HJÄLP! Hur får vi vår nyfödda att sova i sin spjällsäng

Fast inte alla bebisar måste samsova hela tiden. Vår dotter samsov inte, kunde inte få en min sömn med henne bredvid, täcken kuddar osv rädd att det skulle bli för varmt. Hon sov i en vagga intill vår säng istället. När hon växt ur den vid tre mån flyttade hon in i spjälsäng i eget rum. Se till att det är trångt och ombonat runt barnet så är det lättare.

Oj ta det lugnt den är 3 dagar, min minsta sov i min armhåla i ca 12 veckor :)
Närhet. Nu har han sex månader och sover själv i sin säng hela nätterna och har gjort i många veckor. Sånt kan inte stressas fram, barnet måste bli så stor att den får en rutin.

3 dagar är ingenting, min sov sov på min arm i armhålan i flera månader, sover nu i egen säng men vaknar ibland och vill ligga på min arm eller med båda händerna runt min hals, han är nu 20 mån. Ta det lugnt och gör det som din bebis mår bäst av nu. I ca 2 mån framöver är det överväldigande och allt som alla andra pratar om funkar inte på just din bebis, det kommer, få bebisar eller ingen kommer ut, sover i vagn och säng, ligger i babysitter och sele och har fasta sovrutiner och ammar utan problem. Ni får pröva er fram till vad som passar er, njut av att ha bebisen nära dig.

Nu har säker några skrivit typ samma sak men orkar inte läsa igenom allt, läste en bra sak!

" Människan är det enda djur som lägger sin unge under ett träd och sedan går och lägger sig under ett annat"

Närhet är bland det viktigaste du kan ge din bebis, ligg under samma träd så länge det är det alla mår bäst av!

Grattis till er bebis!

Ni kommer snart inse vem som är bossen och just nu är det bara att anpassa er efter bebisens behov. Det blir enklast så, även om det känns helt upponer nu i början.Som alla andra skriver, vill er bebis sova nära er, låt henne göra det.

Vår son är 1 1/2 år och sover fortfarande mellan oss, även om vi inte önskade det i början. Men han har ett extremt närhetsbehov, och nu tycker vi är det oerhört mysigt ändå. OCH alla får sova. Jag förstår inte de som orkar springa upp på nätterna och natta om bebisar/barn i deras egna sängar stup i kvarten bara för att barnen SKA sova i egen säng. Varför? Sömnen blir ju lidande för alla pga av det.  

Hoppsan! Kom detta verkligen som en chock för er? Har ni inte läst eller hört talas om hur spädbarn fungerar?

Er bebis försöker förmedla ett behov av att vara nära och känna trygghet. Det är er uppgift som föräldrar att vara lyhörda och försöka möta det behovet. Låt barnet sova nära er i sängen eller att ni försöker sova halvsittandes med barnet i famnen eller på mage på bröstet. Dagtid kan använda sjal om barnet vägrar vagn/säng.

Båda våra barn började sova i egen säng ungefär vid tre dygn. Första barnet pga att hen fick en frejkakudde för höftproblem och då var samsovning i princip omöjligt, andra barnet för att det funkade så bra med första. :)

Mina råd är:
Bona in spjälsängen ordentligt. Tänk på att barnet legat ihopknycklat i trång livmoder och det är naturligt.
Ha en filt redan i famnen som följer barnet till sängen.
Bädda in det lite trångt.
Lägg in barnet sovande.
Öva på att lägga in barnet varje sömn, oavsett klockslag.
Ge ersättning innan nattning. Efter första veckan ungefär är bröstmjölkens fördelar över och ersättning sover barnet bättre på.

För första barnet var napp magiskt, från 3 veckor ungefär. Andra barnet vägrade men sover bra ändå.

Lycka till!

Wench85: "efter första veckan ungefär är bröstmjölkens fördelar över" ??? What??

Oj vad jag känner igen mig, ville oxå att min nyfödda skulle sova i egen säng eftersom det var så man skulle göra enligt råden för att minska psd. Men det gick ju inte. Det var hudkontakt som gällde hela tiden, och så är det! Och det är viktigt! Önskar någon hade sagt det till mig då, så nu säger jag det till dig: Hen behöver er närhet, det är jätteviktigt och hen kommer inte dö i psd bara för att hen sover brevid/på er! Och det är även viktigt för anknytningen med närhet! Lycka till! :)