Magkatarr??

Colon irritable är en svensk term för ibs.

SKönt med en vettig läkare! Hoppas det blir bättre nu!

Jag blev sjukskriven i somras för magen och försäkringskassan godkände det som tur va.
Kanske för hur läkaren skrev jag vet inte men han gjorde det ganska klart att jag inte kunde arbeta med det jag gjorde (inom vården) när jag inte kan äta eller behålla maten och hade enorma smärtor.
Så det beror väl lite på vad du har för arbete också om dom tycker det går att arbetsanpassa och finns möjligheter för dig att göra annat som ska underlätta.
Men stå på dig om du känner att de bli för tufft!

Jag jobbar på en Burger King restaurang, vilket är stressigt, tunga lyft och mycket spring. Läkaren skrev att jag blir sämre när jag är där - SANT!
Sen skrev hon att illamåendet blir värre av matoset, så det borde dom godkänna tycker jag? Nu är det ju arbetsgivaren som ska betala, men om det blir fortsatt..

Nej, jag får nog ta mina betyg och gå till en syokonsulent och få hjälp med att komma in på SSKprogrammet, på universitetet, så kan jag sluta jobba på BK sen.. Så kanske en del av besvären försvinner också. :)

Ja jag ser inga tvivel till hur dom skulle kunna neka dig? låter ju rätt uppenbart man ser ju hur stressigt det är bara av att stå på andra sidan disken.
hoppas verkligen på det bästa
ssk, sjuksköterska väl? härligt :)
vad är BK då?=)

SSK är sjuksköterska, och BK är Burger King.. :P
Jo, det är inte alltid så lätt att hinna med i tempot som krävs..
Tack! :)

Ni har pratat en del om bråck på magmunnen? Det är inte samma som magstrupsbråck (diafragmabråck) va??
Min pappa har nåt av det, och han har tydligen samma besvär som jag.. Kan jag be läkaren kolla efter det? Vilka undersökningar görs isf?? Tycker läkaren att jag är hypokondrisk om jag ber om att få saker kollade???

Diafragmabråck är detsamma som hiatushernia (bråck på magmunnen) vad jag vet. Ofta är det bråcket i diafragman som gör att magmunnen inte sitter fast ordentligt i mellangärdet på buksidan och därför kan glida upp mot bröstet. Då har man ofta nattliga besvär, när man lutar sig fram eller anstränger sig (om bråcket är stort). Små bråck brukar nog inte ställa till sådana väldiga bekymmer, har jag för mig.

Om du vill kolla upp det så är det gastro som gäller. Det är enda bra sättet att se ordentligt hur det ser ut. Och eftersom du har besvär så kan jag inte tänka mig för en sekund att läkaren tycker du är hypokondrisk.

Ingen aning vad som är vad. Hiatusbråck heter det tror jag också. Tycker visst du kan få det kollat,  men de lär se det om du gör en gastro. Min mamma har också samma som mig, därför jag misstänkte att jag själv hade det eftersom vi har samma symtom.

Pappa har magstrupsbråck, och han har samma problem som jag.. Har inte vetat det, och därför inte sagt det till läkaren.. Men jag kanske ska göra det då??

Men så är det ju det, jag är LIVRÄDD för både gastro- och rektoskopi.. :'( Vill verkligen inte göra det, iaf inte vaken.. :S

Mig veterligen så finns det inget tillstånd som kallas magstrupsbråck. Utan jag tippar att det handlar om just diafragmabråk som orsakar en magmun som inte sluter sig ordentligt. Och ja, du ska självfallet prata med läkaren om det. Och, tyvärr, kanske se till att bli undersökt så du kan få ordentlig hjälp.  Jag vet ju att du är livrädd men det finns som sagt möjlighet att göra det sövd eller åtminstone ordentligt sederad.

Kan va så.. Pappa själv kallar det att han får "ont i koliken" när han har ont.. :P Men han sa att det kunde va Diafragmabråck.. Jaa, jag vill ju INTE göra en sån undersökning... Men kanske är så illa tvungen, då medicinerna inte hjälper.. :(

Nu har jag så ont för andra dagen i rad, så jag tror jag avlider, igår spenderades i stort sett hela dagen i tårar i sängen.. Dagen idag har vart mycket likadan, men har tvingat mej själv att vara uppe.. Vet inte vad jag ska göra.. :( Känns hopplöst att åka in.. Med snön och allt..

Lider med dig... jag har precis gått igen ungefär samma sak som du gör nu och på mig visade det sig bero på gallsten. Jag åkte in akut för ca 3 veckor sedan med hemska magsmärtor som satt i hela mellangärdet och bröstkorgen, ondast mitt i mellangärdet. Först kom det bara någon gång då och då, för att sedan komma efter varje måltid och mot slutet så hade jag ont konstant dygnet runt. Efter mitt första akutbesök blev jag också hemskickad med omeprazol och diagnosen magkatarr. Åt tabletterna som inte hjälpte ett skit... blev bara värre o värre. Vid mitt sista akutbesök upptäckte dom att jag hade gallsten, bla en sten som satt fast mellan gallgången och tarmen och jag hade även fått bukspottkörtelinflammation och då opererar dom alltid akut så 2 dagar senare blev jag opererad (tog bort gallblåsan och stenarna som var på vift).

