Abort... Ja eller Nej?
Abort är och förblir en svår fråga och jag undrar:
Ni som har gjort abort, har ni ångrat er?
Ni som har övervägt abort men senare ändå behållt barnet, har ni ångrat er?
Tacksam för svar.
Ha det bra... Kram
Abort är och förblir en svår fråga och jag undrar:
Ni som har gjort abort, har ni ångrat er?
Ni som har övervägt abort men senare ändå behållt barnet, har ni ångrat er?
Tacksam för svar.
Ha det bra... Kram
Till senaste anonym, vem är det du riktar dig till när du skriver "Jag tycker oerhört synd om den som i den här tråden berättade om sina tre aborter och genast fick en massa skit för det - måste ni ta ut er frustration över att det är svårt att bli med barn på henne?"
Och skilj på att få skit jämfört med att få åsikter.
"Men jag antar att ni resonerar så här: barn är en gåva, en gåva måste komma från någon=Gud eller annan "högre makt", det är fel att inte vara tacksam över det man får av Gud. "
Om du skriver vad och vem du menar så kan dessa själv berätta hur de resonerar istället för att du på eget bevåg tillskriver dem åsikter.
Som så många andra gånger skriver jag som jag anser...
Det är fel att genomgå abort bara för att göra det som vana. Många använder inte preventivmedel idag, utan gör abort så fort det går galet.
Många idag startar sitt sexliv tidigt i livet och har inte hunnit att skaffa p-piller eller vad dom nu vill ha. Och att göra abort är så enkelt...
Jag anser att det är fel på grund av att man trots allt en gång ha valt att ha oskyddad sex och inte vill ta konsikvenserna av detta handlande...
Ett barn är ett mirakel och ett liv ska man inte välja bort. Barnet i magen har inte valt att bli till och inte att dö innan det ens ha fått chansen att bli någon.
Jag är inte direkt kristen, men jag tror att det är meningen att man blir gravid just den stunden och barnet borde få chansen till ett liv.
Det är så fel när folk säger att dom inte känner något efteråt och att dom inte anser att dom handlade fel...
Jag förstår om en tjej väljer denna utväg en gång eller kanske två på grund av att killen inte vill eller att det var med fel person... Men efter en abort är det något som förstörs och det kan sluta med att man blir steril eller att man kommande år kommer att få svårigheter i att bli gravid...
Många tänker sig inte för och många använder inte aborten som sista utväg... Det är det som är så fel...
Jag vet att man inte ska hoppa på den som redan ligger ner, men jag kan inte ens komma på en anldening till varför man ta bort ett liv på ett så enkellt sätt?
Jag försöker att förstå dom som har valt det, men innerst inen förstår jag inte varför--- Kanske att jag hade förstått om om själv valt det, men jag har aldrig ens varit i närheten av de tankarna och jag tror inte att jag ens skulle våga fundera på det idag...
Så till alla som valt det. Jag förstår delvis, men inte varför...
Köp kondom, p-piller, tryck in en spiral eller gör något så att ni inte måste välja det...
Det är så enkellt att ligga med en eller flera killar men ta också konsikvensen av erat handlande. Abort är inget som borde vara så enkellt att välja och alla har råd med ett NEJ om ingen av personerna har skydd...
Har ni tänkt på att det inte bara är tjejer som blivit gravida av misstag som väljer abort?
Det finns faktiskt tjejer/kvinnor i samma situation som jag själv, man väntade sin älskade lilla baby, och under graviditeten fick man ett smärtsamt besked, att fostret var skadat.
Detta gör inte beslutet lätt, tvärtom. Vi valde abort dels för barnets bästa, och för vår egen del.
Vi har en fri abort i Sverige idag, alla har rätt till sitt val. Vem äger rätten att klanka ner på folks val? Jag tror inte att det är NÅGON som väljer abort lättvindigt, som extra p-medel. Oavsett metod för abort så är det en jobbig process, fysiskt och psykiskt. Tänk på det innan ni spyr galla över någon..
den här tråden är kanske lite gammal då senaste inlägget var för så länge sen, men jag kände att jag ändå ville lägga in min åsikt här också.
