• Anonym (Besviken TJEJ)

    Soc tog min son

    Jag är en tjej på 26 år, soc tog min son när han var 3 månader o 12 dagar...
    Nu i januari 2013 fick jag veta varför soc tog min son, PGA faderns beteende...
    Nu är han LVU:ad, varför straffar soc mig när de inte var jag som gjorde nått fel...
     Jag är förtvivlad, för att soc har gjort så här mot mig, jag är gravid i v 21, o soc ville ta de här barnet med, men jag har flyttat från fadern nu, hoppas jag får behålla de här barnet 

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-03-18 17:28
    Jag var rädd för barnets far, därför flyttade jag inte, för jag blev hotad på gång på gång, varje dag...
    Därför vågade inte FLYTTA i från han

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-03-19 15:34
    Är i vecka 24+1

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-03-19 15:46
    Jag är inte bra på att stava, men hjulbent menar jag, min son var inte de när han föddes, de är ingen i släkten som är de, jag har fått reda på av soc att familjehems mamma inte har gett min son sina D-vitaminer som hon ska göra, för hon tycket att de inte var så viktigt...

    Skulle jag skriva om allt så skulle de bli hur långt som helst, Därför har jag skrivit kortfattat om de här, barnets far har ADHD,DAMP,DYSELEXI...
    Jag har DYSELEXI...
    Har man gått på särskola som jag har gjort då är man utväklingstörd säger soc, då ska man inte ha barn...

  • Svar på tråden Soc tog min son
  • Anonym (lvu)

    Jag kan säga att jag hade då ingen aning om att de ville ta mina barn med LVU då vi hade utredning och det kom som ett slag i ansiktet för mig då vi fick reda på det och en vecka före så sa de att det inte skulle bli lvu. Så soc ljög och förvrängde allt

  • Anonym (Soc)
    Anonym (lvu) skrev 2013-03-01 21:37:49 följande:
    Jag kan säga att jag hade då ingen aning om att de ville ta mina barn med LVU då vi hade utredning och det kom som ett slag i ansiktet för mig då vi fick reda på det och en vecka före så sa de att det inte skulle bli lvu. Så soc ljög och förvrängde allt



    Ja det brukar heta så! Suck!
  • Anonym
    Anonym (Soc) skrev 2013-03-01 20:23:54 följande:
    Tja, uppenbarligen valde du på ditt barns bekostnad att stanna med en man som var skadlig för ert barn. Ingen annan kan du skylla på än dig själv och barnet har fått betala det högsta priset. Barnet känner nu till endast sina nya föräldrar och du vill rycka upp barnet från sin enda trygghet. Med tanke på att du nu väntar barn nummer två med samma man skulle jag tro att er "separation" endast är en skenmanöver för att inte mista ytterligare ett barn. Alltid lika tragiskt när föräldrar väljer en partner före sina barns välmående. Tyvärr är du inte ensam om att göra ett så avskyvärt val.

    Hårt men sant
  • Anonym (lvu)
    Anonym (Soc) skrev 2013-03-01 21:41:01 följande:


    Ja det brukar heta så! Suck!
    Ja suck att ni aldrig kan erkänna att ni har fel.  För så är det.
  • Anonym
    Anonym (lvu) skrev 2013-03-01 21:53:53 följande:
    Ja suck att ni aldrig kan erkänna att ni har fel.  För så är det.
    vad var anledningen till att barnen fick lvu ? 
  • Anonym (lvu)
    Anonym skrev 2013-03-01 22:00:55 följande:
    vad var anledningen till att barnen fick lvu ? 
    De sa att jag inte visade mina känslor och att barnen kunde skadas av detta. Det kunde skada mina barn.
  • Anonym
    Anonym skrev 2013-03-01 19:41:59 följande:
    olämpligt tja , det är väl ganska lämpligt att inte strida för det som redan är taget det är borta ,och vore inte lämpligt för ett litet barn som är på väg att ha en mor som slåss om det som är borta.
  • LillMyra

    Gud så många oförstående svar. Människor som sitter på sina illusioner och tror att de har insikter kring andras liv och vet bäst. De verkar tro att Socialtjänsten alltid är kompetenta att göra bra bedömningar och att de att ofelbara.

    Till TS vill jag verkligen beklaga den situation du har hamnat i. Det är nog bland de svåraste val man kan ställas inför, att välja mellan sin partner och sitt barn. Att bli fråntagen sitt barn är bland det värsta man kan drabbas av i livet. Jag vet allt för lite om din situation för att kunna ge så mycket värdefull input, men kämpa på och ge aldrig upp. Försök skapa en bild av hur du vill att framtiden ska se ut och innan du somnar varje kväll (eller vid annat passande tillfälle) så upprätthåller och utvecklar du den bilden och ber om styrka att orka ta dig dit.

    Om du vill berätta mer om din situation så kan jag försöka hjälpa dig att bolla tankar och så, men jag förstår om du inte vill när man blir dömd som människa direkt av föraktfulla stackare till "medmänniskor". Det är just på grund av den sortens mentalitet som många idag mår så dåligt och känner sig ensamma och utsatta.

    Kämpa vidare! Du är värd att bli lycklig!

  • stina 86

    Helt ärligt talat så kan du inte bry dig fööör mycket känns det som..jag skulle kämpat in i döden innan jag låtit någon ta mina barn ifrån mig..jag skulle göra allt jag kunnat,även om det skulle innebära att gå på glödande kol,simma med pirayor eller som i ditt fall lämna sambon så skulle det inte ens finnas nån tvekan!hur fan kan du leva utan ditt barn människa?har du ens försökt få tillbaka ditt barn eller få umgänge åtminstone???det finns verkligen olika mammor..men barnen kan inte välja föräldrarna..

Svar på tråden Soc tog min son