Trash-tråden
Läste nyheterna på DN.se nu på morgonen...
"– Jag litar inte längre på vad de säger och jag tänker inte låta min bebis bada i det här vattnet, säger Johanna som i förra veckan blev mamma till Oliwiah."
Mvh,
Mharijah
Läste nyheterna på DN.se nu på morgonen...
"– Jag litar inte längre på vad de säger och jag tänker inte låta min bebis bada i det här vattnet, säger Johanna som i förra veckan blev mamma till Oliwiah."
Mvh,
Mharijah
Jo just det. Tänkte säga att de känslor jag tycker stundvis är lättast att relatera till är de i "Secretary".
Hennes djupa önskan, nästan desperation, att få känna (fysiskt och mentalt), allt det där underbara.
Jag gillar analsex
Alltså vilket tjaaaat om Plutonen!
Jag kanske ser den någon gång. Inshallah.
Har vi ett avtal Anton?
Tack Aynrand...
Jaja.
Haha...
En sak jag verkligen älskar med dig Aynrand - är att vi har så mycket gemensamt trots alla uppenbara skillnader
PM;
Jag tycker att de känslor hon har i filmen (som jag beskrev i inlägget) är myyyycket enklare att förstå än t ex Anas i 50 shades, som jag inte för en sekund förstår.
Jag tolkar Secretary som att hon genom smärta upptäcker njutningen, smärtan gör ju henne kåt. Kanske är det förnekelsen av detta och iom det en del av sig själv som gjorde henne olycklig.
För det omsätts ju inte alls av Edward, som något destruktivt, tvärtom - hon blir lycklig.
Och han är en man som inte riktigt vet hur han ska hantera sin dominans, är nästan lite rädd för sina behov, men som tillsammans med henne och hennes starka behov, börjar känna att det är ok.
Jag ser honom inte som känslokall utan rädd, rädd att hon inte ska klara av hans stark drift och sedan lycklig över att de båda finner varandra i det helt fantastiska samspelet.
Gulligt, romantiskt och helt fantastiskt.