Jag bodde med en man i 3 år tills jag insåg vilket kryp han var. Jag är än idag övelycklig på att jag valde abort då jag ett år innan det tog slut blev gravid med den mannen. Barnet skulle inte haft det bra med mig som ensamtående förälder. Och jag skulle aldrig i mitt liv vilja bli påmind om den mannen varje dag då man skulle se på sitt barn och såg likheterna hos honom där. Plus skolan jag gick i skule blivit lidande för närvaro var absolut nödvändig för att klara studierna. Dessutom har ajg efter det flyttat 3 gånger även till ett annat land och här gift mig och väntar nu vårt första kärleksbarn. hur skulle mitt liv sett ut idag om det barnet funnits? Jag tror defintitivt inte på att man blir gravid för en orsak. Man blir gravid om man haft sex på rätt dag och en spermie lyckas nå fram till ägget. Så enkelt är det. Så det är upp till var och en att skydda sig tillräckligt bra eller bara avstå från sex. Fast ibland kan det hända dessa misstag. Mänskan är inte perfekt och gör fel alltid nu som då. Foster som inte ens har ett slående hjärta och har en kropp som är till och med mindre utvecklad än en daggmasks är inte än en person och då tycker jag inte heller att man skall tänka på den som en person. Man skall tänka på den som det den faktiskt är för tillfället och sen är det upp till föräldrarna vad de vill göra.
Många gånger är abort ett bra val. Det finns narkomaner som föder barn ute på gator och lämnar barnen i skräpkorgar. Små flickor i Kina dumpas lite varstans och dessutom tar myndigheterna och injicerar gift in i ofödda barnen så de dör ifall familjen redan har ett barn från förut för sådana är ju reglerna där. I dessa fall är ju abort så mycket bättre.
Något jag tycker är ruskigt fel är att det är ok att göra abort upp till vecka 18 har jag för mig..men läkare runt om i världem har alltså räddat barn som kommit till världen i vecka 22....kanske tom tidigre....Vad är det som gör att det är ok att avsluta någons liv i vecka 18, men att starta någons liv i vecka 22? Det är "lika mycket barn" vi pratar om....lika mycket liv...och framför allt lika mycket värd. Men jag förstår ändå...om ett barn har en allvarlig skada och inte kommer att överleva ett liv utanför livmoder plus andra omständigheter...men vecka 18 är så sent....så utvecklat....så hemskt......usch...
Jaa, åldern på fostret borde minskas för abort det håller jag med om. Då det ännu knappt är nått mer än en klump med bara hjärta och hjärna är det för min del ok att göra abort. Men upp till vecka 18, det är sjukt. Men måste man inte ha specieltillstånd vid dom veckorna? Hade för mig att det var upp till vecka 12 man får abortera vanligt men efter det krävs specialtillstånd?
Nej fram tills utgången av v 18 är det helt upp till den gravida kvinnan att bestämma (men efter v 12 ska kuratorsamtal vara obligatoriskt). För aborter senare än v 18 krävs tillstånd från socialstyrelsen.
Låter helt knäppt. Efter 12 veckan borde de vara specieltillstånd tycker då jag. Den är såpass mänsklig och så utvecklad efter det
Jag gjorde en abort när jag var 19, "tvingad" av pappan, jag var inte stark nog att stå emot. Jag ångrade mig. Blev sen ganska snart gravid igen, kan nu inte ångra aborten för då skulle jag ju inte haft just de barn jag har idag om jag agerat annorlunda. Abort är absolut det svåraste beslut man kan ta, likaså att behålla ett barn.
Hej! jag var 18 år när jag fick min son. väldigt omogen men det gick bra. När han bara var 1 år blev jag med barn igen. Jag valde att göra abort för pappan ville inte ha några barn ( han hade redan 2 ) Jag skulle alltså bli ensammstående 20-åring med 2 barn. Då gav jag hellre de barn som redan fanns all min kärlek och tid. Så för mig var inte valet så svårt!
Men nu 10 år senare så har jag fått mitt andra barn och denna gång är jag mogen att ta hand om fler barn än 1.
Ha det så bra!!!!!!