Alla män är potentiella våldtäktsmän

Du glömde nämna att vi lever i ett samhälle där man knappt har tillåtelse att försvara sig med mycket mera än om man lärt sig lite judo eller liknande. Att bära nåt slags vapen är förbjudet, och vem är alltid kapabel att kunna definiera vad som menas med att inte använda "mera våld än situationen kräver" i ett panikartat tillstånd och situation?

Men med samma resonemang ser man ju varenda person som tjuv om man väljer att inte skylta med sina stora dyra guldsmycken och Rolexklockor etc då man går ensam hem. Precis som att man kanske gommer dem under jackan mitt i natten då man går hem från krogen, kan man ju minska risken att dra till sig personer av fel typ genom att t ex sätta på sig en kappa over "finkläderna" ifall de är av den lättklädda sorten. Speciellt vid resa utomlands ges man juofta rådet att inte oppet  typ visa hur mycket pengar man har genom att bära dyra smycken, men betyder det då att man klassar alla som bor i det landet/staden som tjuvar, fast allt man forsoker gora är att minimera risken for rån?

Det är ju INTE den synen de flesta har, MEN kvinnor som män har faktist ett ansvar att minimera sina riskbeteenden. Om du går klädd på ett visst sätt och är stupfull en sen kväll ute - ja risken är större att bli våldtagen än den skulle behöva vara om du valde att bete dig på ett annat sätt. Och om du går med ditt äkta guldhalsband och din flashiga rolex-klocka fullt synliga är risken att du blir rånad större. Om du vill hävda din "rätt" att få göra det, gör du det på bekostnad av dumhet, och ökar MEDVETET riskerna för dig själv, kvinna som man.

Jag håller med om delen om nämndemän, det borde helt klart skrotas. Men däremot har jag fått en helt motsatt uppfattninng om de du generellt kallar "amatörer". Jag bor sälv i USA, och efter att ha suttit en vecka i en jury, där rättegången faktist handlade dels om våldtäkt, har jag fått en mycket bra inblick i hur fint jurysystemet faktist fungerar där. Det är inte alls så att 'amatörer' får till uppgift att tolka lagen som de tycker och döma därefter, utan domaren gör lagtolkningen, med hjälp av advokater som presenterar bevis för och emot, sen tar jurymedlemmarna bevisen i beaktande för att döma om de är tillräckliga och hur de faller gentemot lagen. I vårt fall tog det inte länge att döma den klart skyldige till bl a våldtäkt, då bevisen fanns där. I det här fallet handlade det dessutom om en kvinna som tidigare ljugit i rätten för att skydda mannen och sagt att mannen inte våldtog henne, fast han gjort det). I andra fall, om bevisen inte finns, och det kanske är ord mot ord, blir det ju svårt. Vare sig man tror en person är skyldig eller inte, kan man ju inte döma någon skyldig bara på det, det måste ju kunna bevisas.

Jag ville bara ge dig en bild av hur bra det faktist kan fungera med "amatörer" i domstolarna, om det görs på rätt sätt.

Kläder i sig ska väl varken fria eller fälla, men de är ju en del av hela pusslet. Det finns många fall där män blir falskt anklagade för våldtäkt, och allt som kan användas i bevisning för och emot ska väl kunna användas tycker jag. Och i slutändan ska vi väl ha ett system där man hellre friar än fäller om brottet inte kan bevisas. Man kan ju inte fälla bara för att en kvinna säger att hon blivit våldtagen.

Vilka brott menar du är i majoritet? Om du menar att statistiskt "de flesta" våldtäkter sker av närstående och vänner, kan man faktist vidta vissa åtgärder for att minimera den risken också. Eller menar du andra brott?

Jag ställde en fråga, du kan ju svara på den då.

Ha ha ha! Den var bra! :)

Men man kan ju också undvika situationskonflikter, t ex om nån tycker du gjort något fel mot dem, fast du kanske egentligen inte gjort det, kan man välja att bara snällt be om ursäkt istället för att driva för att få rätt. Man kan med sitt eget beteende bidra till att en andra part lugnar sig, istället för att göra dem mer upprörda, vilket i sin tur kan avvärja våld.
Sen kan man ju, vilket i o f kan diskuteras om det är rätt eller fel agerande, undvika att på eget bevåg försöka avbryta om man ser ett pågående bråk (man kan istället t ex ringa Polisen).
Överfall utan förvarning är sällsynt har jag läst, och när det förekommer är det oftast ungdomar inblandade. Så man kan lära sig att upptäcka olika varningssignaler, och man kan t ex undvika ungdomsgäng och alternativt gå runt dem istället om man tycker det känns säkrare än att hamna mitt ibland dem.

Nu har man ingen större rätt i Sverige att försvara sig, så själv tycker jag annars det borde finnas större lagliga möjligheter till just det, men det är en annan fråga.

Om ett barn bara har bilar och verktyg kan han mycket väl visa att han inte gillar nåt av det, genom att ignorera dem och leka med andra saker som inte är leksaker. Så valet är ju då att antingen tycka om det han har, eller inte.