"Måste" avliva min katt :(

Jag skulle råda dig att ta bort kissen faktiskt. Mina två kattor hade jag i 15 år. Den första försökte jag hålla liv i för länge, den läxan lärde jag mig och när lilleman sedan fick samma problem, njurpaj, så tog jag bort honom redan på ett tidigt stadie, så han skulle slippa bli så sjuk som tjejjen var. Jag tycker faktiskt inte att det är ett värdigt djurliv att behöva vara så pass medicinerad, då man ju inte kan förklara för ett djur varför de ibland mår dåligt, varför man måste ta sprutor etc. det blir bara oförståeligt för dem.

Lider verkligen med dig!! Det är otroligt jobbigt att få veta att en älskade katt (eller annat husdjur) är sjuk. Var tvungen att låta min goa, underbara katt somna in somras för det fanns inget att göra. Han var 10 år. Men även om det är otroligt tufft så skulle jag ha låtit honom somna in. Tror att din katt mår bättre av det än att ni ska hålla på i flera månader att försöka hitta rätt dos insulin. Om ni inte gör det då? Om han blir ännu sämre? Då har han ju lidit i onödan. Det är nog otroligt svårt att ha en katt med diabetes. Dom måste väl äta på lite särskilda tider för att upprätthålla insulinet kan jag tänka mig precis som en människa med diabetes. Ett svårt beslut och jag önskar att du slapp ta det. Skickar massor med styrkekramar till dig!!!

Jag är nog din motsats, när mina djur blivit gamla klarar jag inte ens att tänka på att dom ska lida en dag extra.(avlivade min cancersjuke hund direkt då provsvaret kom)

Jag tycker det är ett "lätt" beslut då hoppet är ute och djuret lider.

Självklart vill jag inte bli av med den oersättliga kompisen jag man levt med dygnet runt i många år men dom har varit shyssta mot mig och det är min tur att vara shysst tillbaka då dom blivit allvarligt sjuka och enligt mitt sätt och se på det så är det min uppgift att göra deras plåga så kort som möjligt och åsidorsätta det jag känner.

Urs va tråkigt
Förstår att du verkligen vill göra allt för din älskade katt, men jag måste nog tyvärr säga som de ovan att det skönaste för kissen är att få somna in :(
Har nog inte så många andra ider. Men jag hoppas verkligen att det löser sig för er på ett sätt som känns bra för alla.
Kram

Jag hade låtit han somna in, min katt fick allergi och blödande sår på huden så hon fick kortisonsprutor men efter ett tag vaknade jag och insåg att det inte var ett liv för en katt.

När du känner sen när du orkar så kan du kanske förgylla en katt som haft det svårt i livet, blivit utslängd kanske.

Många kramar till dig

Jag hade testat att behandla men det är jag det.

Blodproven kan ni fixa själv och BÖR fixa själv. Ingen katt ska få insulin utan att man kollat blodsockernivån först.

Men visst kräver det att ni lägger ner er själv i katten i några veckor för att få styr på det. Och ja, det kan innebära att ni aldrig kan åka iväg någon längre tid (inte ens ett dygn) och det är saker man måste tänka på.

Det är aldrig lätt att ta bort en livskamrat.
Tyvärr är det som du säger för hans del är det nog skönast att få somna in och slippa må dåligt, för din del är der självklart att man vill ha kvar sin kamrat.

Dilemmat är jätte jobbigt och jätte svårt.
Jag beklagar verkligen att du behöver stå inför det svåra valet.
Jag hoppas det löser sig till det bästa för din del!

massa styrke kramar

Kanske ska tillägga att vi har en katt med diabetes. Livslång behandling med sprutor var inte ett alternativ för oss men vi var villiga att ge det en chans och se om hon kunde bli friskare och det blev hon. Tre år extra kommer det att ha blivit (nu är hon sjuk i något annat som troligtvis ej går att behandla)