Väntar på att min vårdcentral ska ringa upp mig. Måste ha hjälp med mina foglossningar och min hemska nedstämdhet. Känner mig så gräsligt deppig. Fattar inte varför, vi går igenom något fantastiskt men så är jag ändå så fruktansvärt nere. Känner inte igen mig själv
Tack allihop för att ni tar er tid att skriva till mig.
Jag ska till min bm på fred och har läkartid på torsd. Har faktiskt funderat på kurator men har rätt svårt att öppna mig för folk. Igår var jag så nere att jag bara grät, kände tom att jag inte ville ha pojken i magen. Hur sjukt är inte det? Efter 8 års kamp att bli gravid så känner jag så!! Idag är det lite bättre men fortfarande nere. Min man är jätte orolig och tycker det är grymt obehagligt att jag är så annorlunda, det kan jag ju förstå. Jag kan inte förklara mina känslor.
Gulle ni. Orkar inte svara på vad ni skrivit nu men jag har läst allt. Ska som sagt till doktorn på torsdag. Kram
På er
Suey: idag har varit en rätt bra dag. Solen skiner och jag har varit ute mycket. Men jag vet att jag dippar djupt igen. Ska till doktorn i morgon så det känns bra. Ja min man får också ta en hel del när jag mår som sämst. Känner mig hemsk som låter honom ta det
Suey: tack för att du delar med dig. För några dagar sedan var jag på väg att säga att jag vill skilja mig. Detta va under en ångest atack och jag vill ju egentligen allt annat än å skilja mig. Hemskt när ångest gör så med en. Jag satte mig ner med mun man igår och pratade om hur jag mår. Han kramade mig och sa att han alltid finns där men han blir rädd att se mig må så dåligt. Han är min klippa. Det jobbiga är att jag inte kan förklara varför jag mår såhär, jag vet ju inte varför
Mrshope: jag hoppas att medicinen hjälper dig snart. Vad är det du får ? Är den ok r man är gravid? Jag är så rädd för sånt.
Ja i morgon ska jag till min doktor. Jag har stort förtroende för honom. Han tar mig alltid på allvar. Min oro är över mig själv. Jag har en tendens att vifta bort saker, att inte vilja erkänna riktigt hur det är. Vill alltid vara stark utåt. Måste försöka släppa det i morgon
Mrshope: vet inte om det finns här men det borde det ju finnas tycker man. Min läkare vet säkert hur han ska tackla det.
Jag hoppas jag kan bryta ihop i morron att jag inte är sådär förbaskat sammanbiten som jag kan va.
Tack för din omtanke. Hoppas åxå du mår bättre snart
Det gav inte så mycket os doktorn idag. Han vill inte medicinera mig för han tycker det är riskabelt. Han menar att det har med hormoner att göra och att jag hatar mina kroppsliga förändringar. Men vi ska höras varannan vecka för att se så det inte blir värre. Jag fick medicin för min klåda och sömn, han hoppas och tror att det kan göra skillnad. Men han ska hålla koll på mig och jag ska träffa en sköterska en gång i veckan för att kolla mitt blodtryck. Så blev det med det 
Meshope: tror det handlar om att han inte ser mig som deprimerad. Vet inte om jag gjorde som vanligt å klistrade på min samlade min, då är det svårare för honom också. Men han skulle hålla koll på mig, min man likaså. Känner mig kraftigt nedstämd, vet inte hur det känns att vara deprimerad.
Men han sa till mig att inte tveka att höra av mig om det blir värre eller jag inte står ut.
Mrshope: då är jag nog inte deprimerad. Jag känner oro och har katastrof tankar. Men känner ändå att livet funkar hyfsat fortfarande. Saker är inte lika kul längre men jag gör det!
Mår däremot fruktansvärt dåligt över min kropp. Magen älskar jag men allt annat mår jag illa utav att titta på. Jag var väldigt vältränad innan och trivdes bra i min kropp,nu känner jag inte igen den längre. Jag har en fett fobi i botten och nu är jag full utav just det UÖRK!!