Mitt ex och jag har en dotter som blir 4år snart! Han har träffat ny och likaså jag! Vu har valår gemensamma dotter varannan vecka vilket fungerade bra till att han tvärt nekade mig någonsomhelst kontakt med min dotter veckan hon är hos honom! Enbart söndagen den veckan får jag ett sms om hur hon haft det hos honom! Han vägrar ha kontakt med mig, han tror att det är honom jag vill prata med/om och inte vårt barn! Får han lov att göra så son han gör? Med vänlig hälsning,
Du som vuxen ska inte lägga över "din" saknad på barnet, för barnet kanske det inte alls är lika traumatiskt.
Att ständigt göra sig påmind hos barnet när denne är hos den andra föräldern kan få barnet att känna att det inte är något naturligt när barnet är där. Att det "naturliga" är att barnet är med dig, det kan skapa en stor skuldkänsla.
Mamma/pappa är så ledsen när jag är här så jag får inte låta för glad eller låta som att jag inte saknar osv.
Dessutom är det oerhört kränkande för den förälder barnet är hos att någon hela tiden ringer och ska ha utfrågning om hur många köttbullar X har ätit, vad har du gjort idag och vad ska du göra i morgon och allt möjligt.
Som någon sa så visst är det rimligt att tala om att X slagit sig eller att det är vaccination/tandläkare eller liknande, men annars inte.
Tyvärr är det så att många föräldrar beter sig som att barnet åkt på läger eller är bortrest den veckan barnet är hos andra föräldern, det är det ju inte! Barnet är ju "hemma" precis som hos den andre föräldern!
Försök att tänka dig in i tanken själv att den andre föräldern beter sig likadant och ringer varje eftermiddag/kväll och förhör sig om vad som händer och sker och bedyrar sin enorma saknad och får barnet att prata med ledsen röst tillbaka. Det är INTE ok hur mycket man än saknar.
Är ledsen att behöva göra er besvikna men i detta fallet handlar de inte om min saknad till mitt barn och att jag lägger över de på min dotter! De handlar om att hennes far resonerar fel!
Alltså jag köper inte argumenten om att man inte har rätt till nån insyn i barnets liv då denna är hos den andra föräldern. Man är ju fortfarande två vårdnadshavare!?! Nu menar jag inte insyn i hur många köttbullar kalle åt till middag men saker som hur det gick på läkarbesöket, hur hanterar barnet mobbingen (eller whatever liknande). Dessutom om barnet har en önskan eller ett behov av att ha nån sorts kontakt med den andra föräldern är det också fel att neka till det. Jag tycker inte att man ska motarbeta den naturliga föräldrainstinkten att ha lite koll på sitt barn för den finns till av en anledning och gynnar barnets överlevnad.