**Den stora feta LCHF-tråden**

Jag skulle säga för lite fett :/ enda fettet kommer ju från grädden, smöret och ägget och det är ju inga stora mängder? kan du inte ha nån majonäs till? Gör en dillmajonäs med lite citron i?

ja, men jag dricker fortfarande mitt te med grädde, jag kan ju öka på fettmängden med hjälp av några valnötsbollar till efterrätt (som består av 75% valnötter och 20% smör typ, samt 5% kaffe o smaksättning)... *visslar oskyldigt*

K

Vad kul med jobberbjudanden! Grattis!

Jag har jobbat med dementa och för att orka i längden måste man verkligen brinna för dementa. Och ha ett stort tålamod Jag jobbade 1½ år på en avdelning för dementa och mot slutet blev det väldigt psykiskt påfrestande. Speciellt sen vi fick en boende som var fruktansvärt aggressiv och kunde jaga oss i korridorerna, sprang näck eller med nerkissade kläder. 5 personal krävdes för att duscha honom när han var helt nerkissad och nerbajsad. Frun gjorde en anmälan efter denna händelse. Hon ansåg att hennes man var frisk och vägrade medicinering. Detta var jobbigast men många frågar och säger samma saker hela, hela tiden. Att ständigt få höra det gör en aningens knäpp Nävars, det har sina guldkorn också, som när någon boende har en bra dag och små minnen från livet kommer upp och berättas. Det är fint att få ta del av innan de försvinner in i sitt igen och glömskan faller på.

Där jag har jobbat fikas det inte så jättemycket ändå. På fredagarna brukade fredagsfrallor dyka upp och en del mumsade alltid något från cafeterian men överlag åt folk det de hade med sig. Jag jobbar ju inet nu men när jag sommarjobbade 2009 var de flsta nyfikna på vad jag åt för något på natten (turkisk yoghurt med grädde och vaniljpulver) Detta var det enda jag hade med. Finn crisp fanns alltid i väskan och jag knaprade väl i mig någon men jag höll mig mätt på yoghurtblandningen.

En sommar klarar du Jag brinner inte heller för dementa, det är inget jag skulle vilja jobba med resten av mitt liv om jag säger så. Det går ett tag men inte i det långa loppet. Jag var psykiskt slut i huvudet när jag kom hem om dagarna. Att jobba natt var bättre, då "slapp" man ofta en del men självklart var nätterna påfrestande också om vissa inte sov eller styrde omkring. Sen 2003 har jag jobbat på en rehabavdelning där boende är innan de ska hem, där de tränar upp sig för att komma hem. Det var aningens jobbigt det också. Från 21.30-7 ringde det KONSTANT. Och jag menar KONSTANT. Jag sov med ständiga ringningar i öronen. Man ska väl för 17 sova på nätterna? Uttråkade tanter låg och ringde hela tiden, när man kom in "Jag har inte ringt?" Sen hann man inte ens stänga dörren förän klockan ringde igen men nej då, tanten har inte ringt Vi var glada om vi hann ta vår paus vid midnatt och slänga i oss frukost sittande Kissnödig fick man inte vara

Barnmorska har länge varit min dröm men nu är jag bekväm. Jag måste läsa upp matte och naturkunskap för att öht söka till sjuksköterska. Så, jag la ner Sen måste man jobba i 5 år innan man kan läsa till bm om jag inte minns helt fel? Då känner jag att åren rinner iväg så jag satsar på de yngre och ska bli lärare istället. Förhoppningsvis speciallärare någon gång i framtiden.

Och av någon jävla dum anledning har jag mulat i mig en Skogaholmskiva! Jädra skit. Så går det när man sitter här helt inne i att läsa vad ni skriver ...

Jag är ambulanssjuksköterska, med målet att bli barnmorska
Skaffa dig lite blandad erfarenhet, dementa människor möter man överallt i vården så det är inte fel att ha jobbat med.

Är du ute efter att se äckliga saker tycker jag du ska bli obduktionsassistent....
Jag kör mer dementa damer än riktiga olycksfall och jag gillart! En patient i taget, ibland lite adrenalinpåslag så man vet att man lever. Men självklart behöver man vara psyksikt stabil själv, står man där så måste man ju genomförat också, går ju inte att smita undan. Och enligt mig och mina kollegor ska man ha några år på nacken som syrra, ibland även specialistsyrra för att vara rätt person på rätt plats. Och då är jag bara ärlig! Det är inte ofta det är tuftt, men när det väl är det...då är det tuffare än mkt annat.
På ungdomsmottagning jobbar barnmorskor mig veterligen.

