Svarar ni alltid i telefonen?

Det beror på vem som ringer.
Om det är någon som jag vill/måste/ har lust att prata med, då svarar jag, men om inte, då skiter jag i det. :p

Jag är en sån som egentligen inte borde ha telefon...Jag gillar inte att babbla i telefon. Har den oftast på ljudlös. Hittar aldrig mobilen när jag väl ska ringa (har en treåring som älskar telefoner och får den att försvinna då och då). Är jag ledig från jobbet svarar jag nästan aldrig i telefonen när det ringer (värderar min fritid högre än jobb).

Är det försäljare som ska pracka på mig en massa skit så brukar jag svara att jag inte är ***** utan jag har ingen aning, för jag köpte telefonen på blocket några dagar innan och personen som sålde telefonen gav mig kortet med telefonen laddat med en viss summa som jag får ringa upp innan jag byter kort.

Jag svarar inte alltid, men jag ringer alltid upp. Gäller även sms. Jag svarar inte alltid på en gång, beror på vad jag gör för tillfället. Men jag svarar så fort jag kan. Om jag tex sitter och umgås med en vän så svarar jag om det kanske är min sambo som undrar något litet (och irsäktar man givetvis och ger en liten förklaring till varför jag behöver svara). Om det däremot är en annan vän där det kanske utvecklas till flera sms så väntar jag. Min syster svarar nästan aldrig i telefonen och kan vänta en dag med att svara på sms. Och sedan så går hon och gnäller över att vår mamma bryr sig mer om mig än om henne. Mamma försöker ju bry sig om henne men det är inte så lätt när hon aldrig får kontakt. Jag ringer ju alltid tillbaka, småpratar och hör av mig på eget initiativ.

Nej..men hör av mig så när jag kan. Och vill.

Hos oss ringer det sällan. Har inga vänner så får heller inga sms. Ringer det så beror det på hur jag mår om jag svarar. Vet att det antingen är försäljare eller någon myndighet som ringer. Lider av socialfobi och hatar att prata i telefon

Jag svarar sällan i telefonen förutom när det är min dotter.

I övrigt tar jag en koll när jag känner för det för att se om jag känner igen numret och ringer ev. tillbaks eller skickar ett SMS. Är det ett okänt nummer kan de glömma det :-P

SMS: svaras direkt jag ser dem.
Telefonsamtal: svarar jag i, även om jag tex har någonting för mig. Ok, sitter jag i lektion ringer jag upp direkt jag får rast istället. Kan t.o.m svara då jag sitter på toaletten, etc (beroende på vem som ringer).

Är ganska dålig på att svara i telefonen och har allt som oftast på ljudlös, sen glömmer jag ringa upp. Antagligen för jag tycker det är tråkigt att prata i telefon. Sms är jag bättre på, svarar inte när jag är upptagen men så fort jag är ledig.

Gud åde den som ringer å stör mig när jag läser en bra bok . Skällde ut en kille en gång när jag var i tonåren när han ringde mig  när jag läste en bok . Det enda han ville var att bjuda ut mig och han kunde ju inte veta att jag läste  stackars kille .
Dock så har jag i dag mognat men nej jag svarar inte alltid och jag ringer inte alltid upp . E det viktigt får de väl återkomma. 

Väldigt sällan, faktiskt, och har alltid ljudlöst. Jag har inte haft hemtelefon på 10 år och för mig betyder en mobiltelefon faktiskt inte att jag måste vara tillgänglig för alla andra 24/7.

Om det är släktingar och vänner svarar jag i stort sett alltid om jag inte är upptagen och ser att det ringer, om det är okänt nummer/försäljare svarar jag aldrig.

En mobil ger mig möjlighet att ta telefonen med mig och 1) kunna ringa akutsamtal om det behövs och 2) svara när jag känner för det/har tid. För övrigt använder jag ifånen främst för att surfa och läsa mail, inte att ringa med.

Jag tror att den tiden är förbi när man kunde räkna med att någon alltid svarade i en telefon som ringde. Det är snarare så numera att vill jag något verkligt viktigt så messar jag till personen, för då VET jag att 99% av mina släktingar och bekanta svarar nästan omgående.