Inlägg från: Smecker |Visa alla inlägg
  • Smecker

    Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!

    Madida skrev 2012-04-11 08:43:52 följande:
    Tusen tack! Fortsätt sända hela dagen och spec ikväll.
    Hör av dig sen Hjärta
    Är du bara pantad eller är du dum i huvudet på riktigt?
  • Smecker
    Legacy skrev 2012-04-11 11:21:38 följande:
    Hm alltså jag tror att någon är lite kaxig, när man skickar ett sms med: hej där snygging och får svaret: "hej där snygging nummer 2 (för jag är nummer 1) någon som behöver lite mindre komplimanger numera eller vad tror ni
    Man kan aldrig få för lite komplimanger Drömmer
    Är du bara pantad eller är du dum i huvudet på riktigt?
  • Smecker
    Vanilla ice queen skrev 2012-04-11 11:32:27 följande:
    [quote=64401304][quote-nick]Smecker skrev 2012-04-11 11:30:05 följande:[/quote-nick][/quote]
    Du får börja leta guylove istället;))
    Den dan du blir lesbisk Obestämd
    Är du bara pantad eller är du dum i huvudet på riktigt?
  • Smecker
    Vanilla ice queen skrev 2012-04-11 11:37:09 följande:
    Hahaha jag är väll inte så dum att jag börjar deala med allt det där
    Då så.. ingen guy love för mig då.
    Är du bara pantad eller är du dum i huvudet på riktigt?
  • Smecker
    FredrikCA skrev 2012-04-11 11:59:52 följande:
    Jag blir mer och mer konfunderad över det här med självförtroende; Förstår faktiskt inte alls varför det skulle vara positivt att måla upp sig själv som världens bästa (om det inte finns belägg för det).

    Självkänsla däremot kan jag gå med på, Att man inser sin kapacitet och sina begränsningar. 
    Vissa har helt enkelt det behovet. Det finns alltid någon som går på det, problemen uppstår när man synar dessa personer i sömmarna. Däremot har du fel i en sak: Självförtroende är inte samma sak som hybris. Att någon har självförtroende innebär helt enkelt att man har förtroende för sin egen förmåga, inte att man tror att man är bäst i världen. Varken självkänsla eller självförtroende är negativa egenskaper.
    Är du bara pantad eller är du dum i huvudet på riktigt?
  • Smecker
    FredrikCA skrev 2012-04-11 12:10:35 följande:
    Okej, Det känns lite som dom överlappar; Fast självkänsla handlar om att veta sin garantinivå eller något, Medans självförtroende är att väga in toleranser för om allt skulle stämma eller så. 
    Självkänsla handlar om vem du ÄR. Självsäkerhet handlar om vad du GÖR. Bra självkänsla handlar om att känna sig själv, sina starka och svaga sidor. Självsäkerhet är att ha förtroende för sin prestation och sina förmågor.

    Ett exempel:
    Jag har bra självkänsla, om någon förolämpar mig på stan så behöver jag inte ta åt mig för jag vet att han har fel.
    Jag är självsäker, om någon muckar med mig på stan så kan jag gå därifrån, för jag vet vad jag är kapabel till och behöver inte bevisa något för någon.
    Är du bara pantad eller är du dum i huvudet på riktigt?
  • Smecker
    FredrikCA skrev 2012-04-11 13:10:38 följande:
    Jag tänker uppenbarligen inte som alla säger att jag borde göra och då blir man osäker på om man har fel i sina egna tankar. Men lyssnar jag på mig själv så är det så jag är. Sen är det självklart svårt att vara säker i dom fall man inte fått någon utomstående verifikation heller.
     
    Så det är ett ganska komplext problem egentligen. Jag tror jag ska fortsätta lyssna på mig själv och väga det tyngst iallafall om andra uppfattar det som osäkerhet (Och som jag intalat mig att det är) så får dom göra det,
    Mår jag inte dåligt av att tänka som jag gör, Vilket jag just nu inte gör så fungerar det för mig.

