• Anonym (Oförstående)

    Fattar mig ej på vissa fattiga

    Jag har nu läst denna blogg: http://blogg.aftonbladet.se/barnfattigbloggen
    I några dagar och förstår mig inte på vissa av dessa föräldrar hur de tänker, om någon förstår snälla förklara.
    Men om man är fattig och inte har pengar så att de räcker varför då ta en semesterresa på kredit? Detta gör i sin tur att de har ännu svårare att klara ekonomin och så fortsätter det neråt i en nedgående spiral.
    Samma med studenten varför ska föräldrarna betala för stundenten detta gäller en vuxen individ som ofta är 18 år eller äldre?

    Jag är endast 24 år men jag fick betala min student själv utom festen som jag fick betala halva matkostnaden och mina föräldrar andra halvan vilket blev ca 300 kr för dem och 800 kr för mig.

    Nu är jag ensamstående ung mamma och har kanske 100 - 1000 kr mer än existensnivå enligt soc. Jag lever efter min plånbok jag försöker spara till semester och spara till oförutsedda händelser. Köper mycket begagnat och verkligen frågar om jag behöver något.
    Mitt barn har aldrig nekats något h*n verkligen behöver men när den är gammal nog så kommer den att få börja sommarjobba och jobba på helger osv. Detta spelar ingen roll hur mycket jag tjänar utan detta är för attt mitt barn ska få större möjligheter i sitt liv senare.

  • Svar på tråden Fattar mig ej på vissa fattiga
  • Anonym
    riboflavin skrev 2011-06-04 11:53:31 följande:
    Varför ska jag tro att evelinas mamma fick mindre i försörjningsstöd än vad de hade rätt till? Den summa de hade rätt till SKA räcka till att låta evelina åka och bada någon gång då och då. Försörjningsstödsnivån är fullkomligt rimlig, men man får anpassa sig efter den.

    Klart att evelina hade en ganska dålig barndom, och hade haft en riktigt horribel om det inte varit för stödfamiljen, men jag tror inte att det beror på att fösörjningsstödet är för lågt utan på att evelinas mammas utgifter var för höga.

    Det finns inget i berättelsen som tala om vad evelinas mamma lade pengar på, bara att de hade det knapert i slutet av  månaden och att evelina fick höra att "de inte har råd" ofta.  Skulle Fredrik Reinfeldt beklaga sig över att han inte har råd, eller hans barns behov lades åt sidan eftersom han prioriterade fel så hade jag dömt honom precis lika hårt. Evelinas mamma borde, precis som så många andra, klarat sig på det försörjningsstöd familjen fick, varför de inte gjorde det kan jag inte spekulera i.

    Men det berodde INTE på att försörjningsstödet är så lågt räknat att man inte SKA ha råd. Försörjningsstöder är beräknat så att man ska kunna överleva på det, varken mer eller mindre.
    Ah så det handlar alltså BARA om att ifrågasätta FATTIGA och inte i stort... intressant.

    Intressant att du beskriver att det är horribelt och dålig barndom om fattiga familjer inte har stödfamilj.

    Det säger oerhört mycket om DIG som person så jag tror att det är bäst att sluta här innan du gör bort dig helt och hållet.
  • astro
    Dr Mupp skrev 2011-06-04 11:41:05 följande:
    Nu har vi inte socialbidrag men normen för oss ligger på
    Riksnorm
    1 åring - 1900
    4 åring - 1900
    6 åring - 1900
    7 åring - 2130
    2 vuxna - 5120
    gemensamma utgifter 6 pers: 1870

    Hyra 6100 (vi har visserligen en hyra på 7100, men här godkänner de inte den hyran)
    el ca 1300
    Hemförsäkring 180 kr

    Totalt skulle vi få 22400 kr i månaden inkl alla bidrag om vi hade socialbidrag.

    På det så skulle man se få extra pengar för tandvård, läkarbesök, mediciner, glasögon, barnomsorg, fackavgift, a-kasseavgift  och busskort om det behövs för att komma till jobb/praktik.

    Här kan ni själva kontrollräkna www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/A...
    Milda Jeremias. Jag räknade efter och vi skulle landa på 21.590 bara på basutgifterna, plus då boutgifter etc. Det är en bra bit mer än vi skulle behöva (maken har proklamerat att det minsta vi skulle kunna klara oss på efter skatt är 18 000/månad men då räknade han förstås med bil, försäkringar, boendet, utgifter för jobbet o s v också).

    Allvarligt talat, har man inte rejäla skulder så ska banne mig pengarna räcka. Jag vill inte vara taskig nu men det är ju inte lite direkt. 
  • Anonym
    riboflavin skrev 2011-06-04 11:54:16 följande:
    Jo, men det behöver jag inte, och hade inte heller behövt om jag gick på försörjningsstöd.
    Självklart måste du precisera eftersom du annars saknar trovärdighet i denna tråd.

