Fick du någon "push present" av din partner när du fött?
Från USA sprider sig trenderna med "baby shower" och dylikt. Därför undrar jag om du fick någon så kallad "push-present" av din parter i samband med att du födde ert barn?
-
Du måste logga in för att rösta eller se resultatet av omröstningen.
-
Svar på tråden Fick du någon "push present" av din partner när du fött?
-
Han fick en present något senare, ja, av den enkla anledningen att jag ville. Håller med Tahira, det var inte så att vi satt och jämförde vem som var värd vad utifrån någon slags "uppoffringsskala". I så fall hade jag varit värd något betydligt dyrareEmmis skrev 2012-11-03 10:26:22 följande:Ni som fick en present. Vad gav ni era män? För att de stått ut med er i nio månader. För att de "sprutade" så att det blev ett barn. För att de stod bredvid och höll handen och masserade rygg och serverade dricka under förlossningen. För att de förväntas vara en avlastning hemma första tiden så att ni kunde koncentrera er på barnet. Vad fick de av er för sina uppoffringar och för att de ställt upp? Eller fick de "bara" ett barn...?
Nuvarande graviditet ska vi bara inte tala om.
-
Jag fick ett storstädat hus och den upppassning jag ville/behövde när vi kom hem. Blommor dör (antingen av sig själva eller av min o-omsorg) och smycken använder jag knappt...så det har aldrig varit något jag önskar mig.
-
Emmis, du låter så bitter?? Du kan ju inte jämföra att få barn med en present? Jag gav min man dvd boxen "24" eftersom jag tänkte att det skulle finnas tid över när vi var föräldralediga, haha, så fel jag hade
Om du inte vill ge en present så behöver du ju inte, no biggie. Jag blev i alla fall glad för min ring, den betyder mycket nu 2 år senare. -
Tahira, precis så!
-
Vi kände inte ens till fenomenet när det var aktuellt. Men han har köpt blommor och choklad och visat att han är otroligt lycklig över sin familj.
-
För att han är din pappa? Nej, jag ser nog inte meningen med att uppvakta eller gratulera varandra på något vis den dagen. Det är barnens uppgift om det ska göras alls.Lussekatten skrev 2012-11-03 11:02:44 följande:Emmis: fast ett "glad mors dag" hade ju varit kul att få höra från maken. Jag firar ju honom på fars dag.
-
Och du nöjde dig med det?Emmis skrev 2012-11-02 15:37:18 följande:Ja, jag fick ett barn. Båda gångerna faktiskt. Det var både allt jag förväntade mig och allt jag ville ha.
Dumt.
-
Presenter till andra tycker jag är en annan sak. Att man ger något för att man är glad för deras skull som vid bröllop.tahira skrev 2012-11-03 11:17:48 följande:Nej, jag menade bröllopspresenter till andra
.
Jag tycker inte att varken jag eller min man gjort några "uppoffringar" för varandra. Vi lever tillsammans och underlättar för den andre så gott det går. Det var inte tal om "avlastning" åt något håll. Vi hjälptes åt med både barn och hem.
Sedan tycker jag nog inte att massage och att komma med ett glas äppeljuice kan jämföras med att ligga i värkar och krysta ut ett barn, eller genomgå en stor operation. Men vissa har ju otroligt lätta förlossningar, så det kanske var så för dig? För mig var det jobbigare, och anledningen till att männen ofta masserar, tröstar, klappar och hjälper till är för att det är det enda de kan göra. Det är det lilla, lilla, lilla de kan göra för att underlätta för mamman.
Jag tycker inte att det är någon självklarhet med en present när man fött barn, absolut inte. Men jag förstår inte hur man kan bli irriterad eller provocerad av tanken?
För mig är det en fin tradition och framförallt är det väldigt roligt att ha ett smycke med så stort symbolvärde som just det smycket. Det är klart att jag kan gå och köpa ett smycke själv, men det är något speciellt med att få det som en överraskning.
Och det är klart att det inte kan jämföras med minnena av själva dagen min son föddes, och det är inte så att jag behövde ett smycke för att vara gad efter förlossningen, eller att jag blivit sur eller ledsen om jag inte fått något.
Det är bara en av de små sakerna som sätter lite guldkant på tillvaron.
Jag ser nog inte att det är en uppoffring heller egentligen. Varken det han gör eller att jag föder barnen. Att jag måste genomgå en förlossning oavsett om den är tuff eller inte är liksom bara så det är. Jag är kvinnan så jag har som uppgift att föda barnet. Han är mannen så han har som uppgift att så långt han kan hjälpa och stötta mig.
Att jag måste föda barn och att det är jobbigt, gör ont osv gör inte att jag behöver, vill ha eller förväntar mig presenter. Jag gör det jag måste för att vi ska få ett barn. Min sambo hade bytt med mig om han bara kunnat och hjälpt till mer om det bara hade gått. Han behöver inte "belöna" mig för någonting som jag är skapt för att göra, men han inte kan, bara för att det var jobbigt för mig.
