Dystymi

Jag har fortfarande inte fått den här diagnosen än men jag ska ta upp det på måndag när jag träffar psykologen igen. Det som nån av er skrev om aggressionshanteringsproblematiken var väldigt intressant! Det har jag inte läst tidigare.

Hmm... Det skulle ju kunna förklara mitt otroligt dåliga självförtroende och den konstiga relationen som jag har till alla jag känner. Alltså att ända sedan jag var liten har jag alltid varit antingen väldigt dominant och styrande eller totalt underlägsen, nervös och med dålig självkänsla så fort jag umgås med folk. Detta har jag och psykologen diskuterat en del.

Allt det andra i texten stämmer väldigt bra med nu när jag tänker efter. Är och har alltid varit väldigt överkänslig. Har t ex kraftig separationsångest, är mycket för nostalgi, kan inte ta kritik över huvudtaget och har mycket fobier.

Får ta och kolla upp om det är detta jag har. Just nu sitter jag bara här och spekulerar.

Förresten, tänkte kolla med er om det är någon som kanske känner igen sig eller så?

En jobbig grej med mig själv är att jag vissa dagar blir väldigt nere och tycker att mitt liv är hemskt. Då känner jag att jag verkligen måste lösa mina problem. Brukar sitta och älta alla jobbiga detaljer i mitt liv, skriva listor, kalkylera, planera och fixa så att livet ska bli bra. Jag planerar upp hela framtiden och tänker att "bara jag får en ny lägenhet/jobb/kompis/möbel så kommer allt bli bra". Är riktigt trött på detta beteende, men dessa dagar kan jag inte koncentrera mig på något annat än att grina, deppa, planera och älta alla jobbiga saker.

Har hållt på så, ofta flera ggr i veckan, i flera år nu (säkert 10 år) och det var inte förrän för nåt år sen som jag insåg att det inte är mitt liv som är dåligt utan mitt psyke. Trodde först på nån slags ångest (GAD) och sen på PMDD (PMS) tills jag hittade den här tråden då för några veckor sen.

Min pappa resp. sambo har alltid sagt att "du måste släppa allt det gamla! Du kan inte älta allt som är jobbigt varje gång du blir ledsen!" Men jag kan inte hjälpa det!

Men nu har jag börjat äta cipralex så jag hoppas på en bättring. Hade varit så himla skönt!

jaja..är det någon som kanske känner igen sig kanske? Eller har hört talas om nåt liknande tidigare?

Efter att sökt och läs om vad dystymi är så tror jag att jag lider av det också. Ska prata med min läkare om det på fredag. Jag har varit nedstämd/deprimerad i 1,5 år nu och jag ser ingen ljusning trots medicinering.

Jag med: Jag känner igen det du skriver om konstiga relationer till alla, antingen dominant eller nervöst liksom.. däremot verkar jag nog vara väldigt social utåt sett mot dom som jag pratar ytligt med men inte med långvarigt bekanta!
Svårt att förklara men jag tror jag har det som du skriver!

Usch... nu ryser jag!!! Jag känner igen mig i allt ni beskriver om er själva! Helt sanslöst, det känns som om ni lyckats krypa in i mitt skinn och se precis hur jag funkar...
Jag ältar också en massa gammal sk*t och har mycket svårt för långvariga kompisrelationer, kan tyckas vara väldigt social men är väldigt ytlig!
Jag är också så himla glad över att det är så många som hittat hit, för jag tror att vi alla är i stort behov av likasinnade!

Åh jag håller verkligen med. Jag har enormt svårt för relationer, och att behålla kompisar. Men har inte förstått det tidigare. Utan att jag haft en tendens till att alltid hamna i vänskaps trubbel, mycket jobbigt.
Men när åren gått och jag mått ännu värre så har även relationerna varit väldigt svåra. Har för inte allt för länge sen brutit med en DÅ god vän.
Jag skäms över hur elak och brutal jag kan vara, men jag märkte det inte ens själv. Usch, men det är bra att man kan här få prata av sig iaf. Kram på er

Hur har ni det? *puffar*

TS
Inte så himla bra alla dagar. Vill bara slita mig själv i stycken, skrika och gråta.. Är helt slut. VIssa dagar mår jag bra och känns som om jag bara överdriver.

Hur är det själv då?

Jag förstår att denna tråd handlar om att få kontakt med andra som har dystymi men jag undrar om ngn skulle vilja vara snäll och berätta VAD det är. Hur ställs diagnosen?

Skulle ngn vilja?

Hej allihopa!
Jag har kännt mig lite trött och seg ett par dagar nu, men det beror mycket på snöovädret som varit!
Sen humöret går ju lite upp och ner som det gör, men jag försöker att vara positiv.
Känns lite bättre då, kramar