    Det som kan ifrågasättas i allra högsta grad efter din redovisning är hur du ser på ekonomi i stort. Eftersom du har synpunkter på andras ekonomi har andra lika stor rätt att nagelfara din.

    Varför sparar du inte mer än du gör? Du vet aldrig vad som kan hända i framtiden, i andra trådar framkommer det övertydligt att om man inte sparar så att man har en butget så man klarar sig närmare ett år är man oerhört oansvarig som väljer att ligga samhället till last. På 500 kommer man inte långt...
  • aussie

    Fråga: Går tråden ut på att "lönedumpa" Sverige?

    (Tills någon säger emot ser det ut så.)

    Jag tänker på ett vidrigt caféjobb jag hade i min ungdom. Man skulle laga 500 sandwichar, 75 räktallrikar och kycklingsallader på tid. Öppna caféet, ta emot leveranser, ställa ut varor etc. Invänta hundratals kilo frysvaror som skulle ner i fryslagret. Cafét var på 4 våningar, man gick upp och ner i en liten spiraltrappa. På 2h 45.
    Det var en fruktansvärd stress. Chefen hade testgjort det en gång, och sa: Det SKA gå.
    För alla andra tog det dock mer än de 2 h 45 min som man hade betalt för.
    Men chefen sa ständigt åt allas liksom passiv-agressiva missnöje: Jag har klarat det på mindre än så. Det SKA gå. Därför får ni inte mer lön än för 2 h 45. Varför ska jag betala om ni sölar, nör jag VET att det går att få det gjort på 2 h 45?

    Minns Maja som röd i ansiktet, svettigast av alla, en trind tjej, bröt ihop...hon drog alltid över...det tog fem timmar...men hon försökte. Hon satt sammanbiten på chefens kontor och hennes situation var ju kanske inte den mest hållbara eftersom hon i snitt spenderade ca 15 timmar utan betalning på jobbet varje vecka. Men han hade sin teori klar. "Det kan gå, för JAG HAR GJORT DET".

    Lite så är det med allt snack om hur mycket pengar man kan leva på. Denna tävlan i vem som kan vara fattigast utan att känna sig fattigast. "Det KAN GÅ FÖR JAG HAR GJORT DET."
    Rent krasst kanske jag vinner, vem vet, men jag är inte ute i syften att sänka socialbidragsnormen för andra.
    Jag undrar bara varför vissa är det?
    Liksom jag undrade varför chefen på caféet inte kunde se att hans insats (klara alla mackor på en lysande tid) utgick ifrån hans förutsättningar, Majas tid gick utifrån hennes förutsättningar. Ska man börja prata om minuter? Sekunder? Jag hade kunnat matcha chefen om jag fick ta in en elitidrottsman. Kanske hade jag kunnat hitta någon som klarade alla mackor på tiden 2.10? I sånt fall hade det blivit normen. I sånt fall hade chefen kunnat säga "det KAN gå på 2 h 10. Allt därutöver ges ingen lön."

    Men det är alltid bra med vissa marginaler för alla inblandade.

    Det kanske skulle gå att slimma tiden på caféet ner till 1 h 30, men kostnaden för stress, sjukdom och lägre kvalité skulle göra det ohållbart i längden.

    Det kanske skulle gå att slimma socialbidragsnormen, som ju utgör en slags existensminimum-norm i Sverige, och hävda att det FINNS makaroner och korvar som gör att dagsmåltiden bara behöver kosta 4 kronor per person. Men tro inte att det inte får långt värre och större konsekvenser än för dem som måste leva så. Det blir lönedumpning i hela landet. Eftersom det GÅR att överleva.

  • riboflavin
    Anonym skrev 2011-06-04 12:02:42 följande:
    Ah så det handlar alltså BARA om att ifrågasätta FATTIGA och inte i stort... intressant.

    Intressant att du beskriver att det är horribelt och dålig barndom om fattiga familjer inte har stödfamilj.

    Det säger oerhört mycket om DIG som person så jag tror att det är bäst att sluta här innan du gör bort dig helt och hållet.
    Nu vet jag inte riktigt vilken text du läst, men jag skyller hela evelinas dåliga barndom på hennes mamma, hon hade tur som fick en stödfamilj, för utan dom så hade just evelinas barndom varit ännu sämre.

    Att jag dessutom skulle döma vem som helst lika hårt om de prioriterade bort sina barns behov, trots att det ska finnas pengar till dem, tyder väl snarare på att att jag inte hänger upp mig på begreppen "fattig" och "rik" eftersom dessa är högst relativa.

