Vill göra abort om det är en pojke

Häromdagen hade jag och min svägerska diskussion om att kolla kön vid UL. Vi båda tyckte, att man ska ha rätten att kolla vad det sa bli för något. Människor som kommer att hata sina barn och önska dem döda pga kön kommer ju alltid att finnas oavsett om man tar bort denna rättighet från oss blivande föräldrar. Jag skulle inte kunna tänka mig gå igenom 9 månader utan att veta vad det är för något. För att jag ska kunna knyta an bättre till barnet, vill jag kunna säga han/hon om barnet inuti mig. Jag vill också kunna köpa saker till en kille eller tjej innan barnet är här. 

TS: Jag håller med om de som skriver här att de inte förstår hur du kunde ha sex med en man och låta honom göra dig gravid - medvetet - om du nu inte kan tänka dig föra in en kille i denna värld. Alla världens män är inte sådana som du har stött på och det tror jag att du förstår också.

Din historia är tragisk, men varför inte visa att du är mer än bara ett offer genom att börja leva ditt liv fri från de onda saker som hänt dig? Jag känner många kvinnor och män som blivit utnyttjade och de har kommit över det som hänt. Låt inte förövarna ha makten över resten av ditt liv! Om du får en son kommer han att bli det du uppfostrar honom till.

Du borde ha varit medveten om att chansen är 50-50 när det gäller kön vid ett graviditet. Om du nu absolut ville ha en flicka, så kanske du borde ha tagit dig utomlands där som designar bebisar efter föräldrarnas tycke. Sen så kan vi även diskuttera ifall du ens är redo att skaffa några barn ännu. Du borde ha fixat ditt liv innan du blev med barn. Graviditeten lyfter upp minnesbilder från våra barndom...och har man svåra saker där man inte behandlat tidigare... då kan graviditeten förvandlas till ett rent helvete.

Fortsätt gå i terapi. Och när barnet väl är född skulle du kunna ge den till en familj som verkligen vill ha barn. Adoption ser jag som enda alternativet här. 

Jag trodde först att den här diskussionen låg i "Sandlådan" för jag trodde inte att det fanns människor som tänkte så på riktigt.

Du hade behövt vara ofrivilligt barnlös som jag i 4 år och genomgått fler IVF:er. Usch så trött och ledsen man blir av att läsa sånt här. Så pinsamt och ett riktigt hån mot oss som är ofrivilligt barnlösa.
Tänk vad tacksam man får vara ändå att man aldrig någonsin kommer att ta sina barn för givet, oavsett kön.

hej TS.

Jag kande lite som du. Jag hade en dotter och ville ha en till. När det blev dags för förlossnihng blev jag jätterädd. Ville int ha en son. Ut kom en alldeles underbar gosse och jag t'nte att varför har jag gått och oroat mig i flera månader. Han är ju perfekt.

Jag tycker int du ska göra en sån sen abort. Det är ju en bebis då. Försök prta med din terapeuft om det.

Du borde helt klart prata med någon om det här utanför familjeliv t.ex. din psykolog och en barnmorska. Det du behöver är stöd och hjälp först och främst.

Men har du tänkt på att genom att det blir en pojke har DU möjlighet att uppfostra en pojke till att bli en bra man med bra värderingar och kvinnosyn? Det kanske är något att fundera över.

Vi har själv en pojke och väntar en till och jag garanterar att de kommer växa upp med stor respekt för kvinnor och bete sig som man ska göra mot kvinnor, precis som deras far gör.

Jag önskar dig lycka till och att du kan må bra och slippa behöva tänka såhär, för vad jag kan säga är det helt underbart med barn. Varesig det är pojkar eller flickor!

Innan jag vart gravid så var jag öppen för både pojkar och flickor men jag kan erkänna att jag önskade mig en flicka i smyg. Det har nog mest att göra med att jag är uppvuxen med min ensamma mamma och min syster. Mamma i sin tur har två systrar och 2 av 3 kusiner är flickor. Jag har helt enkelt haft mycket tjejer omkring mig och alla manliga representanter har varit lite mer som gästspelare. När vi fick en pojke fick jag lite panik först. Jag visste inte hur man tog hand om en pojke och kände mig fruktansvärt osäker i min mammaroll. Idag så vet jag att det inte är någon som helst skillnad. Och jag är sååå glad att det blev just en pojke. Det behövs fler pojkar i både min och min mans familj. :) Och så är det ju faktiskt individen man förälskar sig i, inte könet. :)

Blir så ledsen när jag läser det här, barn är mirakel, sen om det är en pojk eller flick vad spelar det för roll. Känslan när man får hålla sitt barn för första gången är oslagbar.