Du måste logga in för att svara i en tråd.

  • Anonym (Besviken TJEJ)

    Soc tog min son

    Jag är en tjej på 26 år, soc tog min son när han var 3 månader o 12 dagar...
    Nu i januari 2013 fick jag veta varför soc tog min son, PGA faderns beteende...
    Nu är han LVU:ad, varför straffar soc mig när de inte var jag som gjorde nått fel...
     Jag är förtvivlad, för att soc har gjort så här mot mig, jag är gravid i v 21, o soc ville ta de här barnet med, men jag har flyttat från fadern nu, hoppas jag får behålla de här barnet 

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-03-18 17:28
    Jag var rädd för barnets far, därför flyttade jag inte, för jag blev hotad på gång på gång, varje dag...
    Därför vågade inte FLYTTA i från han

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-03-19 15:34
    Är i vecka 24+1

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-03-19 15:46
    Jag är inte bra på att stava, men hjulbent menar jag, min son var inte de när han föddes, de är ingen i släkten som är de, jag har fått reda på av soc att familjehems mamma inte har gett min son sina D-vitaminer som hon ska göra, för hon tycket att de inte var så viktigt...

    Skulle jag skriva om allt så skulle de bli hur långt som helst, Därför har jag skrivit kortfattat om de här, barnets far har ADHD,DAMP,DYSELEXI...
    Jag har DYSELEXI...
    Har man gått på särskola som jag har gjort då är man utväklingstörd säger soc, då ska man inte ha barn...

  • Svar på tråden Soc tog min son
  • keron
    LillMyra skrev 2013-03-01 22:44:40 följande:
    Det är nog bland de svåraste val man kan ställas inför, att välja mellan sin partner och sitt barn.
    Vari ligger det svåra menar du? Jag skulle välja mina barn framför min partner vilken dag som, helst utan att tveka.
    När det kommer till att ställa mina barn mot något annat så kommer jag alltid att välja barnen.
  • Emeli

    OBS Det är inte soc som beslutar om LVU, det är Tingsrätten. Hur anledningen till LVU kan ha varit oklar för ts är för mig en gåta. Det finns en dom, och en utredning som ligger till grund för domen.

    Om man får ett barn omhändertaget enligt LVU pga barnets pappas otillräcklighet är det också en fullständig gåta för mig hur man man kan sätta ytterlrigare ett barn till världen med samme man.

  • chrissandra
    Anonym (Besviken TJEJ) skrev 2013-03-01 14:44:41 följande:
    Jag är en tjej på 26 år, soc tog min son när han var 3 månader o 12 dagar...
    Nu i januari 2013 fick jag veta varför soc tog min son, PGA faderns beteende...
    Nu är han LVU:ad, varför straffar soc mig när de inte var jag som gjorde nått fel...
     Jag är förtvivlad, för att soc har gjort så här mot mig, jag är gravid i v 21, o soc ville ta de här barnet med, men jag har flyttat från fadern nu, hoppas jag får behålla de här barnet 
    När exakt tog de din son TS? 
  • Anonym

    Altså - är det samma pappa till barnen eller har jag missat nåt?

  • Anonym (vad exakt)
    LillMyra skrev 2013-03-01 22:44:40 följande:
    Gud så många oförstående svar. Människor som sitter på sina illusioner och tror att de har insikter kring andras liv och vet bäst. De verkar tro att Socialtjänsten alltid är kompetenta att göra bra bedömningar och att de att ofelbara.

    Till TS vill jag verkligen beklaga den situation du har hamnat i. Det är nog bland de svåraste val man kan ställas inför, att välja mellan sin partner och sitt barn. Att bli fråntagen sitt barn är bland det värsta man kan drabbas av i livet. Jag vet allt för lite om din situation för att kunna ge så mycket värdefull input, men kämpa på och ge aldrig upp. Försök skapa en bild av hur du vill att framtiden ska se ut och innan du somnar varje kväll (eller vid annat passande tillfälle) så upprätthåller och utvecklar du den bilden och ber om styrka att orka ta dig dit.

    Om du vill berätta mer om din situation så kan jag försöka hjälpa dig att bolla tankar och så, men jag förstår om du inte vill när man blir dömd som människa direkt av föraktfulla stackare till "medmänniskor". Det är just på grund av den sortens mentalitet som många idag mår så dåligt och känner sig ensamma och utsatta.

    Kämpa vidare! Du är värd att bli lycklig!
    Det valet - vari består svårigheten?
    Om man valt sin partner före barnet - då har man gjort ett val.
    Avstått från barnet.
  • Ramborg
    Anonym (lvu) skrev 2013-03-01 22:22:12 följande:
    De sa att jag inte visade mina känslor och att barnen kunde skadas av detta. Det kunde skada mina barn.



    Men vänta lite nu. Du sa ju att det var pga pappans beteende.

    Jag föreslår att du börjar med att leta fram papperen från omhändertagandet och läser igenom dem igen. Läs noga, flera gånger, tills du förstår resonemanget. Du behöver inte hålla med om det, men du måste begripa det för att kunna göra något.
    42.
  • FuckGoggleAskMe

    Om det fanns pris for Arets Storsta Underdrift skulle jag garna nominera dig.

    Du skriver om att ett barn har blivit omhandertaget och att du ar radd for att nya barnet ocksa ska bli det - och du kallar dig "besviken" !!! 

    Fascinerande ... 