    Du kan vrida och vända på det här hela dagen, försörjningsstödet går att leva på, oavsett vad du anser om det hela. Man kan ju till och med, som jag, vara slösaktig och ändå klara sig bra på motsvarande summa Flört

     
  • sirisdotter
    Anonym skrev 2011-06-04 12:06:45 följande:
    Självklart måste du precisera eftersom du annars saknar trovärdighet i denna tråd.

    Det som kan ifrågasättas i allra högsta grad efter din redovisning är hur du ser på ekonomi i stort. Eftersom du har synpunkter på andras ekonomi har andra lika stor rätt att nagelfara din.

    Varför sparar du inte mer än du gör? Du vet aldrig vad som kan hända i framtiden, i andra trådar framkommer det övertydligt att om man inte sparar så att man har en butget så man klarar sig närmare ett år är man oerhört oansvarig som väljer att ligga samhället till last. På 500 kommer man inte långt...
    Det verkar som om du var med när Ann Wibble (fp)  meddelade svenska folket att man ska ha en årslön på banken.   Visst är det en bra målsättning.
  • Anonym
    riboflavin skrev 2011-06-04 12:11:04 följande:
    Nu vet jag inte riktigt vilken text du läst, men jag skyller hela evelinas dåliga barndom på hennes mamma, hon hade tur som fick en stödfamilj, för utan dom så hade just evelinas barndom varit ännu sämre.

    Att jag dessutom skulle döma vem som helst lika hårt om de prioriterade bort sina barns behov, trots att det ska finnas pengar till dem, tyder väl snarare på att att jag inte hänger upp mig på begreppen "fattig" och "rik" eftersom dessa är högst relativa.

    Du kan vrida och vända på det här hela dagen, försörjningsstödet går att leva på, oavsett vad du anser om det hela. Man kan ju till och med, som jag, vara slösaktig och ändå klara sig bra på motsvarande summa Flört

     
    Vilken text läser du? Inte kan det vara min för du lägger saker i mitt knä som jag aldrig sagt.
    Läs om och läs rätt.
  • astro
    aussie skrev 2011-06-04 12:09:50 följande:
    Fråga: Går tråden ut på att "lönedumpa" Sverige?

    (Tills någon säger emot ser det ut så.)

    Jag tänker på ett vidrigt caféjobb jag hade i min ungdom. Man skulle laga 500 sandwichar, 75 räktallrikar och kycklingsallader på tid. Öppna caféet, ta emot leveranser, ställa ut varor etc. Invänta hundratals kilo frysvaror som skulle ner i fryslagret. Cafét var på 4 våningar, man gick upp och ner i en liten spiraltrappa. På 2h 45.
    Det var en fruktansvärd stress. Chefen hade testgjort det en gång, och sa: Det SKA gå.
    För alla andra tog det dock mer än de 2 h 45 min som man hade betalt för.
    Men chefen sa ständigt åt allas liksom passiv-agressiva missnöje: Jag har klarat det på mindre än så. Det SKA gå. Därför får ni inte mer lön än för 2 h 45. Varför ska jag betala om ni sölar, nör jag VET att det går att få det gjort på 2 h 45?

    Minns Maja som röd i ansiktet, svettigast av alla, en trind tjej, bröt ihop...hon drog alltid över...det tog fem timmar...men hon försökte. Hon satt sammanbiten på chefens kontor och hennes situation var ju kanske inte den mest hållbara eftersom hon i snitt spenderade ca 15 timmar utan betalning på jobbet varje vecka. Men han hade sin teori klar. "Det kan gå, för JAG HAR GJORT DET".

    Lite så är det med allt snack om hur mycket pengar man kan leva på. Denna tävlan i vem som kan vara fattigast utan att känna sig fattigast. "Det KAN GÅ FÖR JAG HAR GJORT DET."
    Rent krasst kanske jag vinner, vem vet, men jag är inte ute i syften att sänka socialbidragsnormen för andra.
    Jag undrar bara varför vissa är det?
    Liksom jag undrade varför chefen på caféet inte kunde se att hans insats (klara alla mackor på en lysande tid) utgick ifrån hans förutsättningar, Majas tid gick utifrån hennes förutsättningar. Ska man börja prata om minuter? Sekunder? Jag hade kunnat matcha chefen om jag fick ta in en elitidrottsman. Kanske hade jag kunnat hitta någon som klarade alla mackor på tiden 2.10? I sånt fall hade det blivit normen. I sånt fall hade chefen kunnat säga "det KAN gå på 2 h 10. Allt därutöver ges ingen lön."

    Men det är alltid bra med vissa marginaler för alla inblandade.

    Det kanske skulle gå att slimma tiden på caféet ner till 1 h 30, men kostnaden för stress, sjukdom och lägre kvalité skulle göra det ohållbart i längden.

