Får han gör så?

Om barnet vill ringa sin andra förälder får jag hoppas att barnet får göra det. Men barn har sällan behov av att föräldrar ska ringa titt som tätt för att prata om allt möjligt.

Ev. mobbing osv kan man diskutera via mail.

Vad menar du med "resonerar fel"? Att han har en annan åsikt än dig betyder inte att den är fel.

Ska man samarbeta ska man väl också dela vardagen med barnet, man berättar vad som hänt och försöker ha en dialog tillsammans kring barnet. Om varje förälder blir en isolerad ö med rätt att hägna in barnet ser inte jag det som en dialog och jag undrar vem som det gagnar, föräldern eller barnet? Barnets rätt till båda sina föräldrar måste gälla oavsett var barnet är och med vem.

Okej, så om man (som pappan) inte vill samarbeta ska man ha hela boendet och ensam vårdnad för barnet eller vad menar du?

Är man lämplig som gemensam vårdnadshavare om man inte kan samarbeta? Jag tycker inte det. Det ska alltid ligga en i fatet att man saboterar och inte sköter sitt föräldraskap, det ska inte barnet betala. Gemensam vårdnad innebär _vårdnad_, inte sitta på sin kammare och stänga ute den andra föräldern av ren egoism. 

Är det egoism att inte vilja blir störd av den andra föräldern under sin umgängestid? Är det egoism om man som förälder ser att barnet inte mår bra av att den andra föräldern ringer? Är det egoism att inte vilja redogöra för varenda sekund av barnets tid hos en?

Egoism för mig är när den ena föräldern inte kan låta den andra vara förälder i fred! Och nej, jag talar fortfarande inte om att man ska utestänga den andra föräldern från viktiga saker, men att veta hur många köttbullar barnet ätit under umgänget eller om barnet gungat eller åkt rutchbana ÄR inte viktigt för den andra att veta! Det är rent och skärt snokeri.

Vem har mandat att bestämma hur samarbetet ska se ut?

"Stänga ute den andra föräldern"? Vårdnad av barn handlar om barn och inte om de vuxnas känslor.

Barnets föräldrar såklart. Barnets föräldrar måste klara av att samarbeta såpass bra att dom kan enas om hur samarbetet ska se ut. Annars blir det ju inget samarbete och då är gemensam vårdnad inte heller lämpligt.

Eftersom pappan är nöjd med minimal kontakt under veckorna och anser att det är barnets bästa så bör kanske ts låta honom få enskild vårdnad och att ha barnet på heltid alltså?!

Om samarbetet inte fungerar och vårdnaden ska bli enskild av den anledningen så tycker jag att det är bättre om det är nån utomstående som utreder vem av föräldrarna som är bäst lämpad som vårdnadshavare.