Vi som försökt ett tag utan plus

Jag ser att ni pratar bröllop och kostnader. Vi gifte oss inte kyrkligt utan borgerligt vid en sjö. Det var bara vi, vigsleförrättaren och våra föräldrar. Ingen visste om det innan, föräldrarna fick veta det en 15 minuter innan Vi hade lurat hem dom till oss "på fika". Senare så firade vi det hela med en kräftskiva för våra vänner. Jag tror att det var bortåt 20-25 kompisar som kom och vi bjöd på allt. Vi hade tur med vädret så kräftpriset (saltvattenkräftor då vi bor i Göteborg och där bojkottar vi sötvattenkräftorna) låg på 179:-/kg. Jag hade bakat och fyllt frysen med pajer, och sedan slängde jag ihop några goda såser och sallad och sen köpte vi till baguetter och ost. Tårtan, moussetårta hade jag bakat själv i förväg och fryst in. Och festen hade vi som sagt var hemma hos oss. Slutsumman blev inte många tusenlappar.

Men vill man hålla kostnaden nere så är mitt tips att dels antingen låna/hyra eventuell församlingshem eller hembygdsgård. Eller om man har någon bekant som har en lada man kan låna som man sedan pyntar fint. Då är sommar/tidig höst att föredra, dels för värmens skull, dels för att man kan hitta så mycket bra att dekorera med i naturen. Eller varför inte, om man har en stor trädgård, eller äng (eller om  någon man känner har det) att man hyr ett partytält och har festen där?

 Vill man inte ha pappersdukar så tar man ikeas billigaste lakan som duk om man inte får tag på dukar på annat håll, jag lovar, det är ingen som ser att det inte är duk utan lakan man har på borden! Porslin kan man hyra eller så köper man även där ikeas billigaste som inte kostar många kronor.

Maten får man billigast och enklast om man har en kall buffé med sallader, goda röror, kallskuret och liknande. Det kallskurna kan man lätt få till billigt om man gör det själv och man passar på att köpa köttbitarna/fisken eller vad det nu är, när det är extrapris, och sedan fryser in. Fördelen med buffé är också att man behöver inte ha så mycket av de varor som brukar vara dyrast, dvs kött/fisk   Tårtan kan man också göra själv, som sagt var moussetårta kan jag verkligen rekomendera då det fungerar så bra att frysa! Om någon är intresserad av några goda, men enkla buffeförslag som jag själv kört med vid något tillfälle, eller moussetårterecept så inboxa mig med mailadress

Sedan vad det gäller musik så gör man bara ihop en spellista på tex Spotify, då behöver man inte ens ta hjälp av en DJ  

Eller varför inte ha en picnick om man inte vill vara helt tarditionsbunden?    

Bullen: Om du vill ha lite recept så kan jag scanna in några favoriter och maila dig

JZ: Ha he, det trodde inte jag heller, men vi kom på det bara sådär (på väg till Ullared av alla ställen   ) och sedan gjorde vi det bara några veckor senare. Så allt det där med nervositet, och planering och allt hann vi inte med. Det jag känner så här efteråt är att jag hade tagit ett längre besök hos frissan och fixat till mig lite mer, men just då kändes det onödigt med tanke på hur vi gick tillväga.   

Ååååh, vad det kliar i mig att få testa! Men det är väl knappt någon idé med tanke på att ÄL var i helgen... Sedan så tror jag inte att det lyckats den här gången heller. Jag misstänker att min ämnesomsättning krånglar igen (medicinerat i många år för det), vilket ju också försämrar fertiliteten. Det börjar allt mer kännas som om det där med fler barn än dottern är menat för oss med tanke på att det hela tiden dyker upp saker som krånglar till det hela och försämrar chanserna.

Fy vad jobbigt JZ! Jag kan inte mycket om det, men vi får hoppas att infektionen är orsaken till få spermier, att han får hjälp, infektionen snabbt går över och att han sedan får ett överskott av spermier och vips så är du gravid! Annars borde ni väl per automatik nu bli godkända för IVF antar jag.

Stor styrkekram till er! Ge honom en extra kram och puss och försök få honom att förstå att ni ska ta er genom detta, tillsammans. Vad jag har förstått så är det rätt många män som vid ett liknande besked får ett otroligt knäck på sin manliga självkänsla och då är ytterst viktigt att intyga honom att han inte är ett dugg mindre man i ens egna ögon. Låt honom smälta det hela, intyga att du finns där. Ni kommer få ert barn, förr eller senare, på ett eller annat vis

Det där med att känna panik känner jag igen, men så är jag också snart 36 så klockan tickar verkligen... Tyvärr tycks inte mannen fatta det riktigt för han känner ingen som helst behov av utredning ("vi har ju inte försökt så långe", nej, vi har bara försökt i 11 månader...)

Förstår JZ att det blir långtråkigt! Jag brukar börja hoppa på väggarna om jag bara varit hemma en heldag...

Jo, vi har en dotter som nu är två. Skulle vi lyckats bli gravida den här gången så skulle bebisen enligt mina beräkningar ha samma BF som dottern , men nu tror jag tyvärr inte att det är något den här gången heller. Så skulle vi söka hjälp och det skulle bli aktuellt med IVF skulle vi få bekosta det själva Jag vet inte hur det är med själva utredningen om det är samma sak där. Någon här som vet? Även om jag inte "kvalificerade" mig med min ålder så gör vi det snart tidsmässigt då det i augusti blir ett år sedan verkstaden sattes igång. Men som sagt var, det behövs att även mannen är med på noterna vad det gäller utredning...