-
fast fortfarande.. vill du inte att han ska VÄLJA själv av fri vilja? Dig? Före henne och "en praktisk lösning"? Ursäkta jag säger det.. men låter lite mörket faktiskt.. (lite luttrad nudå; så kanske "dömer" för hårt) men är du säker på att hon är "bara en praktisk lösning"? Och om hon nu är det.. vad grymt av honom egentligen att inte göra slut.. bara mina trötta tankar, ta till dig det du vill och lämna resten.kristinah skrev 2011-12-07 21:59:34 följande:Han är inte gift. De separerade för 6 månader sen. Efter det ville hon förlova sig. Han säger själv att det är en rent praktisk läsning att de håller ihop. Hans barn gillar henne så mycket och han är beroende av någon som kan hjälpa honom med barnen när han jobbat 24/7 nu fram till april. Han sa själv att han inte tror på nåt som heter livslång kärlek, att det gandöar om att gilla läget och stå ut. Typ Ja ja,... Vi känner varann rätt bra Vi har pratat om det här förut ;)
-
"murket" menade jag förstås..
-
ärligt... jag har sett extremt "fula" människor vara VÄLDIGT attraktiva, pga av sin personlighet, å så har jag sett "vackra" människor som varit EXTREMT fula pga av sin personlighet. Å så har jag sett en del med normalt utseende stråla av skönhet pga av sin personlighet, å människor med normalt utseende se otroligt fula ut pga av sin personlighet. PERSONLIGHET är nyckeln, i hela ekvationen.Anonym (Fula) skrev 2011-12-07 22:19:32 följande:Jag tillhör i kvinnor tjejers ögon som en sådan ful misslyckad oattraherad värdelös misslyckad jävla person som man med glädje dissar, fiser lite på och vänder röva till och går.
Så min del av nätdejtande har snarare lett till ett hat, ett stort HAT mot kvinnor, framförallt dessa som har det där "yttre" på sin sida, för det är dem som är dem värsta, som tror dem är något. Som inte kollar åt ens håll, bara för jag inte råkar ha det fina på min sida.
Bitter, JAPPS!!
Bitterhet är en del av en personlighet(som dock går att övervinna och jobba bort) som är extremt ful; och gör människor väldigt fula. Tänk bara på hur inbjudande en glad människa som tycker om sig själv ser ut?
Alla människor jag känner som är vackra(och nu menar jag i bemärkelsen attraktiva; inte i "bildsköna") tycker om sig själva och trivs med den dom är. och det oavsett vad andra människor tycker om dom. Så.. du skriver att du är så väldigt ful. Det är din uppfattning, och jag har inte ens sett en bild på dig, men den första uppfattningen jag har fått av dig är att du ÄR ful, för det säger du. Trist...
Det är svårt för ALLA att hitta rätt i kärleksdjungeln; äkta kärlek växer nog knappast på träd. -
nä, helt ärligt orkar jag inte läsa all den texten ikväll. Men att du haft det tufft, visst. Men du.. det är du inte ensam om. Är ganska många som haft otroligt svårt. Du har ingen aning om hur NÅGON av oss här inne har haft det, eller har det. Och ingen kan "fixa" dig, det är upp till varenda människa att göra så mkt av sig själv och sitt liv som möjligt.Anonym (Fula) skrev 2011-12-07 22:29:46 följande:Visst, men jag tycker du ska läsa de trådar jag länkade till som jag skrivet. Så kanske du förstår att det inte är så jvla lätt, har försökt, men någonstans så går det bara mer utför när man inbillar sig massa saker. Det finns dem som har "det" och det finns dem som inte har "det". Jag tror att dem som saknar "det", de kommer aldrig att få det heller, så länge inte någon som har "det" är villig att öppna famnen, bjuda in dem, välkomna dem, för man orkar inte hur länge som helst. Jag kör på extra bränsle nu......
Och tro mig, forskat på nätdejting och varit med i över 13år. Har inte skrivet klar min avhandling än, men konklusionen är väldigt väldigt klar.
