Amning hela natten..

Ett litet sidospår: hur upplevde storasyster det? kände hon sig inte "åsidosatt"?

Vilken konstig inställning... 

Att amma schemalagt hindrar amningen från att komma igång ordentligt och till slut sinar då mjölken i stället för att öka. Det vet man nu, tack vare forskning.

TS, det kommer gå över snabbare än du tror! Låt det vara som det är, sov när du kan, se till att någon hjälper dig med mat och dryck och bara "gilla läget"! 

Min dotter gjorde likadant. Och man kände att man gjorde inte annat än att Amma.. Men d blir bättre.
Dem fem sex första veckorna var d så för mig.
Så kämpa på d kommer bli bättre när allt kommer igång :))
Lycka till

Jag svarar eftersom vi gör på samma sätt nu (en tremånaders och en tvååring). Vår tvååring tycks inte känna sig åsidosatt. Däremot har han blivit lite "pappig", vilket ju faktiskt har passat rätt bra så här i början.

Nej, där har du helt fel.
Småätandet beror på att små bebisar har väldigt små magar som inte kan ta till sig så mycket mat åt gången. De ska äta lite och ofta när de är nyfödda. Men du läste kanske inte att TS handlar om en 3 veckor gammal bebis?
När bebisen (och magen) växer så kan bebisen äta lite mer och lite mer sällan. Men så sällan som var tredje timme är det få bebisar som ska ammas.

Och så är det inga mammor som är "nappar" åt sina bebisar. De är trygghet, kärlek och värme. Men vill man inte vara det så slipper man väl...själv ville jag gärna vara det.
Sonen åt ofta, ofta på dagtid. Men redan vid 2,5 månader slutade han äta på natten och sov istället...fastän jag tillät "småätande" och agerade "napp", och dessutom inte hade något schema. Det du!

Det är bara 23 månader mellan våra barn och storasyster pratade inte alls då så det var inget hon kunde uttala i alla fall. Sen så var hon ju svartsjuk mm i allmänhet i början men just nätterna tror jag inte spelade någon roll i det avseendet, det var inget vi märkte. (Hon har alltid somnat i eget rum och kommer sen in till oss på natten när hon vaknar.) Dock hade hon fått sova närmast maken ändå sista månaderna jag var gravid då jag hade svårt att ha henne tätt intill mig så hon var ju van vid pappan som närmsta trygghet just nattetid då.

så småningom under lillebrors första år när hon började prata lite mer konstaterade hon ju bara att mamma och lillebror sov i det rummet och hon och pappa i ett annat.

Say what?!

Idis och Alexi - tack!

Jag trodde inte det fanns folk som förespråkade schemalagd amning nuförtiden. Jag menar vad leder det till mer än en förtvivlad mamma, ett förtvivlat spädbarn och mjölk som sinar?

På bb var barnmorskorna mycket noga med att påpeka att man var tvungen att amma MINST var tredje timma, för att bebisen inte skulle gå ner för mycket i vikt och för att mjölkproduktionen skulle komma igång. MINST!

Här har vi också delat upp oss! Pappa och storebror i ett rum och vi i ett annat. Funkar perfekt'! Storebror känner sig inte åsidosatt men som sagt väldigt pappig!