Det "lilla" som de kan göra ser jag som någonting jättestort. Även om jag är ensam om att ha gruvligt ont. Han är där, uppmuntrar, tröstar, klappar om... Hade inte jag haft min sambo bredvid att hålla hårt i handen hade jag varit livrädd, spänt mig och fått ännu ondare. Han var lugn och trygg att vila mot och visste vad jag ville så han kunde föra min talan inför personalen när jag var för upptagen i min värld för att ens öppna munnen. Det hjälper inte min smärta, det hjälper inte mig trycka ut en basketboll genom ett myggnät, men det var en tröst och ett stöd. Jag kan inte underskatta det. Men det är ju individuellt. Och ja, jag har haft två lätta förlossningar dock utan någon smärtlindring. Men hade uppskattat hans hjälp mycket oavsett och inte velat ha någon present.
Klart att folk får ge presenter om de känner för det, men jag förstår absolut inte poängen. -
En ny typ cd-spelare, fast uppdelad i tva olika apparater, som ska vara mycket battre an nar funktionerna finns i samma apparat, iaf for det "tranade" orat. Motsvarade dock inte vardet pa det jag fick.Emmis skrev 2012-11-03 10:26:22 följande:Ni som fick en present. Vad gav ni era män? För att de stått ut med er i nio månader. För att de "sprutade" så att det blev ett barn. För att de stod bredvid och höll handen och masserade rygg och serverade dricka under förlossningen. För att de förväntas vara en avlastning hemma första tiden så att ni kunde koncentrera er på barnet. Vad fick de av er för sina uppoffringar och för att de ställt upp? Eller fick de "bara" ett barn...?
-
Nejdå, inget bitter här inte. Bara nyfiken.Shoegal81 skrev 2012-11-03 13:33:37 följande:Emmis, du låter så bitter?? Du kan ju inte jämföra att få barn med en present? Jag gav min man dvd boxen "24" eftersom jag tänkte att det skulle finnas tid över när vi var föräldralediga, haha, så fel jag hade
Om du inte vill ge en present så behöver du ju inte, no biggie. Jag blev i alla fall glad för min ring, den betyder mycket nu 2 år senare.
Är ju det jag menar. Vi fick ett gemensamt barn, vad ska vi ha presenter till då? -
Jag fick ett fint mamma-barn halsband av min man när jag fött vår dotter. Sån är han, och det är jag glad för.
-
Smart! Så när ni firar "gemensam" julafton så kan ni spara in en slant (och lite glädje) där också.Emmis skrev 2012-11-03 14:25:25 följande:Nejdå, inget bitter här inte. Bara nyfiken.
Är ju det jag menar. Vi fick ett gemensamt barn, vad ska vi ha presenter till då?
-
Kan tänka mig att vi skulle kunna köpa en present till oss tillsammans, ja. (Antingen något kul att göra tillsammans eller någonting nyttigt till hemmet.) Dock har vi inte gjort det än.LiteniAugusti skrev 2012-11-03 14:32:25 följande:Smart! Så när ni firar "gemensam" julafton så kan ni spara in en slant (och lite glädje) där också.
Ser skillnad på jul och på barnafödande faktiskt. Där det senare ger en naturligt gemensam och väldigt värdefull gåva som inte ens är möjlig att jämföra med materiella ting. -
Jag fick ett halsband. Hade inte förväntat mig det, men blev väldigt glad. :)
-
Nej ingen prensent, men därimot så var huset städat och tvätten fixad plus kylskåpet fullt när jag kom hem från BB. Sen så passade han upp på mig så mycket han kunde när jag kom hem, sen fick vi ju BARNET, det är ju den största gåvan!
-
tahira skrev 2012-11-03 11:17:48 följande:Nej, jag menade bröllopspresenter till andra .
Jag tycker inte att varken jag eller min man gjort några "uppoffringar" för varandra. Vi lever tillsammans och underlättar för den andre så gott det går. Det var inte tal om "avlastning" åt något håll. Vi hjälptes åt med både barn och hem.
Sedan tycker jag nog inte att massage och att komma med ett glas äppeljuice kan jämföras med att ligga i värkar och krysta ut ett barn, eller genomgå en stor operation. Men vissa har ju otroligt lätta förlossningar, så det kanske var så för dig? För mig var det jobbigare, och anledningen till att männen ofta masserar, tröstar, klappar och hjälper till är för att det är det enda de kan göra. Det är det lilla, lilla, lilla de kan göra för att underlätta för mamman.
Jag tycker inte att det är någon självklarhet med en present när man fött barn, absolut inte. Men jag förstår inte hur man kan bli irriterad eller provocerad av tanken?
För mig är det en fin tradition och framförallt är det väldigt roligt att ha ett smycke med så stort symbolvärde som just det smycket. Det är klart att jag kan gå och köpa ett smycke själv, men det är något speciellt med att få det som en överraskning.
Och det är klart att det inte kan jämföras med minnena av själva dagen min son föddes, och det är inte så att jag behövde ett smycke för att vara gad efter förlossningen, eller att jag blivit sur eller ledsen om jag inte fått något.
Det är bara en av de små sakerna som sätter lite guldkant på tillvaron.
-
Nej, visste faktiskt inte att det fanns något som kallades Push present. Fick iofs kläder till barnen på BB som sambon köpt men antar att det inte räknas ?