  • Anonym

    jo men det står inget om pappans beteende i sammanhang till ts och barnet , man skaffar väl inte fler barn med en man  eller kvinna som behandlar en dåligt eller är elak .

  • mamita64
    keron skrev 2013-03-01 22:56:11 följande:
    Vari ligger det svåra menar du? Jag skulle välja mina barn framför min partner vilken dag som, helst utan att tveka.
    När det kommer till att ställa mina barn mot något annat så kommer jag alltid att välja barnen.
    Ja så tror jag att de flesta skulle svara och väldigt många gör så. Men långt ifrån alla. Beror det på att de kommit längre i hjärntvättsprocessen? eller vad?

    Soc verkar vara väldigt random i såna här fall
    Jag vet ju inte vad Ts sambo gjort, men om jag utgår ifrån kvinnofridskränkning så har jag läst om flera här på Fl som berättat om hur barnen blivit omhändertagna om de ( kvinnorna) valt att stanna med mannen. Alternativt så hotar man med ett omhändertagande.
    Så kan det alltså se ut.
    På mina dryga 13 år som jourkvinna så har jag aldrig råkat ut för att soc varken hotat med eller verkställt ett omhändertagande. Däremot så har jag varit med om att kvinnor gått tillbaka eller valt att stanna. Visst, soc är inte alltid inblandad i våra ärenden ( tack och lov )*
    Men jag bor på en mkt liten ort och folk vet ju det mesta om vad som sker.
    Verkar alltså inte finnas någon konsensus kring detta
    Att sen soc alltid förklarar och berättar vad de gör och varför är inget jag tar för givet.
    Säkert gör de ofta det, men inte alltid. Sen får man ta med i beräkningen att människor inte alltid tar in det man säger, det behöver alltså upprepas för att gå in. Att myndighetspersoner har stora problem att prata med folk så de fattar, upplever jag är vanligt. Man kör på med sitt språk oavsett vem som sitter framför.
    Är det då en person som inte kan så mkt svenska så är det inte mkt som går in. När jag varit med som stöd för kvinnor som bott hos oss har jag även fått tolka, trots att jag inte talar tex arabiska. Däremot så kan jag konsten att förenkla svenskan så den blir mer begriplig.

    Att det verkligen kan bli hur som helst visar också alla de gånger som pappor som misshandlar mamma i barnens närhet och åsyn, både fysiskt och psykiskt ändå har umgängesrätt. Detta trots att mamman gör vad hon kan för att skydda sina barn. trots att barnen ber om att slippa, trots att myndigheterna vet och är informerade om vad mannen går för.
    När jag skilde mej så stod soc helt på min exmans sida, tex. Han kunde inte göra något fel. Inget av allt han utsatt oss för spelade någon roll. Det är 20 år sen, men jag hör ju att människor råkar ut för detsamma idag.

  • Anonym (vad exakt)
    mamita64 skrev 2013-03-02 00:33:59 följande:
    Ja så tror jag att de flesta skulle svara och väldigt många gör så. Men långt ifrån alla. Beror det på att de kommit längre i hjärntvättsprocessen? eller vad?

    Soc verkar vara väldigt random i såna här fall
    Jag vet ju inte vad Ts sambo gjort, men om jag utgår ifrån kvinnofridskränkning så har jag läst om flera här på Fl som berättat om hur barnen blivit omhändertagna om de ( kvinnorna) valt att stanna med mannen. Alternativt så hotar man med ett omhändertagande.
    Så kan det alltså se ut.
    På mina dryga 13 år som jourkvinna så har jag aldrig råkat ut för att soc varken hotat med eller verkställt ett omhändertagande. Däremot så har jag varit med om att kvinnor gått tillbaka eller valt att stanna. Visst, soc är inte alltid inblandad i våra ärenden ( tack och lov )*
    Men jag bor på en mkt liten ort och folk vet ju det mesta om vad som sker.
    Verkar alltså inte finnas någon konsensus kring detta
    Att sen soc alltid förklarar och berättar vad de gör och varför är inget jag tar för givet.
    Säkert gör de ofta det, men inte alltid. Sen får man ta med i beräkningen att människor inte alltid tar in det man säger, det behöver alltså upprepas för att gå in. Att myndighetspersoner har stora problem att prata med folk så de fattar, upplever jag är vanligt. Man kör på med sitt språk oavsett vem som sitter framför.
    Är det då en person som inte kan så mkt svenska så är det inte mkt som går in. När jag varit med som stöd för kvinnor som bott hos oss har jag även fått tolka, trots att jag inte talar tex arabiska. Däremot så kan jag konsten att förenkla svenskan så den blir mer begriplig.

    Att det verkligen kan bli hur som helst visar också alla de gånger som pappor som misshandlar mamma i barnens närhet och åsyn, både fysiskt och psykiskt ändå har umgängesrätt. Detta trots att mamman gör vad hon kan för att skydda sina barn. trots att barnen ber om att slippa, trots att myndigheterna vet och är informerade om vad mannen går för.
    När jag skilde mej så stod soc helt på min exmans sida, tex. Han kunde inte göra något fel. Inget av allt han utsatt oss för spelade någon roll. Det är 20 år sen, men jag hör ju att människor råkar ut för detsamma idag.

    Men nu var det ju så att T.S valt att stanna hos mannen; och skaffa ett ytterligare barn med honom.
    Det är på tok för sällan som barn får skydd - .
Svar på tråden Soc tog min son