Såg en mamma med dottern i koppel!!!

Det där skulle kunna vara jag!!! Fast jag har bara tvillingar. Nej jag har inte selar till mina, föredrar att ha dem i vagnen om de inte ska springa iväg men jag kan förstå om man har fler än ett barn i ett till två-årsåldern och måste vara ute med dem själv i trafiken exempelvis. Då är det ju av ren säkerhet, inte för att vara taskig. Har man bara ett barn däremot kanske det är en annan femma.

det finns ju dom som är oroliga att folk ska plocka upp barnet och bara gå därifrån. och det händer ju barn över hela världen. dagligen.

hon kanske var orolig? eller så är barnet väldigt snabb att smita iväg och väldigt nyfiken av sig och strosar iväg rätt var det är. när det gäller barn så är dom FRUKTANSVÄRT snabba.

jag tror att det fanns en bra anledning iallafall.

Min dotter har autism när hon var 3 hade hon koppel för lillasyster låg i vagnen och plötsligt sprang hon iväg upp för en slänt där kunde ja inte bara släppa vagnen o springa efter. En rygga i form av nallebjörn som de på trygga barn sidan.

Men vilken reaktion jag fick av dagispersonalen , hon älskar än idag nalle ryggan men då e ju inte kopplet fastsatt förståss. 

En sån ska jag köpa åt sonen. Han hatar att sitta fast i vagnen och står oftast på knä i vagnen lutad mot ryggstödet. Sitta funkar lite då och då. Än så länge går han inte själv men det lär knappast dröja länge och dels har jag rörelsehinder så jag går lite dåligt och kan inte springa ikapp honom. Sen har pappan svårt att i röriga miljöer ha koll på omgivningen och sonen, han kan krypa iväg utan problem och pappa står och kikar på annat. 

Så en sele är ett måste för oss alla. Jag tvivlar starkt på att sonen kommer gå och hålla handen fint, han ska ha massa saker i händerna nu när han gåtränar. Bättre att han får traska runt lite själv och ha saker i händerna eller kunna plocka upp prylar än att gå med armen över huvudet hela tiden för att en vuxen ska hålla i honom.  

Har sett två barn med sele ett bara för ett par dagar sen. Tack och lov är min lilla 22 månaders inte så rymmningsbenägen men ibland inser jag att man kanske skulle ha det... speciellt när man jagat efter honom över hela lindex och han tycker det e super skoj... Eller försvunnit helt på konsum och sen kommer farande med risgrynsgröt. Men när jag tänker efter vi har en lös sele! Bara snöret som fattas. Kanske värt och prova, även om han oftast går snällt på trotoaren och följer med en dit man går, men i butiker, då e han väck på två sekunder om man har otur.

Så kan nog tycka med flera här att det kan vara okej med sele och lite skönt och slippa vagnen då sonen är duktig på att gå. Sen e frågan vad han tycker.

Sele kan vara bra för de som har barn som är lite vilda av sig. Hellre sele än att barnet sticker och kanske blir kidnappat lr liknande. =) Kan dock hålla med om att det inte ser speciellt trevligt ut. ^^

Mamman du beskriver TS hade säkert sina skäl till att ha sele på sin dotter, men som sagt. Håller med om att det inte ser bra ut. =P

 Verkade barnet lida av att ha sele? Om inte så behöver man ju inte tycka synd om barnet! Och som någon sa, bättre att få gå runt i sele än att sitta fastspänd i vagn, som kanske annars var alternativet.
 Jag har ett barn som skulle ha behövt sele när hon var mindre, hon bara sprang iväg, det var omöjligt att ha med henne på någon affär. Och man har inte alltid alternativet att vänta till man har barnvakt, jag har nästan obefintliga möjligheter till det. Så då är väl sele en alldeles utmärkt sak att använda sig av!

med stryphalsband till! -helst stackel.

Beror helt på _hur_ pass rymningsbenägna barnen är..
Det är jätteskillnad mellan barn, vad som driver dem, vad de vill med sina rymningar.

Det är inte alltid "bara" att springa efter dem.