Amning av 4-7 åringar, hjälp mig förstå

För att amningen ger närhet till mamman, nappen används ju mest som en lugnade grej. (Har jättesvårt för stöörebarn med napp) De positiva effekterna med amningen är alltså större än en napp.

Jag är en sådan där en som ammar barnen länge. Det betyder inte att det är ens i närheten av någonting som liknar helamning

Min erfarenhet är att barnet har ett rätt ordentligt behov av amningen upp i tre-årsåldern, känslomässigt, psykologiskt och även kroppsligt, isynnerhet i sjukdomsperioder. Därefter avtar behovet. Vi har inte sett behovet av att göra en skarp övergång genom att göra något tvärt avslut med amningen. Däremot råder förstås ingen fri amning, som många verkar tro. Lika litet som mitt barn får glass när hen vill, får det bröstet när det vill, men ibland får det det.
Jag jämför det litet med avvänjningsprocessen hos t ex får eller kor (när deras lamm/kalvar får gå hos dem till de är stora), efterhand tröttnar tackan/kon litet på de efterhängsna småttingarna och riktar en spark åt det hållet när de kommer och är närgångna.   Men i bland får de ändå dricka en slurk.
Det betyder inte att jag sparkar mina barn, men det är något i attityden jag känner igen hos mig själv.   

När barnen har varit sjuka har de ofta gått tillbaka till att vilja bli ammade mer, och ibland har det varit en ren välsignelse eftersom det har tenderat att vara det enda som de kan få i sig.

Hur som helst, jag ser en massa fördelar med att dela med mig av mitt immunförsvar, jag märker på barnen att det handlar om ett speciellt känslomässigt behov, det kompletterar maten, barn och mor mår bra av det, det känns helt enkelt inte som att det funnits någon anledning att faktiskt konstruera någon stoppunkt för det hela. Det avtar av sig själv. Jag kommer förmodligen en dag inse att jag inte är en ammande mamma längre, och inte ha en susning om när sista gången var - eftersom det kan gå länge mellan varven allteftersom barnet blir äldre.
 
Bara med ett av barnen slutade vi litet innan hen var klar med amningen själv - det var pga att barnet ramlat och slagit ut två framtänder. Med en tandglugg gjorde amningen för ont, så vi fick bryta amningen då, till barnets sorg (samtidigt som det sista det ville var att mamma skulle få ont av det).

      
   

Vad baserar ni påståendet att "de flesta barn slutar med napp vid tre års ålder" på? Själv känner jag inte till en enda treåring som har napp.