~* Juni Bebisar 2013 *~

Förra gången ville jag inte veta nu tänker vi veta så det blir lite konkretare för dottern :)

Förövrigt gillar jag inte överraskningar i några former! Behöver planering och kontroll :P

Ja maken vill ju ha ett till efter detta så det lär ju bli så, eller han vill ha två till men då får de inte plats i bilen. Så jag sa absolut Max 3, dvs två för oss tillsammans! Så nästa kan bli en överraskning. Men behöver lite kontroll efter att inte haft det i våra försök och denna hemska början på grav :P
Blir ju en överraskning på RUL iaf! Haha :)

Skönt att ha bestämt sig kan jag tänka mig och vara tillfreds med det. Jag kommer inte ens våga börja med P-piller igen efter denna. Men har alltid känt att tre är ett bra antal. Vi var två syskon men blev fyra 1/2 (ett sent missfall..) när jag var 12 och pappa fick sina tvillingar. Men vi växte inte upp tillsammans. Känner därför att mitt emellan vore lagomt!

Maken vill ha massa och det fattar jag han har 4 bröder och en syster. Bara en hel bror dock. Men stor familj där med. Men nån gång får vi säga nej! Skeptisk till en till grav som man mår nu men mår förhoppningsvis bättre sen! :)

Ja, hur som helst får du nog ta beslutet ett tag efter förlossningen så du inte bara minns den euforiska känslan av att få en bebis. ;)

Natan: inget är rätt eller fel. Enligt forskare är det ena och det andra rätt. Ett barn blir ofta bortskämt och lär sig inte dela bl.a. Bl.a. Och har man tre blir mellan barnet bortglömt osv osv.. Visst påverkas man såklart av sin omgivning men jag tror man kan ta bort de stereotypa gångarna och inte göra ensambarnen, mellanbarnen, minsta barnet osv såsom de sägs bli :)

Min dotter kommer varit själv i över 6 år och hon blev ju super faktiskt! En kompis alla vill vara med på dagis och delar med sig osv. Hade varit "nöjd" med henne om maken inte ville ha egna barn men det vill han och jag vill givetvis ha det med honom med. Börja om och uppleva ett riktigt familjeliv i frid och fröjd (levde inte bra förra gången.. Mycket våld och skit) så nu ska jag få mitt mys liv på riktigt :P

Precis min tanke!

Ja vi kämpade oss igenom mycket skit sen hittade jag min prins! Hon vill gifta sig med honom med har hon sagt :P hihi

Baby lei: det har gjort mig till den jag är! Även om det var en mardröm då så är det något som format mig, så på något konstigt vis är jag glad att det hände, speciellt så jag kunde uppskatta en snäll man när jag såg honom :)

Nu vill jag ha era allra allra bästa och mest beprövade tips mot illamående innan jag måste döda mig själv.. står verkligen inte ut mer..

Vad jag än börjar dagen med så hjälper det icke! Vet inte hur mycket mer jag orkar faktiskt. Börjar bli jobbigt på riktigt! Påverkar hela mitt leverne!

Ja medicinerna funkar inte längre!

Bäst för bebisen att det är en stjärna så jag kan gå i pension när h*n blir rik :P
Haha nä men fyfan vad man mår!!