inte.
    Men rent spontant känner jag att nej, jag skulle inte behålla. 

  • SilverEmma

    Absolut inte. Men hade jag fött barnet och sen fått reda på allt detta så hade jag gjort allt jag kunnat för att barnet skulle få ett bra liv. Som vilken mamma som helst.


    Fanny -09 & Elliot -10...våra älskade flickor!
  • Hanniz84

    nej, det hade jag inte gjort..
    jag tänker som så att man kan aldrig veta vad som händer när barnet är fött, eller under förlossningen... o blir det komplikationer får man ta dom då, men visste jag redan innan att den skulle vara såpass "sjuk" så hade jag avbrutit...


    Isa <3
  • bili
    Pickeli skrev 2010-11-17 09:44:21 följande:
    Är det bara jag som tycker att det blir svårare att avgöra ju längre in i graviditeten man kommit?
    Nej, men jag förmodade att det uppkommit runt tiden för rul.
    Självklart blir det ju svårare att ta beslutet ju längre in i graviditeten man kommit. 
  • Melan86
    AngoStura skrev 2010-11-17 09:44:05 följande:
    Åh, vilken svår fråga. Jag tror att detta är en av de frågor som man egentligen inte kan svara på förrän man står inför denna situation. Fast vissa vet nog med en gång att detta inte är något de skulle göra, och det tar nog lite längre tid att överväga om detta är något man klarar av eller ej.

    Är detta något du eller någon du känner står inför?
    Min son har denna sjukdom som är en form av agressiv muskelsjukdom. Denna diagnos har vi fått nyligen och han är idag 2,5 år och har inga allvarliga symtom ännu. Jag är dessutom gravid i vecka 27 och den här sjukdomen är ärftlig vilket innebär att om barnet jag bär är en pojke så är risken 50/50 att han också drabbas. Situationen är inte rolig alls men vi tar oss fram...

    Anledningen till att jag skapade den här tråden var eftersom jag själv är glad att jag inte visste att mitt barn var sjukt för då hade jag nog inte valt att behålla honom. Och ett liv utan min lilla solstråle är otänkbart, sjuk eller ej.
  • AngoStura
    Melan86 skrev 2010-11-17 09:51:55 följande:
    Min son har denna sjukdom som är en form av agressiv muskelsjukdom. Denna diagnos har vi fått nyligen och han är idag 2,5 år och har inga allvarliga symtom ännu. Jag är dessutom gravid i vecka 27 och den här sjukdomen är ärftlig vilket innebär att om barnet jag bär är en pojke så är risken 50/50 att han också drabbas. Situationen är inte rolig alls men vi tar oss fram...

    Anledningen till att jag skapade den här tråden var eftersom jag själv är glad att jag inte visste att mitt barn var sjukt för då hade jag nog inte valt att behålla honom. Och ett liv utan min lilla solstråle är otänkbart, sjuk eller ej.
    Oj då, livet är verkligen inte rättvist. Men, jag kan verkligen förstå hur du resonerar nu när du har din lille pojke. Och jag antar att man får tänka att livet är värt att leva ändå, även om förutsättningarna inte är samma och lika långa som för andra. Å andra sidan vet vi ju inte hur länge någon av oss skall leva. Och inte heller vad det är för barn vi har i våra magar.
    Jag tycker du är modig och kärleksfull och det är nog bra egenskaper för att orka med livet för oss alla :
Svar på tråden Skulle du behålla?