    Det kanske skulle gå att slimma socialbidragsnormen, som ju utgör en slags existensminimum-norm i Sverige, och hävda att det FINNS makaroner och korvar som gör att dagsmåltiden bara behöver kosta 4 kronor per person. Men tro inte att det inte får långt värre och större konsekvenser än för dem som måste leva så. Det blir lönedumpning i hela landet. Eftersom det GÅR att överleva.
    Jag håller visserligen med dig. Ditt resonemang är helt riktigt, alla har ju inte samma förutsättningar.

    Samtidigt känns det ändå som om vi blivit för fixerade vid pengar, och det ena drar med sig det andra. Det ÄR svårt att vara utan pengar när "allmänheten" bedömer ens värde i hur många veckor/år man har råd med i Thailand ...
    Människor är sociala djur. Det alla andra gör (eller har), det vill alla göra (eller ha).
    Vi behöver inte lönedumpa, men däremot behöver vi skaffa lite förnuft vad gäller vad man "måste" ha. Tycker jag. Det är inte hållbart med ett samhälle där den rent materiella statusen bara går upp upp upp och plötsligt är det inte bara självklart att ha bil, en familj måste ha TVÅ bilar, ALLA måste ha mobiler osv ...
  • Anonym
    sirisdotter skrev 2011-06-04 12:12:05 följande:
    Det verkar som om du var med när Ann Wibble (fp)  meddelade svenska folket att man ska ha en årslön på banken.   Visst är det en bra målsättning.
    Nu missade du hela poängen

    En bra målsättning självklart, synd bara att hon liksom de flesta politiker saknar verklighetsförankring.
  • Anonym
    aussie skrev 2011-06-04 12:09:50 följande:
    Fråga: Går tråden ut på att "lönedumpa" Sverige?

    (Tills någon säger emot ser det ut så.)

    Jag tänker på ett vidrigt caféjobb jag hade i min ungdom. Man skulle laga 500 sandwichar, 75 räktallrikar och kycklingsallader på tid. Öppna caféet, ta emot leveranser, ställa ut varor etc. Invänta hundratals kilo frysvaror som skulle ner i fryslagret. Cafét var på 4 våningar, man gick upp och ner i en liten spiraltrappa. På 2h 45.
    Det var en fruktansvärd stress. Chefen hade testgjort det en gång, och sa: Det SKA gå.
    För alla andra tog det dock mer än de 2 h 45 min som man hade betalt för.
    Men chefen sa ständigt åt allas liksom passiv-agressiva missnöje: Jag har klarat det på mindre än så. Det SKA gå. Därför får ni inte mer lön än för 2 h 45. Varför ska jag betala om ni sölar, nör jag VET att det går att få det gjort på 2 h 45?

    Minns Maja som röd i ansiktet, svettigast av alla, en trind tjej, bröt ihop...hon drog alltid över...det tog fem timmar...men hon försökte. Hon satt sammanbiten på chefens kontor och hennes situation var ju kanske inte den mest hållbara eftersom hon i snitt spenderade ca 15 timmar utan betalning på jobbet varje vecka. Men han hade sin teori klar. "Det kan gå, för JAG HAR GJORT DET".

    Lite så är det med allt snack om hur mycket pengar man kan leva på. Denna tävlan i vem som kan vara fattigast utan att känna sig fattigast. "Det KAN GÅ FÖR JAG HAR GJORT DET."
    Rent krasst kanske jag vinner, vem vet, men jag är inte ute i syften att sänka socialbidragsnormen för andra.
    Jag undrar bara varför vissa är det?
    Liksom jag undrade varför chefen på caféet inte kunde se att hans insats (klara alla mackor på en lysande tid) utgick ifrån hans förutsättningar, Majas tid gick utifrån hennes förutsättningar. Ska man börja prata om minuter? Sekunder? Jag hade kunnat matcha chefen om jag fick ta in en elitidrottsman. Kanske hade jag kunnat hitta någon som klarade alla mackor på tiden 2.10? I sånt fall hade det blivit normen. I sånt fall hade chefen kunnat säga "det KAN gå på 2 h 10. Allt därutöver ges ingen lön."

    Men det är alltid bra med vissa marginaler för alla inblandade.

    Det kanske skulle gå att slimma tiden på caféet ner till 1 h 30, men kostnaden för stress, sjukdom och lägre kvalité skulle göra det ohållbart i längden.

    Det kanske skulle gå att slimma socialbidragsnormen, som ju utgör en slags existensminimum-norm i Sverige, och hävda att det FINNS makaroner och korvar som gör att dagsmåltiden bara behöver kosta 4 kronor per person. Men tro inte att det inte får långt värre och större konsekvenser än för dem som måste leva så. Det blir lönedumpning i hela landet. Eftersom det GÅR att överleva.
    Ja självklart är det det allt går ut på. "Jag kan därför kan alla och de som inte kan är oansvariga"
Svar på tråden Fattar mig ej på vissa fattiga