Sköt om er
Det enda jag vet är att jag nu har stött på x antal killar och tjejer som påstår en massa om hur djävla fula dom är, och hur taskiga det andra könet är mot dom. men många av dom har för det första aldrig varit så fula som dom påstått(dvs inte i det yttre och rent fysiskt), för det andra har dom visat sig tro att "dom har det värst" och att ingen annan har haft det eller har det så svårt som dom; och bara där har vi några väldigt oattraktiva egenskaper: som taskig självkänsla, självförakt, bitterhet, avundsjuka och självömkan.
Tro mig. Du har ingen aning om vilken skit många människor har gått igenom, och ändå rest på sig och gjort något av sig själva. Och nyckeln har legat inom dom, allihopa. Som jag ser det, det korta jag tittade på dina trådar, så har många människor där inne bemödat sig att visa dig vänlighet, omtanke och brytt sig. men du menar fortfarande att det är mer synd om dig än alla andra människor? (möjligt att du är missbildad fysiskt, men isf så kan du fortfarande hitta kärlek, om du hittar den inom dig själv först och sedan visar den mot andra) -
många människor utan "det" har hittat kärlek. och personligen så tror jag att "det" handlar till största delen om personlighet och äkta kärlek till sig själv och andra. (dvs en positiv kraft som attraherar andra människor)Anonym (Fula) skrev 2011-12-07 22:29:46 följande:Visst, men jag tycker du ska läsa de trådar jag länkade till som jag skrivet. Så kanske du förstår att det inte är så jvla lätt, har försökt, men någonstans så går det bara mer utför när man inbillar sig massa saker. Det finns dem som har "det" och det finns dem som inte har "det". Jag tror att dem som saknar "det", de kommer aldrig att få det heller, så länge inte någon som har "det" är villig att öppna famnen, bjuda in dem, välkomna dem, för man orkar inte hur länge som helst. Jag kör på extra bränsle nu......
Och tro mig, forskat på nätdejting och varit med i över 13år. Har inte skrivet klar min avhandling än, men konklusionen är väldigt väldigt klar.
Sköt om er
-
bara en sån sak.. att ha en mamma som älskar dig, och tycker du är finast i världen. är INTE alla människor förunnat. Men som sagt. Ids inte läsa hela dina trådar, för är så OTROLIGT mkt text. Och är själv ganska sänkt just idag(av problemen i mitt liv du inte har en aning om). Tycker personligen att du borde söka professionell hjälp, om du är så förtvivlad som du verkar och så säker på att dina problem är oövervinnerliga som du ger sken av, om du inte har gjort det redan. KBT t.ex. Det hjälper, dom flesta, som är motiverade.Anonym (Fula) skrev 2011-12-07 22:26:46 följande:Jag bumpar över två trådar som jag skrivet, så kanske ni förstår min fulla rätt till mitt piss skit helvete.
www.familjeliv.se/Forum-4-50/m62414523.html
www.familjeliv.se/Forum-4-50/m62423699.html
Och det säger jag med VÄNLIGHET och ärlig omtanke. -
Nähä... inte alls.. står ju klart och tydligt där ju.. om killen är intresserad av mig som person, på allvar, OCH sex så kanske vi kan snacka..Smecker skrev 2011-12-07 22:37:37 följande:Ouch.. snacka om damned if you do, damned if you don't..
................en annan dag... idag är en arg och ledsen dag.. (och igelkottstaggarna är för vassa; så jag sticker mig själv, därför jag inte är där ute i träsket idag.. vill inte sticka nån annan än mig själv)
-
tro mig, jag VET det. Det är det som är så synd... för när jag känner dom där "baktankarna" från första början; dvs att personen knappt lyssnar på vad jag säger eller egentligen vill ha reda på vem jag är, utan mer funderar över om jag är en "lämplig partner" eller inte(och säger "rätt saker" för att få det dit den vill; vilket blir uppenbart för mig ganska snabbt), så dör allt för mig.. om fler människor bara var nyfikna på att lära känna nya människor, å få nya vänner, å det utan att ha så mkt "förväntningar" utan tog det mer som det kom, så tror jag det skulle uppstå lite mer romantik här och där.. Iaf om fler är som jag.Cosan skrev 2011-12-07 22:49:54 följande:Ganska ovanligt att hetero män har kvinnliga vänner utan baktanke om sex. Visst förekommer det men det är ovanligt.
