Svarar ni alltid i telefonen?

Svarar inte på dolda nummer om jag inte väntar samtal tex. Har oftast telefonen på ljudlös så ringer upp när tid finns och det är lugnt.

Sms svarar jag på när jag ser att jag fått ett.

Jag svarar alltid i hemtelefonen, för om det ringer där så är det antingen mormor som vill något snabbt eller så har det hänt något. Mobilen svarar jag i om det ringer på förmiddagar typ, orkar inte prata eftermiddagar och kvällstid haha. Sms svarar jag på så fort jag sett dom i regel :) men ibland kan det dröja.

Tycker att folk som tar illa vid sig ska slappna av lite,
det är inget personligt men mitt liv kan inte anpassas efter dig liksom. 

sms svarar jag på nästan direkt, om jag inte jobbar eller är på bio eller nåt sånt. Om det ringer svarar jag om jag inte är upptagen. Brukar inte svara om jag inte känner igen numret

Fast jag förstår fortfarande inte hur det kan vara min förpliktelse att alltid vara tillgänglig när andra har tid och lust att prata med mig? Jag låter inte alltid bli att svara, men ibland struntar jag i det för att jag helt enkelt prioriterar att tex spela färdigt med barnen eller läsa klart boken eller göra klart middagen i lugn och ro.

Jag tycker inte att man alltid måste kunna få tag på en person. Jag förväntar mig inte av mina vänner att dom alltid ska svara när jag ringer, utan jag förväntar mig att dom svarar ifall dom har tid/ork/lust att prata med mig och ifall dom inte svarar, att dom svarar en annan gång eller att dom ringer upp/hör av sig på annat sätt när dom har tid.

Är det något väldigt viktigt, så kan jag lämna ett meddelande eller skicka ett sms, så dom åtminstone kan se vad jag ville.

Jag svarar om jag kan och om det inte är ett konstigt nummer. Om jag missar ett samtal från en okänd person ringer jag inte tillbaka. Då slår jag upp numret på Eniro/Hitta för att se vem det var och väntar på att personen skall höra av sig igen - om det är viktigt så brukar man ju ringa fler gånger. Om det däremot är någon som jag känner (t.ex. en familjemedlem, kompis eller sambon) kan det hända att jag ringer upp.

Svarar nästan aldrig i telefonen. Är oftast antingen upptagen med annat eller dödstrött. Och med upptagen menar jag allt ifrån jobb till middag med familjen. Däremot svarar jag på sms så fort jag hinner och orkar (oftast samma dag). Det är mycket enklare och mer kravlöst. Jag tänker mig också att om den som ringer har ett akutärende och absolut behöver gå tag på mig i så fall messar mig och förklarar läget om jag inte svarar. I så fall ringer jag upp på direkten.

Jag tycker att det hör till vanligt hyfs att INTE svara i telefonen om man är upptagen med något annat. Varför ska den som ringer vara viktigare än de jag interagerar med IRL? Jag avskyr när man sitter i ett samtal och någon svarar i sin telefon (förutsatt att de inte vet att det är något väldigt viktigt eller personen som ringer gör det flera gånger).

Ungefär så för mig också och jag gör på samma sätt, oftast. Vissa sms svarar jag inte på direkt, det beror helt och hållet på innehållet.
Jag håller med dig.

Jag svarar alltid i telefonen om jag inte är väldigt upptagen men ringer då upp så fort jag får tid sms svarar jag på så fort jag ser dem. Tycker även jag att det hör till vanligt hyffs att svara i telefon. Har en kompis som började skita i att svara i telefon när hon träffade sin karl och jag har faktiskt sluta höra av mig till henne nu så pass dålig stil tycker jag att det är. Svara på ett sms tar typ 30 sek den tiden kan man fan lägga på sin vän eller annan nära person som smsat

Svarar alltid på dolt nummer (då det antagligen är dotterns förskola eller jobbet). I övrigt sållar jag rätt friskt och svarar oftast inte om jag är upptagen. Sms svarar jag alltid på, men inte nödvändigtvis på en gång. Ringer upp när jag har möjlighet att prata, då de som ringer mig oftast vill kunna prata en stund.