Första barnet, November-13

November Kalender

1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10. princesspeach 25år - Gävle
Mades 29år  ödeshög
11.
12.
13.
14. Västeråsaren 31 år- västerås
15.
16.
17.
18.
19. jenny182, 24 år - från Åland
20.
21.
22. Magnoliaa  26 år - Lund,
misstänkt 23år - Norrköping
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29. Annvy 31 år - Sundsvall
30.                                 

Så nu går det att klippa och klistra =) hihi

Hej!

Jag kan också hoppa in här. :)

Är i v. 9+3 och pyret väntas 6 november ungefär enligt sista mens.

Har klarat mig från illamående. Har mest varit vansinnigt trött och känt mig allmänt konstig i kroppen.

Är 28 år och bor just nu i Visby, men kommer flytta tbx till Eskilstuna inom kort så pyret kommer komma till världen där. Förutsatt att allt går som det ska såklart.

Annvy oj då har du väntat länge på din guldklimp. Måste vara underbart att det fixa sig "själv" så att säga :)

Hej jenny182 och LH :) 

November Kalender

1.
2.
3.
4.
5.
6. LH 28år - Visby/Eskilstuna
7.
8.
9.
10. princesspeach 25år - Gävle
Mades 29år  ödeshög
11.
12.
13.
14. Västeråsaren 31 år- västerås
15.
16.
17.
18.
19. jenny182, 24 år - från Åland
20.
21.
22. Magnoliaa  26 år - Lund, 
misstänkt 23år - Norrköping
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29. Annvy 31 år - Sundsvall
30.                                  

Åh va roligt att vi blir fler! Har ni berättat för anhöriga än?

Vi har berättat för våra föräldrar och syskon. Sen har jag berättat för mina närmsta vänner. Det är dessa som vi skulle prata med om ett ev. missfall eller liknande om och söka tröst eller stöd hos. Väntar med att berätta för andra innan v. 12-15  som det känns nu.

Vi har oxå berättat för föräldrar, syskon och de närmsta vännerna. Tänker oxå att de som man kommer söka tröst hos om något går fel gärna får veta tidigt. Alla andra får vänta till v. 12-15 - lite beroende på när man ses och så. :)

Mina föräldrar, min bästa vän och min sambos bästa vän vet. Ingen annan kommer få veta förrän jag känner mig trygg med situationen.
Jag är fortfarande lite halvchockad. Hade halvt om halvt lyckats stuva undan drömmen om att bli mamma, men nu sitter jag här med inte mindre än 5 positiva grav-test. Jag har dock inga märkbara symptom alls, vilket jag nog skulle behöva för att få det hela att gå in i min skalle.

Åh jag förstår hur du känner Annvy.. 

Vi är inne i v9 (8+5) men på grund av att vi i januari fick ett tidigt missfall så har ingen av oss riktigt tagit in att det nu faktiskt är någonting där? Trots att vi fått se hen 2 gånger redan. Vi har ett ultraljud inbokat på nytt runt v11-12 så kanske vågar man tro på det då? 

Vi har berättat för min mamma och ena syster (har skilda föräldrar som bor på olika håll i landet), sedan vet en vän om det då hon läser min blogg och min chef vet om det på grund av att hon varit så intresserad under våran resas gång.

Igår tänkte vi kläcka ur det till svärföräldrarna men det blev aldrig av.. Annars har vi bestämt oss för att vänta till efter v12 tills de andra närmre får reda på det. :) 

Vi har berättat för mina föräldrar bara.. 
Tänkte berätta för min syster, bästa vän + svärföräldrarna sista helgen i april när vi åker hem för att hälsa på..
Vill berätta för svärföräldrarna på mors dag då sambons mamma har tjatat om barnbarn länge :)
Resten får vänta till efter v.12