• Anonym (hmm)

    Vill göra abort om det är en pojke

    Jag är oplanerat gravid i 16:e veckan. Min man och jag har försökt att skaffa barn ett tag, men jag fick veta att jag var gravid när skilsmässopapprena var inskickade. Det har varit oerhört dåligt mellan oss i snart ett år, men vi bestämde oss ändå för att göra ett sista försök.

    Till saken...jag känner att jag absolut inte vill ha en pojke. Jag har alltid velat ha en eller flera flickor, men jag vill inte ha en pojke. Det har att göra med min egen uppväxt, något som jag pratat om i åratal med min psykoterapeut. Jag "vet" att när barnet väl föds kommer jag vara glad bara det är friskt osv, det är den normala reaktionen...men tänk om jag skulle känna att jag inte vill ha barnet om jag föder en pojke? Stackars barn.

    Är det någon mer som tänker så här kring barnets kön?

  • Svar på tråden Vill göra abort om det är en pojke
  • Anonym (me)
    Anonym (Loppan) skrev 2011-10-20 20:24:37 följande:
    Jag känner igen dina förbjudna tankar. Jag kände också väldigt tydligt att jag inte ville ha en pojke. Jag var rädd för att få en jobbig bråkig snorunge som aldrig lyssnar. Idag vet jag hur dumt det var. Men jag kände så innan, och jag vågade inte prata med någon om det. Jag tänkte också att med en flicka skulle vi ha ett så speciellt band, typ Gilmore Girls :P och jag tänkte att med en pojke skulle jag aldrig få det bandet.

    Barnet var en flicka och jag grät av glädje. Mitt nästa barn var en pojke. Och vet du vad, jag älskade honom från första ögonblicket. Nu är han fyra år och väldens gosunge. Mammas lilla prins. Jag förstår inte nu hur jag kunde önska någon annan än just honom.

    Jag tycker att du ska söka upp en kurator. Det kommer att gå bra, du kommer att älska ditt barn, oavsett snippa eller snopp. Jag tycker också att du ska göra ett könsbestämmande UL, inte för att göra abort om de ser en snopp, men för att mentalt förbereda dig.
    Hoppas det går väl för dig.
    Kram. 
    Hade kunnat skriva exakt samma sak... låter exakt som min berättelse faktiskt.
  • Anonym ((förstår dig))

    Hej!

    Grattis till plusset.

    Jag har fyra barn, en flicka och tre pojkar, Alla gånger har jag önskat mig en flicka, sista gången blev jag så besviken så jag nästan grät när jag såg på ultraljudet att det var en liten pojk. (Jag säger nästan, för sådant FÅR MAN ABSOLUT INTE KÄNNA/VISA.)

    Och när lilleman kom så var han ju....ja, han var ju helt perfekt. Det är klart att jag skulle vara mamma till HONOM.

    Och här är det fina, TS, med det här lilla barnet har du världens chans!

    Ett barn som får kärlek, bekräftelse och närhet växer inte upp till att bli en våldtäktsman!

    Genom det här barnet har du en möjlighet att visa något för dig själv, nämligen att du kan och du duger och du kommer att bli ditt barns bästa mamma, så heja dig!

    Och jag är säker på att du inte kommer att göra abort om det skulle vara en pojke, jag hoppas nästan att det är en liten kille, för med honom kommer du att växa som människa, nnu mer än vad du kanske skulle ha gjort med en liten tjej.

    Lycka till!
     

  • Topcom
    Fru Sveden skrev 2011-10-20 21:08:40 följande:
    TS jag hade precis samma tankar som dig kring detta när jag väntade mitt första barn.

    Hör av dig om du vill veta hur jag kom över det och hur jag hanterade det när jag sedan fick en son till
  • Anonym (me)
    FrökenUmami skrev 2011-10-20 20:56:22 följande:
    Jag tänker som så att dessa känslor kan ha kommit upp till ytan i och med graviditeten och de hormoner som rusar runt i kroppen.
    Det behöver inte vara så att detta är något som kvinnan är medveten om innan graviditeten men det spökar i det undermedvetna.
    TS är långt ifrån ensam om att få "konstiga" tankar och funderingar under graviditeten.
    Jag tror nog att nästan alla kvinnor på ett eller annat sätt bearbetar något när de är gravida eller bär på rädslor som de inte ens skänkt en tanke innan graviditeten var ett faktum.
    Många oroar sig för att barnet ska vara sjukt, skadat, att de ska bli lämnade eller känner sig otroligt ensamma.
    Vad vi bearbetar och vilka känslor som dyker upp är beroende på tidigare erfarenheter.
  • Anonym

    Ja, här har du en som absolut inte ville ha en pojke, blev helt förstörd vid köns-UL och var tyst hela vägen hem med sambon körandes jämte mig. Visste inte hur jag skulle acceptera det, jag hade i hela mitt liv varit inriktad på att jag ville ha en dotter, det förstärktes även av andra väldigt starka anledningar för mig så mitt hjärta bara SKREK av känslan att ha maximal otur, att jag blivit straffad för nåt jag gjort, det värsta av det värsta, det hemskaste av hemska och jag bara hatade, hatade, hatade att det blev så fel, jag ville bara försvinna.
    Hade tänkt på abort flera gånger om det skulle ske och nu stod jag där, gravid med en pojk i magen och jag mådde otroligt dåligt.

