Augustibebis 2012

40+3 idag...

Jag har pratat med min bebis i magen... förklarat för honom att det är bara han som har nyckeln till dörren för att kunna ta sig ut och att det är dags att flytta in till mamma och pappa... till svars fick jag bara en liten "buffning" med hans rumpa."Ja om du inte flyttar ut självmant så måste det komma en låssmed", fortfarande inget svar från honom. Så vi har iaf en envis krabat som trivs i magen.

Det konstiga är att man längtar efter denna lilla människa, vi vill veta hur han ser ut etc, och samtidigt när jag har känningar av att magen är stenhård (sammandragningar som inte gör ont) så blir jag supernervös och tänker "va är det dags nu, nej, nej, nej"????

Nä, ut i trädgården, njuta av söndagen, gå in i gästhuset, sitta och sy.... pussa på mannen, klappa på magen, lyssna på en ljudbok....

Killevippen på er!      

Med min första åkte jag in när jag inte kunde klara av smärtan hemma längre.

Dessa pinvärkar att de inte kan gå över till riktiga! ;0(

Jag har ju fått två barn och åkt in lite för tidigt med båda eftersom jag är så rädd att det blir försent. Bara man är inställd på att man kan bli hemskickad så tycker jag personligen att det känns tryggare att åka in och kolla. Sist var jag bara öppen 2 cm så vi tog in på patienthotellet och det var superskönt! Ha nära till förlossningen men fick ändå vara i fred. Vi har ca en timmes resväg. Men alla är olika och många är mer tålmodiga än mig.

Kampis och Barcelona, grattis till era små liv!

Är i 37+2 och hade sammandragningar hela dagen igår och de fortsätter idag, delar eller hela slemmisen har lossnat fast jag har inte känslan av att det verkligen är på G utan bara kroppen som förbereder sig. Har även ont där nere, ilar och trycker. Kommer jag känna så här i två - tre veckor till kommer jag vara helt slut när det är dags att föda.

Angående syskon så har ju vi två killar sedan tidigare och det är ganska precis ett och ett halvt år mellan dem, det har varit rätt tufft och intensivt och svårt att kunna njuta av småbarnstiden. Nu blir ju detta en sladdis. Yngsta är 11år och äldsta blir 13 i oktober. Tror och hoppas att det blir lite annorlunda denna gång. Dels tack vare erfarenheten och dels att bara ha en liten att ta hand om. Fast, visst känner jag skillnad i kroppen, att jag blivit äldre.

Oj, glömde säga GRATTIS till bebisarna! Så roligt att så många tänker på att gå in här och uppdatera oss när deras småttingar kommit. Och superkul att ni delar med er hur det har gått till. Det finns verkligen alla varianter på förlossningar. Man blir så taggad och känner spänning när man läser och fortfarande har det framför sig!

Är så trött på att vara gravid nu, fick en hinnsvepning i fredags med tycks inte ha hjälpt bf+9 idag. Haft lite mer sammandragningar och slemmproppen släppt mer idag, men tror inte det kommer någon bebis än iaf. Om inte annat så blir han vräkt på lördag om han inte bestämmer sig för att komma självmant

Grattis till alla er som fått! Man längtar ihjäl sig nu :) jag har bf på tisdag och har under dagen fått sammandragningar i stort sätt hela tiden! Det är ingen fara väl utan bara bra? :)

Ingen fara bra att livmodern övar sig ;0)

Jag är bara på bf+1 och det känns som jag kommer att vara gravid för evigt! stämmer visst inte att andra barnet kommer tidigare. Idag är inte humöret på topp.

Ganska lugnt på forumet nu ;0) hur går det för er andra? Det var ju många som kände något idag.

Kan man själv se hur många cm man är öppen?

För så länge jag inte ser en öppning borde det väl inte vara någon fara att barnet kan komma ut? 

Tänkte väl till det ! Men man vet aldrig! :) kommer dock nästan bara när jag sitter men kan inte stå hela tidn för mina fötter svullnar mer än ja..... :P