Madicken och Lisabeth skrev 2011-08-10 09:06:16 följande:
Igår kom dagen som vi bävat för. Lilly blev under morgonen mycket sämre och vid lunchtid insåg vi att hon var på väg ifrån oss. Min man hämtade barnen på förskolan och gav sig av ner mot Göteborg och läkaren ringde efter prästen. Framåt kvällen höll vi dop för June och Lilly. Det var den allra finaste stunden. Efter dopet berättade vi för barnen att Lilly var så sjuk så hon snart skulle dö och att vi ville ge henne så mycket kärlek som möjligt innan hon dog. De pussade och klappade på henne och vi grät tillsammans. Sen åkte barnen hem med Eivor och Egon. Vi gick tillbaka till Lilly och personalen lyfte över henne till oss. Då sov hon redan djupt. Sedan kopplade de loss alla slangar och vi fick hålla henne som hon var. Hon gjorde inga försök att andas. Lilly lämnade oss sent på kvällen tisdagen den 9 augusti 2011.
Lilly dog på grund av den syrebrist hon lidit under så lång tid i magen. Hennes hjärna och andra organ hade fått permanenta skador och kunde inte producera alla de ämnen som behövdes för att hon skulle kunna fungera. Jag hoppas ändå att hon kände vår kärlek och att hon lämnade den här världen med doften av sina föräldrar och våra andetag mot henne hud.
Oh, så tungt. Finner inte ens ord för hur tungt det måste vara. Beklagar er stora förlust...
Har läst här lite då och då. Jag har verkligen hoppats på det allra bästa utifrån allt vad ni gått igenom.
Samtidigt, svårt att avgöra vad det bästa skulle vara och för vem och vad.
Så tufft när det gäller ett litet, litet sjukt barn och det finns raka motsatser på håll som det kan gå åt.
Jag är övertygad om att Lilly kände er doft och kärlek.
Ta hand om varandra!