Är iaf så. Att om en kille inte kan vara en bra vän till mig, så kan han inte vara min partner. Klart. uppstår attraktionen blixtsnabbt, så kan det ju vara svårt att ignorera den biten; men det innebär väl inte att man inte är intresserad av att utveckla en vänskap också? Behöver båda. (självklart är den annan form av vänskap än den till ex. en kvinna för min del.. Men lik förbannat. En vänskap.)
Är ju liksom så att jag tänkte hitta en partner jag kanske kan få leva med lääääääänge... å om man inte kan vara vänner då, så kan man i mina ögon inte vara nått alls i slutänden. -
Du låter som en klassisk beroende som självömkar. Det är dödligt. Men visst.. kan ha fel. Men får inte ihop dina resonemang. Du säger emot dig själv lite här och där: Du skrev bl.a. "men ska jag ta "vad som helst", bara för att jag är så jävla ful för alla som ser någorlunda intressanta ut? Ska jag inte kunna välja en som jag känner mig attraherad av? Nej det har jag aldrig kunnat, det har varit att ta den som ens gett mig en chans, eller så har jag fått vara ensam."Anonym (Fula) skrev 2011-12-07 22:55:16 följande:Jag svarar på dina tre inlägg här i detta
1: Nej jag har inte påstått att någon annan inte har haft det tufft eller jobbigt? Det är jag helt övertygad om att andra också har haft det jobbigt, men det varken gynnar eller missgynnar mig. Jag mår inte bättre för att andra har det sämre och tvärtom. Om det är en massa människor som trycker ner mig år ut och år in, retas, mobbas, uttryckligen talar om så jävla dumma elaka taskiga saker, och allt detta enda sedan man typ kunde gå, då är det inte speciellt att älska sig själv. Att älska sig själv som utomstående person är om än svårare, eftersom det är väldigt svårt att älska någon något som alltid fått höra hur fel ful konstig, ivägen, jobbig etc.
Nu kom jag inte på detta igår, utan detta är flera flera års mående. Har försökt många gånger med bra mycket mer än vad många andra har gjort, på sätt som jag klarar av. Men jag tror att desto mer man "kan", desto mer man "förstår", desto mer "smart & intelligens", desto sämre mår man när man ÄNDÅ misslyckas och blir totalt jvla nertryckt. Man ser dessutom inte på de bilder som jag har haft hurvida jag mår eller ej. Jag är bra på att skriva och skrivet många bra presentationer, men vad spelar det för roll när de väljer bort en ändå?
Och visst, många som kanske inte har yttre på sin sida, träffar lika människor, min morbror som är lite smått handikappad Samhall, han har nå form av relation med en som också jobbar där. De kan inte 5 plus 5, men de har roligt tillsammans. De är jääätte tjocka, och stora, men de har varandra och de är glada för det. Jag är inte mycket mer kräsen jag heller, men ska jag ta "vad som helst", bara för att jag är så jävla ful för alla som ser någorlunda intressanta ut? Ska jag inte kunna välja en som jag känner mig attraherad av? Nej det har jag aldrig kunnat, det har varit att ta den som ens gett mig en chans, eller så har jag fått vara ensam.
OCH det spelar inte ett jvla dugg roll om hur du är till sättet, när det är på det stadiet. En människa som dessutom alltid fått höra hur fel ful etc den är, har givetvis inte den bästa självkänsla förtroende, men man föds inte med dåligt av det, jag har haft det hur bra som helst med föräldrar, men vad spelar det för roll, när man ändå kommer dö ensam, oälskad, tom.
