• Hannah Graaf

    Var går gränsen för otrohet?

    Var går gränsen för otrohet? Är det vid sexuellt umgänge, kyssar eller räcker det med tankar om någon annan än din partner? För min del räcker det snudd på när fantasin övergår till konstanta tankar om någon annan. Då har du mentalt lämnat. När det kommer till fysiska handlingar som sex eller kyssar så är det inget att tveka över. Då har man totalt tappat respekten för sin partner. Jag tror det blir svårt att förlåta och gå vidare. En gång otrogen, alltid otrogen. Var går din gräns?

  • Svar på tråden Var går gränsen för otrohet?
  • Jasmine Angelina
    Gränsen vid otrohet anser jag går vid sex, det går inte att göra ogjort speciellt problematiskt blir det ju om man är så dum och inte skyddar sig och det blir bebis. Visst man utbyter saliv vid kyssar men saliv har man ju massor av om man väljer att dela med någon är man enligt min mening bara givmildSkrattande. Nä skämt åsido, men som jag skrev i början så anser jag att gränsen går vid sex. Det finns ju vissa som anser att gränsen går för att dom kommer på killen/maken/sambon med att kolla på porr pinsamt men sant.
    BF 2011-06-07
  • Neblina

    Jag tycker att gränsen går när man börjar fantisera konstant om andra, flörta med andra även om det handlar om självbekräftelse. Likaså när man ringer till heta linjen för att få komma. Nu får jag väl skor kastade efter mej så duckar i förväg. Men jag är väl ganska hårt moralisk med.
    Om man säger så här kolla porr är en sak, då sitter du själv och behöver något att tända till på om fantasin tryter. Ringer du till en sexlinje är ditt sexliv/onanerande inte privat längre, då delar du en intim stund med någon annan och där tycker jag det går åt fel håll. Då är inte det sexuella längre mellan dig och din partner eller enbart dig själv, utan då kommer en tredje part in.
    Jag anser att fantasier är helt normala, tror ingen kan kontrollera sådana tankar, och självfallet kan man bli attraherad av andra också, inget man kan kontrollera över. Men frågan är där hur hanterar du det.
    Så kort och gott jag tycker gränsen går redan vid konstant fantiserande om andra samt tele sex. Kyssar och samlag är självfallet otrohet.


  • DaCiss

    Gränsen går väl när man upplever att man får samvetskval för det man håller på med. Om man vet vad ens partner tycker är ok och inte och man gör något som den inte godtar (så länge det är rimligt förstås) så är gränsen nådd. Gränsen kan alltså vara stor från förhållande till förhållande. Jag skrev rimligt inom parentes eftersom jag vet att det finns folk som inte tål om deras partner ens kramar en annan människa. Så länge partnern inte verkar sjukt svartsjuk är gränserna lagda tycker jag. Skulle jag ha någon som har helt andra och snävare gränser än jag själv skulle förhållandet inte fungera. Om jag t ex inte skulle få titta på p-rullar eller ge en kompis en kyss så skulle jag inte godta det. 

    Sen håller jag inte med om en gång otrogen alltid otrogen. Jag tror på att mänskor kan göra misstag men lära sig av dem.  

  • majmamma88

    Gränsen enligt mig är redan vid sms/chat och porrsurfa...

  • Årsta

    Det upplever jag lite med ålder och erfarenhet. Hade jag varit 20 så hade det säkert räckt med en kyss eller flirt. Men nu när jag har passerat 35 så är otrohet när man har sex.

  • giftfri

    Finns ingen annan gräns än den som sätts i varje enskillt förhållande...


    Du är inte alls en bättre människa än mig!
  • pokerman

    Otrohet är ett svårt begrepp. För min del handlar det om flera saker och jag kan tycka att vissa saker är otrohet, men att samma sak i andra sammanhang inte är det. 

    Alla människor har behov av närhet, fysisk närhet. Man behöver bekräftelse m.m.

    För egen del är jag ofta ute med tjejen och våra gemensamma kompisar. Jag är inte så noga med vilka hon umgås med, jag äger ju inte henne. Dansar hon med någon kille eller så och de sen går och snackar över en drink eller så, är det inget jag nojjar över. Skulle de sitta och hångla i soffan på stället skulle det ju klart bli en annan sak :)

    Jag tror det är bra att flirta lite då och då, och vi har varandras tillåtelse att flirta lite med andra, så länge det inte går för långt. Vi älskar varandra och respekterar varandra och har gjort så i 9 år. Men vi flirtar med andra då och då, utan att för den sakens skull börja med kyssar eller liknande. Där går ju gränsen.

    Jag mår bra av att flirta och känna mig attraktiv och det gör hon också, och det får vi ju nytta av tillsammans. Den som känner sig sexig, blir ju sexig.

    Sen har jag min vän som är gift med en kvinna, de har tre barn tillsammans. De har inte rört varandra på fyra år. Han försöker mysa och så, men hon vill absolut inte. De tycker om varandra mycket och har en fin familj på alla sätt, men han lider oerhört av bristen på kontakt. Om han skulle gå någon annanstans för att få den kontakten skulle jag inte lasta honom för det - det hade varit fullt förståerligt.  

    Men för att svara på vad otrohet är, kan jag väl säga att det är olika saker beroende på situation, men är det ett normalt förhållande där man har ett fungerande sexliv etc. går det väl vid kyssar eller fysiska gärningar. Jag anser att det som händer i huvudet är ens egna sak att ta hand om och att "förbjuden frukt smakar bäst" vet väl alla. Att mentalt får flirta eller så är bara nyttigt och gynnar relationen.

    Har man inget normalt sexuell liv, anser jag att det blir lite kvinivgare. Jag skulle inte säga att en parter som är svältfödd på närhet etc. skulle vara otrogen om han eller hon sökte detta på annat håll. Personen kan ju älska sin man eller fru ändå, detta handlar ju om ett helt annat, men lika nödvändigt behov, som kärlek.  

  • Lady T

    Gränsen för otrohet definieras av den enskilda personen, och i det enskilda förhållandet, av de personer som är inblandade i förhållandet... Att sitta och moralisera över var andras gränser går tycker jag är totalt onödigt...

  • giftfri
    Lady T skrev 2011-03-15 21:34:14 följande:
    Gränsen för otrohet definieras av den enskilda personen, och i det enskilda förhållandet, av de personer som är inblandade i förhållandet... Att sitta och moralisera över var andras gränser går tycker jag är totalt onödigt...
    Exakt min ståndpunkt...
    Vem har rätt att definera otrohet mer än just de i varje unikt förhållande?
    Svaret är ingen, absolut ingen!
    Du är inte alls en bättre människa än mig!
  • lilly2006

    otrohet är när man går över en gräns som sårar den andra parten i förhållandet 
    när man vet att handlingen skulle uppröra, besvika o förstöra
    om man är med en normalt funtad person så vet man vart den gränsen går (trots den ser olika ut för olika personer) 


    *the only bitch you see in my eyes is your own reflection*
Svar på tråden Var går gränsen för otrohet?