Barnuppfostran!!

Jag har en underbar sexåring som går igenom skräckexemplet på "lilla tonåren". Jag försöker ofta använda mig att naturliga konsekvenser. Tex slåss man med pinnen tar jag bort pinnen.

Men sen är jag inte mer än människa och när det gått för långt av trots, attityd och bråk är jag trött, ledsen och arg. Då kör jag hela arsenalen av straff jag kan komma på.

Jag vet mina brister och jag jobbar med dessa varje dag. Häromdagen satt jag och sonen och gjorde krysscheman till varandra. Han får ett kryss när han har varit bra på att lyssna och jag får ett kryss när jag har varit glad och inte så arg.

Jag lär mig varje dag. Men något jag alltid har varit väldigt noga med är att be om ursäkt om jag betett mig illa, eller förklara varför jag blev arg, så har vi pratat om det efter.

Vad det här svamliga inlägget är gör svar på Ts vet jag inte faktiskt.

Alltså mina barn är inga änglar utan vanliga barn som alla andras ungar , Men det jag ville med den här tråden igentligen är att jag undrar varför föräldrar i dag är så himla rädda att ge en konsekvens när barnen beter sig illa. Tillomed att säga att är du inte snäll kommer inte tomten är ett big no no för många idag.

Inte tusan dog jag av att höra det när jag var liten. Tyckte att det låter ganska logiskt är jag inte snäll får jag inte heller några paket av tomten heller vilket resultatet blev att jag försökte sköta mig.

Men idag vill många  föräldrarna ha det till att man kränker barnet genom att säga så. 

Nu ska jag lämna tråden för idag men kommer att kika in och titta hur tråden går. Glad iallafall att det blev en debatt! Ha en bra dag alla