Jag kommer vara en sådan som dör, där stadsmissionen ordnar begravning, typ en inhyrd präst som arbetar på ackord, som kommer att få det överstökat, ingen kommer att vara i närheten, jag kommer inte saknas av någon, inte minnas av någon. Jävligt roligt att ha det att se framemot och allt detta jävla helvete, för att man dels är till utseendet inte Svensk, dels för man råkar vara så jävla ful och oattraherande att flera hundra tusen tjejer kvinnor dissat valt bort mig, och plus på detta när man inte gett upp helt, ifrån droger och krim och sådant, slutade med allt sådant, trodde att jag var mer välkommen på "goda sidan", men jag vet i fan det.....
That´s Me
du menar, att du är missnöjd med att du inte kan välja dom kvinnor DU vill ha utan får nöja dig med dom som vill ha dig? Det lät inte som om du var särskilt extrem-nobbad då; snarare som om ditt sätt att se på saker är ganska egocentriskt. Och som sagt vet jag fortfarande inte "hur ful" du är på utsidan. Bara vad du visar upp av insidan.
Jag tror helt ärligt inte ett skit på att det är mer synd om dig än "alla andra"; och jag tror fortfarande att det där "det" inte handlar om fysiskt utseende utan om personlighet och den kan man delvis forma själv; genom beslutsamhet och ibland professionell hjälp.
Bortsett från mina ungar, så är det nog viss risk att jag också dör och blir begravd av stadsmissionen; såvida jag inte fortsätter att vara en så fin vän till mina vänner som jag är. Menar du att du inte har vänner heller?
Du skrev inte rätt ut om du sökt KBT eller testat dig runt ORDENTLIGT i terapeutdjungeln(För det kan ta tid där med att hitta rätt); men jag rekommenderar dig hur som helst att göra det.
NÄ. nu SKA jag dra nått gammalt över mig för ikväll. *ledsenledsenledsen Sa ikväll* (inte varje kväll man förlorar en vän man faktiskt älskat innerligt)
God natt tråden! -
(du har inte alltid fått höra hur ful och fel du är, din mamma har älskat dig.. för att ta ett exempel.. och sen kan jag ju tillägga att jag ärligt inte tror att nätet är särskilt uppbyggande för alla människor, jag blir ex. ratad pga av att jag har barn sen tidigare; för att nämna några av alla deppiga saker; men man får ju försöka ta dom på "rätt" sätt.. dvs inte deppa ihop, utan inse att kärleken finns, men att den inte går att forcera fram.. )Anonym (Fula) skrev 2011-12-07 22:55:16 följande:
OCH det spelar inte ett jvla dugg roll om hur du är till sättet, när det är på det stadiet. En människa som dessutom alltid fått höra hur fel ful etc den är, har givetvis inte den bästa självkänsla förtroende, men man föds inte med dåligt av det, jag har haft det hur bra som helst med föräldrar, men vad spelar det för roll, när man ändå kommer dö ensam, oälskad, tom.
Jag kommer vara en sådan som dör, där stadsmissionen ordnar begravning, typ en inhyrd präst som arbetar på ackord, som kommer att få det överstökat, ingen kommer att vara i närheten, jag kommer inte saknas av någon, inte minnas av någon. Jävligt roligt att ha det att se framemot och allt detta jävla helvete, för att man dels är till utseendet inte Svensk, dels för man råkar vara så jävla ful och oattraherande att flera hundra tusen tjejer kvinnor dissat valt bort mig, och plus på detta när man inte gett upp helt, ifrån droger och krim och sådant, slutade med allt sådant, trodde att jag var mer välkommen på "goda sidan", men jag vet i fan det.....
That´s Me
för att ta ETT exempel på vad du skulle kunna göra istället för sitta och deppa är att bilda grupper för att hjälpa människor som är lika ensamma som du upplever dig. Eller jobba på stadsmissionen. Eller gör något annat gott för världen. Så lär du SÄKERLIGEN inte bli någon som glöms bort, och begravs i ensamhet.
Den enda makt vi har, är över vad vi gör för val i våra egna liv; vad vi väljer att göra av dom.