Digestive skrev 2011-07-11 13:15:23 följande:
2.) Inte så jag menade. Att fynd X följer teori Y innebär inte att X hör till ett bevis för teori Y. Inte ens 10^45 sådana X bevisar teori Y det minsta. Evolutionsteorin fungerar väl i verkligheten för att den gör anspråk på verkligheten - frågorna hör dock till följande; kan man göra sådana anspråk på verkligheten enbart för att A.) det finns likheter uti DNA:t hos Jordens varelser (vad likheterna innebär vet ingen med säkerhet men evolutionsteorin gör anspråk på likheterna genom att förklara fenomenet med släktskap över arterna) och för att B.) fossiler kan följa och passa in i en "art springer ur art"-idé?
A. Vad finns det för bevis för att likheter i DNA:t hos olika arter innebär ett släktskap över arterna - eller har man helt enkelt gjort anspråk på verkligheten hos fenomenet som vi inte har full kännedom om?
B. Vad finns det för bevis för att fossiler som följer "art springer ur art"-idén faktiskt innebär att en art har sprungit ur en annan - eller har man helt enkelt tagit det för givet och sett det som passande i sammanhanget?
3.) Jag söker fortfarande bevis på att DNA och fossiler används som legitima bevis i en teori som ni påstår har bevisats genom just DNA och fossiler. DNA och fossiler ska alltså inte bara följa evolutionsteorin i spåren utan då bevisa teorin per se (bevisa att de gör rätt när de har gjort anspråk på vad likheter uti varelsers DNA innebär och att de gör rätt när de observerar fossiler och kommer till slutsatsen att en art har sprungit ur en annan art). Vart hittar man sådana bevis?
Ni resonerar såhär: teori A har en förklaring för uppkomsten av fynd B och fynd B kan följa teori A:s förklaring - därmed måste teori A höra till en sann förklaring för fynd B:s uppkomst. Ett klassiskt cirkelargument. A och B ger nämligen enbart koherens när de presenteras samt hanteras ihop, utan A inget B och utan B inget A - och så fungerar inte bevis, bevis står inte i ett beroendeförhållande till något ytterligare för att kunna existera.
Ni behöver alltså röra er utanför det slutna systemet och finna bevis för det därifrån, så att sådana här beroendeförhållande inte uppstår hos det ni kallar för bevis.
Det rakaste svaret som jag tror täcker in det du är ute efter skulle vara följande:
Vad vi vet:
- Vi vet att barn ärver DNA från sina föräldrar.
- Vi vet att DNA inte blandas ut utan består av enhetliga bitar som mixas (mer fruktsallad än gröt om man säger så).
- Vi vet att vi kan avgöra föräldraskap och släktskap med hjälp av DNA-analys.
- Vi vet att DNA är komplext vilket gör att förändringar kan uppstå på mängder av olika platser i aktivt och inaktivt ("junk") DNA.
- Mängden DNA gör det osannolikt att identiska slumpmässiga mutationer ska uppstå paralellet.
- När vi tittar på jordens befolkning så kan vi se att de likheten när det gäller DNA är större i vissa områden och lägre i andra. Man kan också hitta brytpunkter i de mutationer jag nämnde innan vilket visar att vissa grupper haft en gemensam förfader vid något tillfälle.
- Man kan använda mutationerna som en typ av klocka som inte är perfekt men genom att jämföra hur många förändringar som skett efter att en viss gemensam mutation uppstått kan man göra en uppskattning av hur långt tillbaka anfadern fanns.
- Vi vet också att det inte finns fossil av moderna människor som är äldre än ett par hundra tusen år. Innan dess fanns fossil av människor som inte var fullt så moderna.
- Vi vet att Neanderthalarens DNA inte var identiskt med vårat.
- Vi vet att vi kunde få barn med Neanderthalare eftersom alla människor som utvandrat från Afrika enligt tidigare hypoteser har inslag av Neandthalar-DNA men ingen i Afrika.
- Vi kan se att det inte finns några spår av dagens arter i de äldsta fossillagren.
- Ju yngre fossillager desto mer likt blir fossilen dagens djurliv, därför vet vi också att arterna har förändrats.
- Det kan ibland vara svår att skilja två arter från varandra baserat på fossile när man gör en tidslinje, de är alltså så lika varandra att det kan vara svårt att säga om det tillhör den ena eller den andra arten. Eftersom art är en klassificering så existerar det per definition inga övergångsformer mellan två arter, i så fall talar man om tre arter.
- Vi kan också observera att alla arter inte är helt skiljda åt men för olika för att få fertil avkomma, mulor/mulåsnor och ligrar är ett par exempel. Därför vet vi att arter uppstår och att närliggande djur har liknande DNA.
- Vi vet också att yttre morfologiska skillnader inte påverkar DNA på det sätt som mäts. En räv och en pungräv är extremt avlägsna släktingar (eftersom skiljelinjen går vid en anfader som blev däggdjur) i DNA även om utseendet är likartat.
- Analys av DNA följer spåren som fossilen visar i de flesta fall och ger en alternativ förklaring i de fall där man på grund av få fossil gjort felaktiga antaganden.
- Evolutionsteorins grundläggande princip - utveckling genom det naturliga urvalet - har observerats gång på gång på gång. Det finns ingen prinicipiell skillnad mellan små anpassningar och stora anpassningar vilket hästar och åsnor är bra exempel på.
- Evolutionsteorin har också använts för att göra förutsägelser. Marsvin och högre däggdjur (hundar och uppåt) saknar förmågan att producera C-vitamin vilket de flesta andra djur kan. Eftersom vår kost har innehållit C-vitamin naturligt har det varit en negativ mutation som inte fått någon effekt förrän vi började med långa sjöresor. Eftersom de arter som ligger mellan marsvin och de högre däggdjuren så gjordes förutsägelsen att de högre däggdjurens mutation skulle vara på samma plats i genomet medan marsvinet skulle ha en annan mutation. Det stämde vid undersökningen.
Det rör sig alltså om mängder av saker vi vet. Evolutionsteorin tog form långt innan DNA upptäcktes och i ett fåtal fall har vi varit tvugna att justera släktförhållanden men det vi lärt oss har bekräftat tidigare kunskap.
Till saken hör också att evolutionsteorin är extremt lättfalsifierad. Ett pungdjur med däggdjurs-DNA eller ett däggdjur på fel plats i de geologiska lagren skulle räcka.