Nu har det gått en vecka sen operationen och jag mår skitbra...
Jag hade haft magproblem i ca 1,5 år innan detta kom men då var det inte såhär illa utan första tiden kom bara små attacker som gick över på nån halvtimme... sen i våras blev attackerna längre, kunde vara från en timme till ett dygn men de kom inte så ofta... kunde gå veckor och tom månader emellan... gick till läkare då också men dom hittade inget fel, trodde bara tarmen var irriterad eller nåt sånt och jag fick några andra meningslösa tabletter som inte hjälpte ett skit... men det var nu det liksom bara small till och vägrade gå över... och som sagt, på mig visade det sig vara gallsten vilket läkarna inte alls trodde på från början.

Hoppas att dom hittar felet snart för det är verkligen hemskt att gå runt o ha sådär ont i magen...

Men, vet du. Är det verkligen värt det att ha så ont? Jag menar, att dra sig för en 5 minuter lång ofarlig (fast läbbig) undersökning och istället ha så ont?

 Jag förstår om du blir grinig på mig nu men jag hade nog aldrig klarat det själv. Och jag vet hur överdjävligt utsatt man är i  den situationen med en slang nerkörd/uppkörd i kroppen och utan kontroll. Men jag vet också att majoriteten fixar det bättre än de tror.
Jag vet att jag gjorde det trots sur och smärtlindringssnål personal och trots en pågående tarminflammation som gjorde undersökningen (coloskopi) betydligt smärtsammare än den hade varit om tarmen varit hel. Så jag är ju inte jättesugen på att göra en ny men blir kanske tvungen om medicinerna jag äter inte tar udden av det skov jag är i nu. Inte för att jag på något sätt är duktigare eller coolare än någon annan utan mest för att det är betydligt värre att ha magsmärtor dagligen och inte kunna leva normal än att lägga en förhållandevis kort stund på en tråkig undersökning.

Det kan vara undersökningsfyndet som avgör huruvida man kan få adekvat hjälp eller ej. Eller så kan man åtminstone utesluta olika orsaker till det onda. För så här ska du ju bara inte gå omkring och må!

Jag åkte in.. Nio timmar på akuten, två nätter på vårdavdelning.. Men lönlöst som alltid.. Ingen gallsten, inget bråck, ingen magkatarr och troligtvis ingen glutenallergi..
Läkaren sa att det fann minsann inget de kunde göra, jag var bara att "lära dej leva med det, för det finns inget fel".. Jag bröt ut i tårar av besvikelse och trötthet.. Läkaren tittade på mej som om jag vore helt koko!! INTE kul!! :(

Jag har alltså nu gjort gastroskopin, och det var inte så farligt som jag trodde.. Det var INTE trevligt, men jag talade om massa gånger att jag var rädd, så de gav mej lite extra medicin.. Tror jag.. Nu har jag INGEN aning om hur jag ska göra.. Jag vill inte vara sjukskriven, men jag orkar inte jobba.. Vill bara gråta av bara tanken på att tvingas till det, då jag känner att jag inte kommer klara det.. För jag har en spöksmärta, som inte på nåt sätt verkar gå att förklara.. Börjar lessna..
Har en känsla av att enn allvarlig diagnos är bättre än ingen alls nu. Och det är jobbigt... :(

Usch vad jag lider med dig just nu. Dina ord är som tagna ur min verklighet i somras. I exakta ord alltså!!!
Jag har fortfarande inte fått svar/hjälp. Jag hoppas det går fortare för dig. KÄMPA vidare och stå på dig!!!!!!!!!
Många styrke kramar

Jag har ju haft problem sen i somras, så så fort går det inte.. :(
Önskar de mirakulöst kunde komma på nåt de glömt att kolla...

Kämpa ja, det är svårt.. Vet inte hur mycket mer jag orkar faktiskt.. :( Känns som det är lika bra att ge upp helt enkelt.... :(

Jag led av "magkatarr"  under flera år innan man kom på vad felet var, nämligen gallsten. Det krävdes att jag skulle bli riktigt dålig innan man kom fram till att det var gallan som spökat hela tiden. Det började bli illa i aug förra året men konstant illamående trots mängder av olika magmediciner. Kunde inte äta, var aldrig hungrig och ömmade i hela magen. Inget syntes på proverna. Det gick en månad med konstanta smärtor o illamående och plötsligt så kunde de se ett helt grustag i gallan (som aldrig visat sig förut trots koller).
Gallstenar kan vara himla svåra att hitta, och jag nu lärt mig att även kramp i gallgångarna kan ge magkatarr symtom. Detta syns inte på UL eller liknande. Min gallblåsa hann bli inflamerad med stenar fast i gallgångarna innan jag bler akutopererad.
Bara för att de inte ser några gallstenar betyder inte att det inte kan vara gallan som spökar.