Utredning 2014, följas åt?

Det är tid för spolning jag väntar på. Var på första besöket på utredningen i mitten av oktober. Fick därefter ta prover för att se om det var någon ägglossning den gången. Det var det inte kan jag tillägga. De vill inte påbörja någon behandling innan de kollat äggledarna (därför man gör spolningen) och min man gjort ett nytt spermaprov.Vi har berättat för min mans mamma och för mina tjejkompisar. Har bara blivit så, vi hade ingen plan för det direkt. Hans mamma frågade om barn och då berättade han som det var. Han tyckte det kändes jättebra. Kändes väldigt bra för mig att berätta för mina närmsta vänner också. Min gravida bästa vän är guld värd att prata med även om det är lite jobbigt och jag förstår ju att hon inte kan förstå hur jag mår och känner. Men hon finns där. Har faktiskt inte blivit så mycket frågor. Än i alla fall. Tror att folk är lite rädda för att trampa på ömma tår.

Det blir nog lite längre fram. Först och främst ska vi på läkarbesök. Det är inget inbokat än med fick veta att det troligtvis inte blir förrän i februari. Spolningen gör jag antingen strax innan eller efter, beroende på var i min menscykel jag befinner mig. Den ska helst ske efter avslutad mens men innan ägglossning.

Cegesi - jaha, det verkar vara ganska vanligt att de kollar äggledarna först för att se så att det inte är något stopp eller annat bekymmer i själva passagen? 

Elja - då förstår jag. Om man alltså då inte har någon ägglossning alls kommer de kanske vilja framkalla en blödning med hjälp av typ Provera (eller vad preparatet heter) innan de kan börja med hormonbehandlingen (Pergotime) och/eller göra en spolning. 

Jag bokade en tid hos Linnékliniken i Uppsala idag, får komma dit 4 februari. Till det besöket skall min sambo ta spermaprov hemma, så de skulle skicka en behållare med tillhörande instruktioner m.m. Jag antar att från första besöket hos dem tills dess att man påbörjar behandlingen i form av Pergotime kan ta cirka 1-2 månader, eller vad tror ni?

Jo och det är ju helt korrekt att göra så. Men har läst om folk som fått pergotime utskrivet lite hur som helst verkar det som. Låter jättekonstigt i mina öron.

För mig var det väntetid på spolningen men det låter ju troligt med 1-2 månader. Jag hade ju oturen att julen kom i vägen. 

Hej,

Jag har aldrig skrivit något inlägg tidigare, men har precis fått mens två dagar över tiden och kände att jag vill dela med mig. Jag och min sambo ansökte om utredning för ca. en månad sen, så jag hoppas vi blir kallade innan februari är slut. Vi har försökt i ca. ett år, och jag hoppades det skulle "ta sig" nu när vi ansökt om utredning... Men icke...

Hej alla, har precis kommit hem från jul- och nyprsfirande med släkt och vänner. Det har varit otroligt trevligt men på många sätt har jag känt mig utanför också. Nu är det bara jag i gamla tjejgänget som inte har barn/är gravid med första barnet. Det blev naturligtvis en massa barnprat och några frågade om inte vi ville skaffa barn. Alltså, vad svarar man? Och varför frågar dem? Även om det är mina gamla barndomsvänner känns det för privat att börja prata om utredningar... förstår om andra vill vara helt öppna med sin situation men jag orkar inte prata om det än, vet ju inte heller så mycket eftersom vi bara är i början av utredningen. Så jag säger bara:-  jo då, någon gång...

Välkommen hit! Det där går jag också och hoppas på. BM som vi träffade sa att en hel del blir gravida medan de väntar på utredning. :)

Hej,

Jag och min sambo började vår utredning i Oktober -13 efter att ha försökt bli med barn i drygt 1 år. Fick tid jättesnabbt och har hunnit med ett VUL (där det visade sig att jag har "lätt POC men inget att oroa sig över"), div. blodprover, spermaprov och spolning och allt såg bra ut. Jag är nu inne på min andra månad av Pergotime, denna gång med dubbel dos. Fick Pergo trots att gyn. såg att jag hade egen ägglossning. 

Jag och min sambo har varit tillsammans i 8 år (jag är 27 och han är 30) och det är många som frågar om vi inte ska skaffa barn snart. "Det kommer när det kommer" brukar jag svara. Tror inte folk förstår hur jobbig en sådan fråga kan vara... 

Jag har, precis som många av er andra, svårt att prata med folk om detta då ingen i min närhet är i/har varit i samma situation och de få jag pratat med säger "Tänk inte på det så mycket så kommer det lösa sig." Ungefär det sämsta rådet man kan ge någon.

Jag hoppas vi kan göra den här resan lite lättare för varandra och att vi alla får vårt efterlängtade plus under 2014!

Fiffie: Håller med dig om att det kan vata det sämsta rådet man lakan ge genom att säga att det kommer lösa sig, för det gör det inte för många. Jag hoppas också att vi alla som vill, följs åt nu under 2014 och att det går bra för många att få ett plus! :)

Hej, hoppar in här :)

Väntar bara på att ledigheterna ska ta slut så jag kan ringa och boka tid för utredning/behandling. Har tänkt testa Sophiahemmet i Sthlm då jag hört att det är ett av de landstingsfinansierade mottagningarna som har kortast kötid. Erfarenheter?

Jag har svår pcos och fick veta att vi inte skulle kunna bli gravida på naturlig väg. Efter ett år under pergotime-behandling (som är en historia för sig med en ointresserad läkare och oövervakade höjda doser), ett missfall och till slut en fantastisk läkare som satte mig på metformin så blev jag, i samma veva som vi sattes upp på kö till ivf, spontant gravid! Vi har en son på lite drygt tre år. Vi har nu försökt bli gravida på egen hand i två år (tar fortfarande metformin) och nu är det dags att ta tag i det här på allvar och behandlas för sekundär barnlöshet.

Min nyårsönskan (istället för löfte) var att 2014 blir året då vi ger våran son ett småsyskon!