Juni-barn

Jag har extra inlägg. Det följer oftast med när man köper babyskyddet. Man behöver det inte så länge men det är skönt att ha i början när bebisen är är som minst. Om man saknar ett sådant så kanske man kan bona om med en liten ihoprullad filt eller handduk. Viktigaste är ju att stödja huvudet och det går ju att lösa :). Vet inte om man kan köpa det löst.

Usch det där hadr jag med sonen också :(. Hyperemesis, järnvärde på 86, UVI hela tiden och även foglossningen. Men hade tur att föda spontant i vecka 38+2. Hade inte orkat en dag till kändes det som. Hemskt att de inte satte igång henne tidigare när hon mådde så dåligt :(.

Jag hoppas ju att jag föder tidigare även denna gång, men försöker ändå ställa in mig på BF datumet för att inte bli besviken ifall jagdulle gå längre än med de första 2 barnen. Jag födde första i vecka 38+2 och andra i 39+1.

Eftersom dina startat så tidigt med vattenavgång så tror jag faktiskt att det ändå är mycket större chans att du får runt samma vecka som de andra barnen, än att du går tiden ut.

När jag skulle få min andra var jag inne på många omröstningstrådar med samma fråga och det verkade vara lika vanligt att föda före som efter första barnet. Jag födde andra barnet senare än första.

Jag tror snarare att vi hade haft BF en dag senare i Juni om det inte hade varit skottår :). Men skottåret har ju som du säger påverkat datumet :). Hoppas jag tänker rätt nu :).

Jag spyr inte alls lika mycket denna gången som med första, men jag gjorde det de 14 första veckorna. Nu kan jag äta i princip som vanligt tack vare lergigan och går till och med upp i vikt :). Jag mår helatiden illa, men det är sällan jag känner mig kräkfärdig nu längre vilket jag är tacksam för. Jag upplever dock denna graviditeten lite jobbigare med den svåra foglossningen och smärtsamma förvärkar som kommer väldigt ofta. Är alltså ganska låst här hemma och kan inte göra mycket. Nu t.ex. kan jag inte sova för att jag har kraftig molande värk och hårda sammandragningar som kommer med inte mer än 5 min mellanrum .

Jag är egentligen inte gjord för att vara gravidkänns det som :). Därför känns det skönt att detta är tredje barnet vilket vi är väldigt nöjda med så efter denna ska min man sterilisera sig :).

Längtar nu väldigt mycket efter förlossningen. Dels för att smärtan då äntligen har en mening och gör nytta, och framför allt för att man äntligen får sin belöning efter allt slit :).

Jag tror faktiskt att det är lite ärftligt :). Min mamma födde 2 barn vaginalt och vattnet gick inte av sig själv någon gång. Andra gången kom hon in till förlossningen fullt öppen och fosterhinnan hängde ut som en stor bubbla före barnets huvud så när Bm tog hål på fosterhinnan kom min syster ut i en enda krystvärk :).

Jag har också fött två barn och Bm har fått ta vattnet på mig båda gångerna. Så jag tror att det är lite ärftligt hur starka fosterhinnor man har. Därför förväntar jag mig att förlossningen ska starta med värkar även denna gång.

Du behöver inte be om ursäkt för lite gnäll. Det är här vi skriver av oss och delar med oss av allt :). Vi är ju många som känner likadant. jag har också de senaste dagarna bara känt att jag vill gråta ut och känner mig irriterad och sur helatiden av smärtan och att inte veta hur länge till man behöver gå med detta :(. Att tvätta bebiskläder är faktiskt glädjegivande och mysigt :). Det skulle jag gärna gjort flera gånger om, är redan färdig tyvärr :P. Men jag brukar öppna lådorna och känna och titta igenom kläderna då och då och tänka på hur mysigt det ska bli när man tar på dem på bebisen första gången, hur liten hon kommer vara :).

Lillsnurr82: jag förstår vad du menar. Men alla har olika erfarenheter och upplevelser i bagaget och alla kan känna olika. Jag tycker därför inte att det är dumt vad man än känner, men självklart synd. Jag har aldrig viktnojjat tidigare graviditeter men heller inte gått upp mer än 10 kg totalt. Nu har jag redan gått upp nästan 7 kg i vecka 31 så det lär ju bli en högre slutvikt denna gången. Mina känslor över vikten går upp och ner men mest försöker jag tänka att det mesta försvinner ju väldigt fort efter förlossningen. Sen ser jag faktiskt fram emot regelbundna besök på gymmet till hösten :). Jag kommer ihåg att 9 kg var borta redan en vecka efter förlossningen med andra barnet. Så om jag går upp ca 14-15 kg sammanlagt denna gång så är det inte så farligt många kilo att träna bort efter det :).

Fy vad jag blev rädd precis! Låg ner i soffan på rygg och kände hur det rann till rejält och blev helt blött i trosorna. Skyndade mig till toaletten där det droppade ännu mer och nu fortsätter det droppa lite då och då. Vätskan är dock grumlig som riktigt tunna flytningar och luktar ingenting, om jag inte minns fel så ska fostervatten lukta lite speciellt? Har inte varit med om så här rikliga och tunna flygningar någon gång innan så jag lär nog ringa in till fl om det inte slutar.

Hej allihop! Tack för era tips idag. Strax efter den rejäla flytningen fick jag riktigt jobbig molvärk i mage och rygg. Sedan började jag få kraftigare och kraftigare förvärkar så jag ringde till förlossningen som tyckte att jag skulle komma in. Tog en stund att fixa barnvakt och allt och under den tiden var det fortfarande torrt i de nya trosorna så redan då blev jag lättad över att det antagligen bara var en rejäl vattnig och riklig flytning.

Men förvärkarna gjorde ordentligt ont så det kändes skönt att vi var på väg in. Inne på förlossningen kunde de se att allt var bra med barnet. Jag hade mycket sd men ingen påverkan på tappen. Fick välja mellan att stanna kvar över natten med bricanyl eller åka hem bums med citodon+panodil och ligga stilla resten av kvällen/dagen. Jag ville åka hem och tog tabletterna när jag kom hem och det har känts bättre ikväll. Har fortfarande sd men de gör inte längre ont förutom att de spänner. Hoppas på lugnare natt och dag imorgon för så här kraftiga förvärkar orkar jag inte ha dagligen i flera veckor till.