Sparkat en hund ikväll :(

Vilka menar du njuter av att hunden blev sparkad? Jag ahr inte sett nån, ts har skrivit att hon mår dåligt över att ha tvingats sparka hunden. Vad jag förstod så var det en unghund av nån sort kamphundsras och de är inte lätta att få ifrån sig. Mina föräldrar har flatar, världens snällaste och goaste hundar men väldigt hoppiga och gåpåiga, Bästa sättet att få bort dem ifrån en, ja det är inte kul när de hoppar på en, det är att sätta upp knät i bröstkorgen på dem  och trycka iväg dem. Försöker man samma sak med händerna blir man både pussad och riven samt tappar balansen.

Vi vet ju inte vad ts menar med att hon sparkade hunden. Det kan vara att hon satte sin fot eller knä mot hunden och tryckte bort den. Tror ärligt talat inte att man klarar så mycket med hunden nära inpå sig om den dessutom är gåpåig. Jag skulle inte vilja ha en främmande hund på mig på det viset oavsett om jag hade ett allergiskt barn med mig eller inte. Trots att jag är van hundar och trots att hunden var glad så skulle jag inte gilla att ha en främmande hund på mig på det viset. Hunden saknade dessutom halsband har jag för mig och då är det inte helt lätt att få tag i den heller. 

...och hon anmäler tillbaka så hundägaren åker dit för att inte ha haft sin hund kopplad.

Anonym (allergi) är läkare och hon/han har skrivit i tråden att det ts skriver mycket väl kan vara sant. Vi har ts ord att gå på och hon skriver att barnet flera gånger fått allvarliga reaktioner i kontakt med hund och att hon fått uppsöka akutvård vid några tillfällen då barnet fått svårt att andas och svullnat ordentligt i ansiktet. Det tycker jag väger betydligt tyngre än att hon skriver att det inte gett utslag på några tester. Varför ska hon sitta här och hitta på att hennes barn är kraftigt allergiskt och sedan skriva att testerna inte ger nåt...vill hon ljuga så skriver hon väl att testerna gett kraftiga utslag så att hon verkligen blir trodd.

Har det nån betydelse om hunden anfaller eller inte? Hunden ska hållas kopplad så att den inte kan springa fram till främmande människor som inte vill ha hunden hos sig. Tänk om barnet i fråga här fått en kraftig allergisk reaktion och fått åka ambulans till sjukhuset eller tänk om hunden attackerat barnet och bitit det allvarligt...sånt händer tyvärr titt som tätt. Det är hundägarens ansvar att se till att detta inte ska kunna hända och man kan aldrig lita på en hund så bland folk ska hunden vara kopplad.

När jag är ute och går med mina föräldrars hundar, de glada och livliga flatarna, så håller jag dem alltid i kort koppel när vi möter någon. En hundmänniska ser att de är glada och bara vill fram och hälsa, men för en hundrädd är de inte alls lika trevliga och det måste jag respektera när jag har ansvaret för hunden. Det är mitt ansvar att visa den jag möter att jag har kontroll på min hund. Det händer att de "pratar" på ett sätt som för en ovan låter som en morrning och då får jag helt enkelt förklara at de inte är arga utan tvärt om glada...speciellt om jag ser att någon blir rädd för dem. Det skulle aldrig falla mig in att släppa dem lösa för då vet jag att de skulle springa fram för att hälsa på sitt livliga sätt...och speciellt inte om det finns små barn med. De skulle kuna knuffa omkull det, slicka på det och ge det stackars barnet livslång hundskräck.

Vad bra att du är hobbyläkare och hobbypsykolog precis som flera andra här i tråden.

Jag har flera gånger fått "sparka bort" mina föräldrars hundar, hundar som jag känner. Det är faktiskt inte lätt att få bort en glad hund som vill fram och hälsa. De är stora, tunga och starka och man själv blir svagare av att hunden är så pass nära. Speciellt jobbiga var de när de var unghundar och hoppade hela tiden. Nej de vänder inte och går iväg...

Fortsätt du ifrågasätta dem, men det är sant. Om du nu har en hög tjänst inom vården så skulle du vinna på att lära dig att kontrollea dig själv och inte vräka ut anklagelser till höger och vänster. Hurvida du har rätt eller fel om det du anklagar ts för vet jag inte. Jag vet dock att du har fel om mig...fast det lär du väl inte acceptera och jag kan inte bevisa att jag har rätt heller. Det finns läkare i detta land som är otroligt dåligt insatta i barnmedicin, men du verkar ha haft turen att få träffa några av de bästa...var glad för det!

  

Precis!

Den här tråden är ett tragiskt bevis på hur elaka folk är egentligen! Här på fl kommer folks sanna jag fram! Jag förstår inte hur man kan slänga anklagelser åt höger och vänster på det sätt som görs i den här tråden.

Ja det är fel att sparka en hund, men en hund som hoppar på en måste man få försvara sig mot. Felet i det här fallet ligger helt och hållet hos hundägaren som inte hade mer koll på sin hund. En hundägare som tydligen fanns inom synhåll och som ändå inte ingrep. Vad fan är det för hundägare? Hade det varit jag så hade jag rusat fram och ryckt tag i min hund och dragit den därifrån samtidigt som jag bad så mycket om ursäkt. Så for jag kommit tillräckligt långt bort så hade jag kopplat hunden och hållt den i kort koppel så länge som vi var i närheten av mamman och barnet. Jag skulle kolla om de var okej innan jag gick därifrån. Om de ville så skulle de få hälsa på hunden för att visa barnet att den inte är farlig (under förutsättning att barnet inte är allergiskt). Ungefär så här gör alla ansvariga hundägare!     

Har du haft en stor hund som hoppar på dig? Det är faktiskt inte alls enkelt att bara gå.