    Men det är klart att det blir lite konflikter när man börjar fundera på att dra in andra människor i livet och man inte längre vet om man ska förändra sig som alla säger man borde vara eller om man ska fortsätta vara sig själv och låta personen gå om man inte lever upp till förväntningarna.
    Man skall lyssna på sig själv. Samtidigt bör man vara så pass öppen att om 20 av 25 personer säger att man tänker på fel sätt, så kan man ta sig en funderare på varför. Att lyssna på vad andra säger kan vara en form av självutveckling.

    Allt är inte svart eller vitt, antingen eller. Det finns enormt många gråskalor.
    Är du bara pantad eller är du dum i huvudet på riktigt?
  • Smecker
    FredrikCA skrev 2012-04-11 13:25:03 följande:
    Vänner och osv har uppmuntrat att man ska ta större plats så man sticker ut och syns, När jag gör det så blir folk irriterade istället.
    Självklart blir det en inneboende konflikt eftersom om man blir uppmanad att förändra sig för att synas i olika sammanhang istället för att observera och bara säga det absolut nödvändigaste så blir man osäker på varför.

    Sedan är det självklart situationer då man känner man kan slänga in massvis med situationsbaserade pikar och skämt men väljer att inte göra det för om det missuppfattas så kan stämningen markant förändras, Medans i en miljö där man har observerat och vet ganska väl exakt vilka personer som tycker om vad och vad dom tolererar utan att bli arga så har jag inga restriktioner på detta. 

    Det är väl som sagt det stora problemet jag har egentligen är att få initial kontakt med folk eftersom det verkar antingen om jag är mig själv och inte dom andra personerna uppmuntrar till social interaktion inte händer så mycket, När jag väl vet var jag har alla så är det aldrig några problem.  

    Så antingen måste jag försöka radera ut hela den person jag är nu, Eller så får jag acceptera att det tar ett tag innan man lär känna mig om inte personen på andra sidan är väldigt social. 
    Men det där är det ju inget fel på, finns gott om människor som i olika utsträckning fungerar på det viset. Visst är det en nackdel när man skall ta kontakt med någon ny, men annars funkar det väl bra som det gör? Varför skall du behöva förändra en sån egenskap?
    Är du bara pantad eller är du dum i huvudet på riktigt?
  • Smecker
    FredrikCA skrev 2012-04-11 13:35:50 följande:
    Nej men om man inte kan inse vad man gör fel annat än att vara sig själv trots att 20 av 25 personer säger så är det ganska svårt att förändra något. 

    För mig tex så uppfattar dom flesta mig som väldigt mekanisk och torr eftersom jag har en ganska neutral ton innan jag vet vad det är för person jag har att göra med. 

    Mina kompisar (både tjejer och killar) har försökt få mig att försöka vara som jag är med dom med alla; "För man är skitrolig, omtänksam osv", Men dom förstår inte att jag inte kan vara så innan jag vet vad en person gillar eller ogillar. Jag kan anta men då går jag oftast in med en mycket för hög attityd som sticker i ögonen på folk istället- Jag ger en bild av mig som något jag inte är. Jag är definitivt inte okänslig på något sätt, Jag bryr mig absolut vad andra tycker och tänker (Förmodligen för mycket) och det är väl därför jag är sån som anpassar mig och formar mig inom komfortabla gränser till vad omgivningen verkar vilja.  
    Man kanske kan fråga vad man gör för fel? Det kanske inte alltid hjälper, det vet jag, men man kan försöka.

    Jag kan inte uttala mig om huruvida dina kompisar har rätt eller inte, men det är naturligt att man inte är 100% av sig själv med någon ny, det är ingen. Jag ser inte att du som person och hur du funkar, trots vad dina vänner säger, på något sätt skulle vara "fel". Enda nackdelen är att det tar dig längre tid att komma någon ny inpå livet, men det är du inte heller ensam om.
    Richtet nicht, auf daß ihr nicht gerichtet werdet
Svar på tråden Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!