Kroppen efter förlossningen!

Jo, vanlig simning kan också funka. bara att känna efter. Det är inte säkert det gör ont under tiden utan det kan komma efteråt också. Så var uppmärksam..

ja precis.. enkligen skulle man ha skitit i vågen helt o vad vikten ligger på så man bara gå på utseendet.. men iblnad blir man lite vikt fixerad istället för se helheten

längtar så tills det härliga vårvädert kommer.. i natt har det snöat mer och gör det bara jobbigare att ta ut vagen och gå ut o gå.. man kan typ inte gå heller för de halt överallt men men.. snart e väl sommaren här och då ska man vara ute mycket o förhoppnings vis börja träna ordentligt.
lite svårt nu när man inte kan lämna den lille för man ammar     

Här är en bild, från den 3e Februari, dvs ca 3veckor efter bilden i TS. På en vecka (den enda veckan jag hade vägningsuppehåll, vägde mig fredag, och sen igen fredag den 3e februari.) gick jag ner 1,5 kg. Och kroppen har förändrats litegrann faktiskt. Lite smalare runt midjan, magen är lite hängigare (lite fett har alltså försvunnit, nu är det mer löshus) och jag känner mig piggare! Mina linnen, exempelvis det jag har på mig på bilden är lite pösigare.

Nu väger jag (i fredags) 56,8 och är MYCKET nöjd. Men ska ner till 50, helst 48.. Men det är nog lååångt kvar!
Hur går det för er? jag vill gärna se lite mer bilder:)  

ca 2 veckor efter 1:a barnet. Jag vägde 62 på förlossningen. Var 17 när han föddes.

haha 11 dagar efter 2:a barnet. Jag vägde 63 på förlossningen. Är 20 på bilden.

14 dagar efter 3:e barnet. Jag vägde 62 på förlossningen. 22 år gammal.

9 dagar efter 4:e barnet. Jag vägde 58 på förlossningen. 25 år gammal.

Tillägger; jag är nöjd. Är gravid med nr 5 nu & har aldrig haft problem med min kropp. Synd är bara att 'degmagen' försvinner så fort efter förlossningen, den är rolig att bulla med.

Jag var också 17år när sonen föddes, och fortfarande ;)

Din mage har ju gått tillbaka fort, och det är riktigt snyggt, jag tycker inte det syns att du har fått barn?! Jättefin!

Jag skulle väl inte säga att min degmage försvunnit riktigt, Men den var ju klart degigare första veckan, och det var jättemysigt. Jag är inte ledsen över om den försvinner, det är liksom det jag vill! ;)

Äter du "bra" mat även mellan graviditeterna och under? Tränar?       

Nej, jag tränar inget. Vardagsmotion, prommenerar väldigt mycket till/från skola/dagis/öppna förskolan & äter det jag är sugen på. Har haft väldigt svårt att lägga på mig under graviditeterna & allt har försvunnit med amningen. Ammade barnen i 8 mån (2st av dem), 13 mån & 21 månader.

Det är så olika, en del går upp jättemycket överallt, en del bara vatten som försvinner & en del bara bebismage. Tycker det är synd att man ska känna hets att 'komma tillbaka' för mammakroppen är så mjuk & fin. Perfekt för en bebis att ligga på. Har alltid varit så avundsjuk på de 'tjockare' mammorna, där bebisarna legat & myst. Jag har bara ett benigt bröst som inte alls är gosigt..

Mitt bröst är mjukt och gosigt! ;) Men sonen vill inte ligga och mysa där ändå.. Haha! Ha är 9månader och vill göra allt annat just nu ;).

Ja visst är den mjuk, och fin för endel men jag gillar inte min "mammakropp". Jag vill inte tillbaka till min kropp jag hade för 2år sedan, men iallafall den jag hade precis innan graviditeten. Vill ha tillbaka min midja ;)! Det är väl de.. Och sen vill jag känna mig snygg i tajta kläder och slippa kolla bort när jag ser ett par snygga Jeans. Jeans är det sista jag kan ha. Blir så ledsen! Dom sitter perfekt på rumpa och lår (eftersom jag "fläskat" på mig lite), men sen får jag "muffintopp" och det är så himla osnyggt. Usch! Det är obekvämt och inte snyggt alls. Jag trivs absolut inte i det. Jag var inte alls stressade över att komma tillbaka första 4månader- kanse 5. Men nu när jag gått lika länge som man är gravid och fortfarande är fläskig blir jag lite besviken. Det sägs ju att ju yngre man är, dessto bättre återhämtar sig kroppen och går tillbaka närmare föregrav. vikt och utséende. Men det märker jag inte alls av!! Jag vet inte riktigt vad det beror på. Fel mat, gottissugen osv.. Blandat med slöhet.. Men så har jag alltid varit, utan att väga över 42kg.. Nu i fredags låg jag på 56,8 vilket är sköönt, för efter julhelgen (trotts att jag varken åt mycket eller godis särskillt) så vägde jag 62,2! Det är inte vikten som stör mig egentligen, jag kan väga 56 om jag bara inte ser ut som en uppstoppad korv.. Det är inte jag, jag passar inte så!!  

Man är så van att se ut på ett sätt & att få en ny kropp beskriver många just som du; jag passar inte så. Just för att de inte identifierar sig som en med just den kroppen. Är man sitt utseende? Jag tänker att jag är ful & äcklig varje gång jag får komplimanger av folk som ska vara snälla, ahh jag vet men jag blir tvärtom & tänker hoppas de tycker om mig för den personen jag är.

Folk blir helt hysteriska & typ hyperventilerar när jag skojar & skrattar om att jag är tjock varje gång jag är gravid (för tjock i allmänhetens öron betyder ju typ ful, äcklig, dålig)

Själv kan jag inte ha jeans. Rumpan är för liten (finns ingen)(så jag köpte en lösrumpa).

Ja man blir ju van med "hur man själv ser ut" och så "ska" det vara.. Men man förändras ju lätt efter en graviditet. Dom flesta gör det. Jag förstod det innan, och accepterade det, jag kan fortfarande acceptera det. Men- (ja det finns alltid ett MEN) jag vill se någorlunda bra ut, jag vill känna igen mig själv, i min kropp. Jag kommer aldrig se ut som förr, men jag kan komma en bit på vägen åt rätt håll, ett nytt JAG som jag trivs i. Sen är det ju den man är, och den man är van att vara.. Många tycker nog att man är sitt utséende uppenbarligen, eftersom många alltid påpekar det yttre. "Oj vad du har gått upp/ner" det är ju det man ser.. Ingen ser väl hur jag tänker och tycker sålänge jag inte säger det! Och ingen vet eller ser hur jag känner för min son tex, så ja det är ju utséendet som folk märker. Likaså jag! Jag ser mig själv precis som jag alltid varit, aningen mer mammig såklart. Jag är ju mamma nu! Men jag ser också hur jag ser ut, inte som "mig själv".

Nej man är inte sitt utséende egentligen, men det är ju det man ser, man märker av först. :) Jag går ofta och tänker på hur jag ser ut, vad jag kan förbättra och hur, inte hur jag är som person eftersom jag varken blir snällare eller dummare för att jag är mamma. Jag ser bara annorlunda ut, vilket kan vara svårt att acceptera. Tyvärr! 

Man är ju ofta "tjock" när man är gravid, men inte mer än nödvändigt! Man brukar ju kanske inte bli "fet", man får stor mage, ev armar, ben och ansiktet kanske svullnar lite. Men det hör till!    Och det betyder absolut inte ful, och äcklig.. Men ja som du säger, många kopplar ihop det.. Vad synd, men skönt att du hittade en lösning :)