Nej då, så illa är det inte Mna får se det positiva: vi hann inte skåpäta (fast innan jag började med lchf var frukost 1 vetebulle och ett glas varm O´Boy ..) och vi fick motion dvs svullna fötter Klart du bryr dig om de boende, det är det man är där för, för att hjälpa, stötta, lyssna och finnas till hands där de brister. Jobbarkompisarna är viktiga om det är aningens tufft.

Operationssköterska då? Jag var med på en höftoperation (när jag jobbade på sterilcentral för att se vad instrumenten används till) och det var rätt häftigt. Men det är klart, det är mycket stå still och langa instrument. Är det inte på ett större sjukhus där det sker en mängd olika operationer kan det nog bli långtråkigt i längden. Där jag jobbade på sterilen hade de mest höft- och knäoperationer. Alla tunga lådor ... det var tungt och mot slutet rätt tråkigt att lägga. Annars, vill du ha blod och action så är det akuten. Du är ung och har möjlighet att få prova olika ställen: ta de möjligheter som dyker upp om du kan, var på flera ställen för att få testa olika områden. Är man på samma hela tiden är det svårt att få ett hum om vad det är man vill jobba med. Risken är också att man blir kvar på ett ställe av ren bekvämlighet.

Oj! Idag till frukost åt jag en omelett gjord på 3 ägg, en skvätt grädde och några skivor cheddar (ja, jag älskar cheddar!). Har inte ätit något mer sen dess. Visserligen var det runt 10, men ändå. Jag brukar bli döhungrig mycket snabbare ändå. Och då har jag ändå gått en intensiv barnvagnspromenad på en halvmil idag.

Det är övervägande gubbar som inte ens har svimmat Har dom svimmat så är det ju lite action nästan...

Lägger om sår, gör vi inte, än...men det kommer säkert.

En operationssköterska antar jag ska vara behjälplig kirurgen. Nu brydde jag mig inte direkt om vad det var för folk på operationen, jag hade fullt sjå med att spana på operationen men visst kan en op.sköterska få vara med och hjälpa kirurgen om det skulle behövas någon extra hand ibland. Jag har för mig 2 kirurger opererade och en op.sköterska hjälpte till med torks (kommer inte på vad det heter att suga/torka blod med)och sug och självklart förbereda och ge instrument.

När jag jobbade på Danderyds sterilcentral gick vi in på operation och hämtade instrument lite då och då. Där var det ständig action på operation och jag hade nog hellre velat stå kvar och kika än behöva plocka grejer och gå därifrån

Fast det är ett skönt jobb, mkt blandat och jag kan aldrig se mig själv på en vårdavdelning igen. Självständigt och fritt jobb och man får mkt tacksamhet från många av sina patienter. Och det är himla kul att slippa ha en doktor hängande över sig, man bestämmer själv.
Akuten är bra att skaffa sig erfarenhet på. MEN jag tror också det är osäkert, många vana slutar, många oerfarna på samma ställe....inte alltid jag känner mig helt nöjd när jag lämnar över sjuka patienter och märker att de som tar emot inte varkar ha full koll. men är du medveten om det så är det ju inga problem.
Hur långt har du kvar?

Tjejer hur mycket pengar gör ni av på mat varje månad. Har ni nån koll alls?*nyf*

Jag lägger ungefär så mycket som du, plus minus (köper på mig när det är extrapris, men så har man kanske igen det en annan månad). Tror det blivit lite dyrare än förut (men då höll jag inte koll på ekonomin på samma sätt så jag gissar bara), men samtidigt känner jag att maten är det sista jag vill kompromissa bort, blir jag tvungen att snåla drar jag hellre in på shopping etc i första hand.

Något jag också funderat på idag är att LCHF inte är en så social "diet"....Det funkar lixom inte på jobbet när det är beställt kaffe och fralla att dra av osten och slicka smöret av frallan och sen lämna den på tallriken....känns lite socialt inkompetent......