Vi är gravida. Men nästan ingen vet än så jag skriver anonymt. Vi fick ma senast i v 16 och vill nu se att allt är ok på ul innan vi berättar helt öppet. Och nu närmar det sig, vi har rul under vecka 32, nästnästa alltså. Och är oense hemma om huruvida vi ska kolla barnets kön eller inte. Förra barnet kollade vi inte, det blev en glad överraskning vid födseln. Denna gången vill sambon kolla men jag vet inte, tar inte det bort spänningen lite? Hur resonerade ni?
Vi tog reda på det. Mest för att kunna skippa halva namndiskussionen, men det var jättemysigt att veta, att kalla bebisen vid namn redan i magen och kunna säga "hon" i stället för "den".
Vi skulle absolut inte kolla men på RUL kunde inte sambon vara med och jag såg en pung. Jag frågade BM och hon skrev könet på en lapp som vi skulle kunna kolla på senare om vi verkligen ville veta. Nu vet vi att vi väntar en pojke och jag tycker att det känns skönt att veta och att det inte är mindre spännande denna gång. Det är inte så att jag tänker på saker och färger alls. Däremot namnfrågan har underlättats och sen det att man kan prata om lillebror med storasyster. Vi vet tom hur han ser ut på ett ungefär eftersom vi fick ett 3d i vecka 25.
Vid vår första graviditet kunde de inte se könet på ul, så då fick vi inget veta förrän vår bebis var född. Men jag tror inte att det hade tagit bort spänningen att veta könet i förväg, det är så mkt annat som är spännande när ens barn ska komma till världen; hur blir förlossningen, hur ser bebisen ut, vilken personlighet har den, är den frisk, hur kommer livet att bli, osv.
Tvärtom tror jag att jag hade känt mig lite "närmare" barnet i magen, eller upplevt det hela som mer konkret, om jag hade vetat om könet och kanske till och med kunnat kalla barnet vid namn redan under graviditeten. En graviditet (särskilt med första barnet) är tillräckligt abstrakt ändå. Det är så mycket man inte alls kan föreställa sig och en hel massa saker, både om bebisen i magen och om tiden (åren) efter förlossningen, som man aldrig kan få veta i förväg även om man skulle vilja.
Så nu när jag är gravid igen känner jag ingen tvekan alls inför att ta reda på könet vid kommande ul. För mig är det ingen stor grej, bara mysigt att veta, och ett sätt att skapa en närhet till det lilla livet därinne. 
Varför spara på de godbitar man KAN få i förväg, när det finns så mkt annat som man ALDRIG kan veta i förväg?! 
Så resonerar jag.
Lycka till med bebben i magen, oavsett hur ni gör på UL!
Det där med att be bm skriva det på en lapp och kolla sen var ju en kul idé! :) fast får vi samma torrboll som med förra barnet lär hon ju inte vilja göra så heller :P men det ska jag absolut ta med i funderingen, så kan man ju om inte annat få veta det i förväg fast när man själv vill och kanske på en trevligare plats än sjukan :)
Jag har tagit reda med båda och jag tycker att barnet blir mer en person än en den :) Även fast jag visste att det var två pojkar så vet jag ju inte hur förlossningen blir eller hur bebisen ser ut förutom då att dom skulle ha en snopp haha!
1987 när jag fick barn ett så känns det som om att man INTE fick veta barnets kön vid UL? Jag tänkte inte på det öht visserligen så jag frågade inte. Någon som vet? Vid tvåan 1993 gjorde jag fostervattensprov och fick då ett besked per brev och då fanns en kod som man kunde ringa och uppge och då fick man reda på barnets kön om man ville. Det gjorde vi inte.
Vi tog reda på barnets kön. Eftersom könet inte spelade någon som helst roll för oss, och vi såg fram emot tusen andra saker mer vid förlossningen, tog vi reda på det för att kunna kalla vårt barn vid namn redan i magen. Vi ville också börja köpa saker och kläder i tid, så det var praktiskt. Dessutom spelar det väl ingen roll NÄR man får reda på vad det är? Det är ju antingen en pojke eller flicka, 50-50. Då är ALLT annat mer spännande - hur hon skulle se ut, vems näsa etc, hur hon skulle låta, hennes lilla person, hårfärg - ja , allt. Vad hon hade mellan benen la inte vi någon större vikt vid :)
jag frågade min barnmorska och enligt henne FÅR de inte tala om könet...det är fortfarande riktlinjen rent krasst.. MEN de flesta barnmorskor som gör ultraljud går att flirta lite med, om det finns tid och möjlighet men det är inte alltid man kan se vid RUL och är de inte säkra så ska de inte säga något och det tycker jag är bra.
Däremo kan man boka ett ultraljud privat någon gång senare sedan och kolla könet, men då får man bekosta det själv..brukar kosta runt 500
Efter 3 MA i vecka 19, 15 resp. 16, så är jag ni i vecka 18 och ska på rul på torsdag. Om bebisen lever och det går att se, så vill jag veta könet. För oss räcker det med spänning bara att få reda på om barnet är vid liv. Dessutom känns hela situationen så overklig och jobbig att jag hoppas på att graviditeten ska kännas mer verklig om jag får reda på könet