Jag hatar HEN!!!

Tja, nu är ju mänsklig ett könsneutralt begrepp, så historien måste i så fall vara skriven av en person med mycket begränsad språkförståelse. Hensklig och humsklig skulle inte bli könsneutrala varianter av mänsklig utan det omvända -  ett sätt att försöka ange kön på ett genusneutralt begrepp.

Och det är väl det som gör historien så rolig - att "författaren" är så klantig att han inte får logiken att hänga ihop.

Överhuvudtaget tycks det mesta av motståndet mot hen bottna antingen i aningar om dolda agendor och/eller mycket bristfälliga språkkunskaper.

 

Lika förbannat är "mänsklighet" etymologiskt besläktat med "man", inte med "kvinna". Nu har jag i och för sig aldrig sett någon på allvar hävda att just det ordet borde könsneutraliseras, men det skulle inte förvåna mig om det har förekommit.

Mig skulle det inte förvåna om det finns misstankar om dolda agendor där hen bara är ett första litet steg i ett massivt angrepp på språket ur något slags rättviseperspektiv där avsikten är att balansera mannen som språklig norm med lika mycket kvinnligt eller begrepp som inte direkt kan härledas till ett enskilt kön.

Tanken är lätt absurd, men många hen-motståndare verkar tro att språkets utveckling styrs av dekret och dolda agendor, ungefär som en av den här trådens skribenter som skrev att snart kommer det att utgå ett påbud om att alla offentliganställda måste använda hen.

Jag tror att vi kan vara överens om att hen-diskussionen är absurd - men att vi har helt olika syn på vad som är absurt i diskussionen.

För mig är det självklart att det är användarna som utvecklar och förändrar ett språk och ordens betydelse och jag tror att hen har kommit för att stanna och sen får framtiden, dvs användarna, utvisa om hen bara kommer att användas som ett neutralt pronomen eller om dess möjligheter att från betraktarens perspektiv i nedsättande syfte definiera vem som är en riktig man eller kvinna och vem som bara är en hen också kommer att få en språklig förankring.
 

Det är ju precis så det inte är. Språket utvecklas naturligt och ord tillkommer och förändras allt eftersom folk använder dem. Inga dolda agendor där. Därför rimmar införandet av "hen", med sin tveklösa genusvetarbakgrund och sitt syfte till att plantera något sorts diffust "jämställdhetstänkande" hos sina användare, så illa med vad jag menar är naturlig språkutveckling.

Har inte och kommer aldrig att använda det ordet. Vägrar att säga eller skriva det. 

Och skulle absolut säga ifrån om någon skulle komma på tanken att kalla mig för det. 

Vad som är roligt är ju en smaksak. I båda historierna fanns det korkade personer så det kan inte hänga på det. Hen och hum var nog bara inte en historia i din smak.

Och då är vi tillbaka på ruta ett, där du och andra henmotståndare hänvisar till - eller antyder -  en dold agenda och där ni bättre tror er förstå avsikten hos de som använder hen än de själva gör.

I och för sig anger du ett syfte, det har jag nog inte sett förut. Och det är ju sant; man kan använda han och hon om personer vars kön man vet, och om personer vars kön man inte känner till kan man använda hen eller också välja den variant av hen/hon som bäst stämmer med de föreställningar man har om vilket kön personen borde ha. Och alternativt kan man använda krångliga könsneutrala omskrivningar av rädsla för att använda ett så kompromenterande pronomen som hen. Och vilket alternativ man väljer har säkert ett tydligt samband med vilken syn man har på jämställdhet.

Längre än så går det nog inte att komma i den här diskussionen där du tror att hen är ett ord som skiljer sig från språkets övriga såtillvida att det inte är naturligt.

Jag tycker mig minnas att du tidigare i tråden ansåg att snippa också var ett sånt ord. Som förälder till en flicka är jag glad att hon har ett ord för sitt kön som är naturligt för henne och hennes kompisar. Det går säkert att härleda ordet tillbaka till RFSU och ett genusteoretiskt tänkesätt men för de som använder ordet är det bara en självklar och gemensam benämning för en flickas kön.

Jag misstänker att det finns åtskilliga länder där det du kallar diffust jämställdhetstänkande inte påverkat språket lika mycket som i Sverige och där får flickor leva med att att ha en kroppsdel utan andra gemensamma namn än de som är präglade av vuxnas sexualitet.
 

Jag kanske har fel. Kanske är det en slump att "hen" och genusvetenskap fått fäste i det allmänna medvetandet i princip samtidigt. Jag är dock osäker.

Att du insinuerar att jag skulle vara för någon form av barbariskt kvinnoförtryck för att jag hyser motvilja mot orden "hen" och "snippa", som låter som taget ur en gammal svensk pilsnerfilm, är nästan provocerande långt ifrån sanningen. 

Ungefär som lokalvårdare isf städerska, ADHD isf DAMP, rullstolsburen isf rullstolsbunden...

Kvinnslighet som ytterlighet åt andra hållet? På engelska är det ju ändå "värre": man kind. The human race är bättre tycker jag. Inte gravt störande med detta mansdominerade språk men lite störande när jag riktigt tänker efter.