    Jag hade samma tankar som du, att "jaja, jag kommer säkert bli glad om barnet är friskt och bla bla bla men det var just vad det var för mig, det var bla bla bla, jag hade full fokus på könet och allt vad det innebar för mig.
    Skitjobbigt, hur hemskt som helst.
    Det var ett krig i mig. 

    Jag har två pojkar idag och jag är tacksam att det blev pojkar, jag skulle inte stå UT med varken en eller två tjejer usch vad jobbiga de verkar vara/kan vara och stackars dom att växa upp i en värld som den här där de ska vara snygga men inte FÖR snygga, smarta men inte FÖR smarta... att alltid behöva vara mittemellan men inte ha en värld runtom som är nöjda med det heller... usch, jobbigt.

    Är evigt tacksam för mina grabbar

     

  • saft
    Brooke skrev 2011-10-20 17:29:54 följande:
    Men du, ALLA män är inte som våldtar, misshandlar, trakassera tjejer/kvinnor. Det är ju en absurd tanke du har egentligen.
    Exakt.

    Till er som inte vill ha söner på grund av det där. Tänk så här. Det är statistiskt sett mycket högre chans att eran eventuella son kommer mörda eller misshandla en annan man än en kvinna. Kvinnor är i minoriteten när det gäller våldsoffer!

    Nåja det kanske inte är någon tröst igentligen eftersom det givetvis inte är okej om eran son slog ihjäl en annan man heller... Men ni förstår kanske ändå min poäng.
  • Jagsajudet
    Twiist3d skrev 2011-10-20 10:45:09 följande:
    Nu kommer moraltanterna hoppa på dig....

    Ja! Och jag är en av dem som vill hoppa på TS! Hårt!
  • Millsy
    Anonym skrev 2011-10-20 21:31:13 följande:
    Ja, här har du en som absolut inte ville ha en pojke, blev helt förstörd vid köns-UL och var tyst hela vägen hem med sambon körandes jämte mig. Visste inte hur jag skulle acceptera det, jag hade i hela mitt liv varit inriktad på att jag ville ha en dotter, det förstärktes även av andra väldigt starka anledningar för mig så mitt hjärta bara SKREK av känslan att ha maximal otur, att jag blivit straffad för nåt jag gjort, det värsta av det värsta, det hemskaste av hemska och jag bara hatade, hatade, hatade att det blev så fel, jag ville bara försvinna.
    Hade tänkt på abort flera gånger om det skulle ske och nu stod jag där, gravid med en pojk i magen och jag mådde otroligt dåligt.

    Jag hade samma tankar som du, att "jaja, jag kommer säkert bli glad om barnet är friskt och bla bla bla men det var just vad det var för mig, det var bla bla bla, jag hade full fokus på könet och allt vad det innebar för mig.
    Skitjobbigt, hur hemskt som helst.
    Det var ett krig i mig. 

    Jag har två pojkar idag och jag är tacksam att det blev pojkar, jag skulle inte stå UT med varken en eller två tjejer usch vad jobbiga de verkar vara/kan vara och stackars dom att växa upp i en värld som den här där de ska vara snygga men inte FÖR snygga, smarta men inte FÖR smarta... att alltid behöva vara mittemellan men inte ha en värld runtom som är nöjda med det heller... usch, jobbigt.

    Är evigt tacksam för mina grabbar

     
    Fast då har du ju hamnat i andra diket nu... att du istället inte "tycker om" pojkar. Tråkigt att du inte kunde komma i från "pojkskräcken" på annat sätt än att gå in i "flickskräck"... 
  • Kimona
    Anonym (Hemliga Arne) skrev 2011-10-20 20:46:55 följande:
    Var ser du en begäran någonstans?
    "jag känner att jag absolut inte vill ha en pojke"

    då ska man inte skaffa barn
  • Afrodisiac
    FrökenUmami skrev 2011-10-20 20:56:22 följande:
    Jag tänker som så att dessa känslor kan ha kommit upp till ytan i och med graviditeten och de hormoner som rusar runt i kroppen.
    Det behöver inte vara så att detta är något som kvinnan är medveten om innan graviditeten men det spökar i det undermedvetna.
    TS är långt ifrån ensam om att få "konstiga" tankar och funderingar under graviditeten.
    Jag tror nog att nästan alla kvinnor på ett eller annat sätt bearbetar något när de är gravida eller bär på rädslor som de inte ens skänkt en tanke innan graviditeten var ett faktum.
    Många oroar sig för att barnet ska vara sjukt, skadat, att de ska bli lämnade eller känner sig otroligt ensamma.
    Vad vi bearbetar och vilka känslor som dyker upp är beroende på tidigare erfarenheter.
    Detta är tydligt inga normala graviditetsspöken, utan ett trauma som TS burit på och som djupt påverkat hennes känslor inför sitt barn. Hon medger att hon alltid varit medveten att hon aldrig velat ha en son och ändå riskerar hon sin relation med sitt framtida barn genom att inte ta tag i sina problem innan hon blir gravid. Det är därför jag anser att hon är otroligt ansvarslös. 

    Jag får hoppas att hon ändå tar tag i sina problem nu när hon är gravid. 
Svar på tråden Vill göra abort om det är en pojke