Vi singlar som ska insemineras 2012!

Tvillingoxe: Vilket äckel då!!! Hoppas du hittar en BRA donator snart!

Hej och välkommen, 

Nu är jag inte rätt person att svara egenligen, är ju "bara" 32. Jag har varit på Sellmer och blivit gravid på tredje försöket, men det finns några som är äldre än mig så de kollar säkert in snart.

Jag blev väldigt ledsen när det inte blev plus på mina två första försök och tänkte att det kommer aldrig gå, har väldigt oregelbunden mens och lite annat krångel. Så jag vet hur det känns att INTE få det där plusset - hade tänkt ge upp efter andra försöket för det kostar ju en hel del men är ju så klart glad att jag inte gjorde det.

Sänder en strykekram till dig!! 

Jovia: men du vet grav.symptom är ju typ identiska. :) Men det är skönare å hålla sig pessimistisk tycker jag så blir kan kansek liiiiiiiiiiiiite mindre ledsen. Duktig du är som inte testat än!

CB digital brukar visa upp till fyra dagar före BIM. Sånt test tog jag och plussade faktiskt fyra dagar före BIM, tror jag minsann. 

Det går rätt så bra för mig, hade lite brunt i trosan idag så det skrämde mig men jag har läst att det är ganska normalt och om det inte är rött blod är det lugnt typ...Annars har jag klarat mig ganska bra från illamående, mitt stora problem är att jag är konstant hungrig, hur mycket jag än äter. Men om allt går bra så är det värt det!

Tänkte du vänta ett par dagar till å se om mensen kommer eller tänker du testa imorgon? 

Jag tar Apotekets vitamintabletter för gravida - sen får jag se vad BM säger. 

Men om du brukar får mens tidigare så kanske du ska testa på BIM ändå? Hoppas du får ett stort plus!!! Det är ju väldigt slitsamt att ta sig iväg med tester och man hoppas man har prickat in rätt och får ledigt från jobbet och så pengarna förstås. Men skulle det inte vara plus nu så är det ju inte kört utan det tar ju vanligtvis ett par försökt. 5-6 försök är nog vanligt men hoppas det inte ska behövas!

jag berättade för min mamma idag. Det gick ju sådär om man säger. Hon blev jättechockad, frågade om jag hade någon tjej - varpå jag svarade att jag är inte homosexuell. Berättade ju att jag varit i Danmark då. Hon försökte verka glad sen och typ: men ja, jag önskar dig ju lycka till... Men det märktes att hon inte kunde vara glad... det kanske kommer. Vi pratade bara lite om hur jag mår men sen sa jag att jagmåste äta så jag fick lägga på för sen har jag bara gråtit och gråtit. Vet inte vad jag förväntade mig, förstår att det är en chock för jag har alltid levt ensam men ändå. Trodde nog hon skulle blir glatt överraskad och inte chockad liksom...

jag hoppas verkligen det! För det vore trist om inte mormor och morfar fanns med i bilden. Men jag har läst lite på ensam-gravid sidorna och blivit lite peppad igen. Men jag kommer från en liten ort där typ alla levde i kärnfamilj så det är klart detta är lite annorlunda.

andas ut lite för nu ringde mamma igen och sa att hon hade landat från chocken och ville bara säga att hon och pappa finns där om jag behöver hjälp med något.

Tack Jovia för dom orden - det känns lite bättre nu faktiskt men ändå synd att hon inte bara blev glad på en gång. Men visst, de hör ju till generation där kärnfamiljen är det enda liksom. Väntar med spänning på vad som händer för dig!

Tack Plopp också, det är så skönt å vara här å får lufta sina tankar och erfarenheter! 

Vad tråkigt Jovia! Men jag håller tummarna för dig å hoppas det blir ett plus ändå!