Jättekul tråd.
Kom tänka på när jag var typ 15-16, så sommarjobbade min kompis på ett fritids och de skulle åka till liseberg, så hon ville dra med mig. Då chattade hon med någon kille därifrån och han hade nån kompis till mig o så, jag var rätt skeptisk till detta, såg nån vag bild där killen såg ok ut men inget mer med det. Jag gick iaf med på att vi kan träffa dem för hennes skull, men att vi absolut inte går ut från liseberg med dem. Ok sa hon. Ja så står vi där och väntar, och mot oss kommer 2 killar och min första känsla/tanke är att jag ville att marken skulle öppna sig och att vi bara försvann.
"Hennes" kille kommer i en ljusgrå kostym, sånna som gamla gubbar hade en gång i tiden och en ljusrosa skjorta. "min" kille hade svarta lackskor med metallgrejer på..vita jeans...en vit tight t shirt som var 4 storlekar för liten med sin lilla putande mage...en öppen hawaiiskjorta över...kisade med ögonen så man inte ens såg dem och tänderna med massa fläckar på ute. jag kunde inte titta på honom, seriöst jag trodde detta var en mardröm. Min vänninna förstod det snabbt, och hon var en dramaqueen på den tiden så hon kunde lätt skapa bråk för inget o spela igenom allt.
Hawaii killen ville att jag skulle följa med honom o lämna ngt till någon kompis o ja vägrade, o han tjata ja kommer ej äta upp dej o bla bla...nej!! Hennes dejt ville käka så vi stannade till och han köpte mos, nu kommer ja ej ihåg vad som hände men hon blev "sur" för något och gick iväg och där spelade jag lite så"vad hände" och sprang efter henne. Resten av dagen gick åt att gömma sig, och de ringde och var besvikna för de hade bokat bord på resturang för Hawaii killen fyllde år.
Det roliga i det hela, nu drygt 10 år senare är jag ihop med en kille, som visade sig vara nära vän med Hawaii killen. Han har ej nämnt något till min pojkvän, tror nog han spelar att han ej minns, men jag har berättat för killen iaf:) Efter det sa jag aldrig mer blind dates, typ:)
