• claire

    Bf Juni 2014

    Hej alla. 
    Fick i morse reda på att jag är gravid.
    Vilken chock för mig och min sambo även om vi (framför allt jag) varit sugen på barn rätt länge nu,^Sambon oroar sig över ekonomin vilket jag inte alls kan relatera till. Han har fast jobb och jag är projektanställd.. han vill dock plugga vilket han är rädd att han inte kan göra nu.

    Vi har inte riktigt pratat ut om hur vi ska göra, men förmodligen behåller vi,

    Och jag är så SJUKT dålig på att hålla hemlisar så jag bara måste hitta ett forum att få prata i:)

    Så.. enligt beräkningar här på fl och andra sajter så har jag Bf ca 23 juni och är i vecka 6 nu.
    26 år gammal är jag också.

    Nu vet ni det:) 

  • claire

    Hej igen allla.

    Jag är lite försiktig med det här att skriva jättemycket. Jag och sambon är fortfarande skraja. .Mest han. Klassikern att "nu är livet slut" och "hur ska det gå" rullar genom hans huvud och det är lie tråkigt. Han kommer väl komma på bättre tankar men just nu är det jobbigt. Livet i mig finns ju redan.

    Hur har era reagerat? 

  • claire

    Jag mår helt normalt. Det känns liksom konstigt att jag mår som vanligt.. måste liksom tänka efter och känns lite konstigt att jag inte kan gå ut och ta en öl:) inte för att jag har velat det heller, men det kommer bli svårt. När tänkte ni berätta för familj och vänner? En som vet på jobbet och min bästa kompis. Annars ingen. Jag tänkte lite på julafton, det blir typ vecka 13 exakt för mig. Kanske hade varit nåt?

  • claire

    Vi har både badkar och tvättmaskin o torktumlare, men funderar ändå på att försöka hitta ett annat boende framför allt pga. storleken. Vi bor i en tvåa nu. Hur stort behöver man bo egentligen? Hur stort bor ni?

  • claire

    Hm. När jag räknar ut på internet är jag i vecka 5+1 (sista mensens första dag var den 15 sept). Och alltså är jag väl i vecka 6? 

    Det svåraste jag vet är att hålla hemlisar. Någon mer som är kass på det? 

  • claire

    Hur gamla är alla (nyfiken i en strut).
    Jag är som sagt 26, sambon 27.  

  • claire
    Tulpanen89 skrev 2013-10-22 23:31:42 följande:
    Haft en riktig dålig dag idag. Undrar om vi någonsin kommer känna glädje över denna graviditet :'(

    Oj. Hur så? Själv har jag också pendlat dessa två dagar som jag vetat om graviditeten mellan eufori och panikkänslor..
  • claire

    Hej allihop. Längesen jag skrev här nu. Har fått tid för inskrivning nästa vecka, och är enligt mina egna beräkningar i vecka 8 då. känns bra. Jag har fått missfall en gång tidigare ,men då i v.6 så jag är redan över den tiden. Undrar om risken minskar för varje vecka eller om risken är lika stor ända tills v.12?

    Jag mår fortfarande helt som vanligt. Inget illamående alls. Ibland lite svag molvärk men knappt alls. Lite freaky att enda tecknet är utebliven mens fortfarande. Någon annan som har det så?

    Barnmorskan sa preliminärt att BF för mig är den 21 juni..  känns konstigt att tänka på:) 

  • claire
    smålandsjänta skrev 2013-10-30 18:00:50 följande:
    Hejsan! Sist jag skrev här hade jag precis plussat. Nu är jag i vecka 7 (6+4), och jag är nästan helt förskonad ifrån illamående (spytt en gång bara, annars bara lätt illamående som "legat på lur") men mitt humör är så fruktansvärt dåligt. Det började redan några dagar efter plusset. Jag känner mig periodvis så himla tom, ensam, ledsen och jag blir arg för minsta lilla. Orimligt arg! Min stackars sambo har fått stå ut med många otrevligheter och det gör mig förkrossad! Ska det vara såhär? Kan det bli såhär så tidigt i graviditeten? Är så ledsen över att jag inte kan njuta av dedär rosa molnen alla verkar gå på nu när de fått reda på att de är gravida. Allt känns hopplöst när mitt humör spökar. Usch. Känner mig plötsligt så himla vilsen! Vad långt det blev! Behövde nog skriva av mig:/ Kram på er alla andra junimammor!

    Jag känner igen mig!! Fast jag har också mest känt mig ledsen och tom. Lite orolig.. det är nog normalt.
  • claire
    smålandsjänta skrev 2013-10-30 19:53:55 följande:
    Vad skönt att någon annan känner lite liknande, jag börjar känna mig omänsklig nämligen :P eller övermänsklig kanske man ska kalla det med alla känslor. Vilken veckA är du i? Just oro har jag med en hel del, speciellt inför förlossning (redan! Konstigt nog?) men även bara någon oro som ligger där och gror. Usch. Vill bara bli mitt vanliga jag, har gått så långt att jag inte trivs med migsjälv. Håller tummarna att det går över snart!

    Jag är i vecka 6+3 enligt beräkningen här på FL. Klart att oron går över! Just nu är allt bara så himla nytt och man förstår ju faktiskt inte hur ens liv kan och kommer att förändras. Man kan inte ta på det. Jag kom på häromdagen att det är ju faktiskt med graviditer som med döden - fast tvärtom! Vi vet att det kommer hända men inte hur och det är helt ogreppbart men ändå en så naturlig del av livet. Förstår någon mitt flum?
Svar på tråden Bf Juni 2014