Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!

Det är därför man inte skall dra ut på att träffas, annars hinner man bygga upp orealistiska förväntningar. Särskilt om man är en känslomänniska.

Tacka för en trevlig dejt är väl bara artigt?

Så länge man är medveten om att man kan bygga upp en fantasibild av en person som inte stämmer med verkligheten så..

Då så. Tuta och kör.

Pass på övergångsställena bara!

Njae, tycker snarare att du är väldigt realistisk i ditt tänk.

Finns säkert fler som gör, men jag tycker det är ovärt. På gränsen till stalking, faktiskt..

Seriöst, fråga inte om du bara vill ha svar som passar dig. Och fundera själv vad du hade tyckt om någon loggade in bara för att kolla ifall du varit inloggad.

Tja, ditt inlägg här antydde det, med tanke på ditt ordval:Låt mig se här.. om man ger raka och "korrekta" - vad det nu är för något - svar på det som skrivs, så kan man inte vara känslomänniska? Eller menar du att känslomänniska är det högsta idealet, och att jag inte platsar där? Eller att enbart känslomänniskor, som inte ger raka och "korrekta" svar på det som skrivs, platsar i tråden? Jag kommer på ett par tre varianter till, men de är så insinuativa att du förmodligen skulle sätta inte bara rödvinet utan hela rödvinsglaset i vrångstrupen, så jag låter bli.

Men jag är lite förvirrad där, så hjälp mig gärna förstå vad du menar.

Några stycken i är alltid tidseffektivt, det funkar bra så länge det bara handlar om att träffas och kolla om det finns någon form av personkemi. Men så fort det blir minsta möjlighet att det kan bli seriöst så är det en i taget som gäller, de andra får ett vänligt "tack men nej tack, inte just nu". Helt av respekt för personen i fråga, jag hade inte uppskattat att någon jonglerat med flera på en gång, och jag varit en i mängden.

Men det är min uppfattning, det är upp till var och en.

Eftersom din mening kan tolkas på många olika sätt så la jag fram några av sätten. Och bad om hjälp att tyda meningen.

Allt är inte bara svart eller vitt. Däremot är många experter på att sätta krokben för sig själva i sitt överdrivna analyserande av saker och ting, särskilt när många av sakerna enkelt kan lösas genom att helt enkelt föra en rak kommunikation med personen i fråga. Undrar du något? Fråga. Vill du något? Säg det. Vill du något skall hända? Se till att det händer. Varje normalt funtad person har någon form av magkänsla över vad som är okej och inte för en själv. Men många har en inneboende osäkerhet som gör att man ignorerar, eller inte vågar, lyssna på magkänslan, utan istället vill ha en handbok över vad som är okej och inte. När är det okej att hålla handen? När får jag pussa honom? Hur länge måste jag vänta innan jag SMSar? Skall jag ha sex efter tredje eller sjunde dejten? Det är tre timmar sen han ringde senast, älskar han inte mig längre? Etc, etc, etc.. Det är därför folk (läs: tjejer/kvinnor) söker sig till böcker som "The Rules" och annat tjafs. Så nej, allt är inte svart eller vitt. Men släpp överanalyserandet och nojjandet för en sekund och lyssna på magkänslan, så ordnar sig det mesta.