Abort... Ja eller Nej?

Måste bara säga en sak.. Jag tycker INTE att man ska använda abort som preventivmedel... Utan endast i nödfall.. Känner en som gjort det 18 ggr men nu blivit tvingad att sterelisera sig. Fick inte lov att göra fler aborter.

Känner att det är de som talar utifrån sig själva och sina egna erfarenheter som tillför mest i sådana här diskussioner. Det finns så mycket tyckanden kring detta att man ibland mår illa. Varje situation är unik och har sin historia. Varje människa har sina skäl.
Det var med stor vånda jag ställdes inför beslutet att behålla eller ta bort mitt barn. Var i vecka 13 när jag fick beskedet om att jag var gravid (använde spiral och kände inte de andra fysiska tecknen på graviditet). Var i en trasslig social situation och mycket talade för abort. Efter undersökning och samtal med läkare och barnmorska valde jag att behålla barnet. I den valsituationen jag stod i var t.e.x. detta forum till stor hjälp för mig. Jag läste, grät och läste ännu mer av era självupplevda händelser och upplevelser. Både aborthistorier och inlägg från er andra.
Jag är glad att vi har fri abortlagstiftning här i landet. Och att man kan få stöd i sitt beslut, vilket det än blir.

Man måste få göra somman själv vill utan att folk ska tycka en massa, visst man får oxå tycka som man vill, emn gör det i tysthet då.
När jag blev gravid första gången, så hade vi det bra jag och min man, men vi hade planerat en flytt till utlandet och vi hade massa andra planer, och vi hade inte varit ett par så länge.
Min kropp och min hjärna skrek JAG VILL INTE. Det räckte för mig! Och vi var överens. Jag har inte ångrat det, jag är glad att jag följde mina känslor.
Jag håller med om att det inte ska användas som preventivmedel, men jag tror att det flesta normala människor som väljer att göra en abort har tänkt igenom det, och man har olika anledningar.
Var och en har sin rätt att avgöra .

NEJ!!

Håller med limpan, tycker också det är fel att man kan göra abort så sent som v 18. Jag kände ju de första sparkarna i slutet på v 16.....

Man kan ALDRIG bli "tvingad".. Jag förstår hur du menar men man blir inte tvingad jag tycker det var fel uttryck.
Om du va så svag att du inte kunde stå emot honom var det nog rätt beslut annars hade nog inte barnet haft en stark mamma..

Hej....!

Tycker det är bra att abort finns trots allt...även om jag inte skulle vilja göra en. Men något som är konstigt tycker jag....varför väntar man så himla länge med o göra abort så det blir så sent som tex vecka 18?...Har man förträngt att man är med barn o upptäcker det sent eller vad kommer det sig?..de borde ju vara så mycket svårare när man känt sparkar med mm......? Bara en undran.....

Kram på er!

Jag gjorde abort när jag var femton i vecka 13.
Hade en undebar mamma som stöttade mig till 100% vilket jag än valde.
Anledningen till att jag valde abort då var att pappan inte var psykiskt frisk. Jag vet inte hur det hade sett ut om han var frisk men jag tror helt klart att jag hade övervägt att behålla det.
Efter jag hade gjort abort men förstod jag inte vad jag hade gjort, tog ett tag innan det hela smälte så först var jag bara lättad.
Kunde inte vara ledsen över det förrens efter en månad när de helt plöstligt föll över mig.
Jag både ångrar mig samtidigt som jag förstår att de var det bästa valet att göra.
Men idag kan jag fortfarande bli ledsen när jag ser fosterbilder och tänker på det.
Jag skulle aldrig göra en abort igen och jag har nog blivit mer "anti" till aborter efter detta.
Jag tror att det är jättelätt att man ångrar en abort men jag tror inte att man kan "ångra" att man behöll ett barn.
När barnet väl finns där älskar man det oavett, även om det inte var den bästa tänkbara sitsen.

Man ska tvinga ngn till någonting !!!! Man måste respektera personens intigritet och egna valmöjlighet, även om det är ens dotter !!!

Man ska endast vägleda och diskutera ev. konsekvenser, om man blir tvingad så behåller man säkert barnen i ren protest, som jag gjorde.
Idag har jag en jättehärlig tjej på 7 år och en son som är 4. Som verkligen älskar sin mormor o morfar, och tvärtom.

Jag har aldrig ångrat mitt val.

Hej
Jag bliv tvingad av min fosterföräldrer att göra en abort när jag var 17 år gammal jag var i vecka 4 då men om jag hade fått bestämma själv så hade jag behållet den och den blivande fadern ville också ha den han vart överlycklig när jag berättade det för honom att jag var gravid och han friade till mig då men sen kom min fosterföräldre bara mamman och sa att jag skulle göra en abort jag vill inte det sa jag till henne och hon lyssnade inte på mig och ringde till KK och beställde en tid för en abort mot min egen vilja fy fan för henne jag hatar denna fostermamma sen dess. Jag skulle aldrig göra en abort om jag skulle bli gravid nu som jag och min sambo försäker att bli fast denna kille är en ny och nu är jag 24 år gammal så nu kan ingen tvinga mig att göra en abort tänk efter om du verkligen vill det och säg emot om det är någon som försöker att tvinga dig till en abort om du inte skulle vilja göra det.