• Mamma i hjärtat

    När ett barn fyller år - ska syskonen då få paket också?

    Jag hade en diskussion med en kompis häromdagen - hennes son fyllde 2 år och för att inte göra storebror för svartsjuk fick även han paket på lillerbrorsans födelsedag.
    Tycker du det är rätt? Hur gör du med syskonrivaliteten?

    Omröstning
    Du måste logga in för att rösta eller se resultatet av omröstningen.
  • Svar på tråden När ett barn fyller år - ska syskonen då få paket också?
  • Mimmis rum
    Fridayyy skrev 2013-12-11 12:38:13 följande:
    JA, vi ger till alla. Den som fyller år får mest och de andra nåt litet. Jättekul med en massa glada barn tycker jag.

    Precis! Det är inte svårare än så
  • straw2008

    För att ge er lite perspektiv o för att få er att tänka lite utanför boxen kan jag bara säga att jag både fyller o o har namnsdag på JULAFTON, dvs ingen annan dag på året då någon firade mig. Då min syster alltid fick högvis paket på MIN födelsedag så gav de således till mig på hennes födelsdag. Svårt att förklara för ett barn att "det är tyvärr din olyckliga lott att syrran får dubbelt så mkt" Samt kan jag säga att det var jobbigt nog att inte ha en egen dag. Så JO i vissa fall o om alla i familjen är överens.


    I kinamockaskogen.....
  • Mimmis rum
    HokusPokus skrev 2013-12-11 11:40:07 följande:
    Mina får inte det däremot försöker jag involvera dem så mycket som möjligt "på andra sidan" genom att t ex vara med och välja presenter, slå in dem, osv.
    Jag anser att det är viktigt att tidigt lära sig hantera avundsjuka och att lära sig glädjas över andras lycka.
    Och orättvist är det ju inte så länge man inte firar bara vissa barns födelsedagar. Även om det såklart känns väldigt långt emellan för de små men ja som sagt jag tror det är nyttigt att de även får lära sig hantera de jobbiga känslorna som avundsjuka

    Så du lär barnen att inte känna avundsjuka, genom att låta dom uppleva avundsjuka?

    SÅKLART är det svårt för ett litet barn att sitta och titta på när ett annat litet barn får sina 20 paket att öppna.
    Att då göra det liiiite enklare för dom, genom att ge dem en liten tröstis, gör inte att barnet lär sig att inte känna avundsjuka, de lär sig att den här känslan jag har förstår mina föräldrar att jag har och nu gjorde dom det lite enklare för mig...

    Att låta det lilla barnen sitta där och känna avundsjukan, utan att vara lite delaktig i den känslan som förälder, anser jag visar barnet att "den här känslan jag har nu ska jag tydligen ha" för jag sitter här och känner "lite smått obehag" och ingen bekräftar den eller hjälper mig med den...

    Det är STOR skillnad på avundsjuka (vilket är en sund känsla) och missunsamhet.
    Tror ingen människa i världen som blivit tillgodosedd sina behov och lyssnad till går och bär på missunsamhet. Däremot de som INTE blivit bekräftade i sina sunda "tillkortakommanden" på grund av att de inte är äldre än så, inte kan resonera i sin egen tanke varför de känner och att de känner och att det är ok, de kan lätt ta detta med sig in i framtiden, minnas känslan och utveckla en missunsamhet mot sin omgivning...
    Ingen charmig egenskap när man sen är stor...
  • La Lola
    Mimmis rum skrev 2013-12-11 13:00:04 följande:

    Så du lär barnen att inte känna avundsjuka, genom att låta dom uppleva avundsjuka?

    SÅKLART är det svårt för ett litet barn att sitta och titta på när ett annat litet barn får sina 20 paket att öppna.
    Att då göra det liiiite enklare för dom, genom att ge dem en liten tröstis, gör inte att barnet lär sig att inte känna avundsjuka, de lär sig att den här känslan jag har förstår mina föräldrar att jag har och nu gjorde dom det lite enklare för mig...

    Att låta det lilla barnen sitta där och känna avundsjukan, utan att vara lite delaktig i den känslan som förälder, anser jag visar barnet att "den här känslan jag har nu ska jag tydligen ha" för jag sitter här och känner "lite smått obehag" och ingen bekräftar den eller hjälper mig med den...

    Det är STOR skillnad på avundsjuka (vilket är en sund känsla) och missunsamhet.
    Tror ingen människa i världen som blivit tillgodosedd sina behov och lyssnad till går och bär på missunsamhet. Däremot de som INTE blivit bekräftade i sina sunda "tillkortakommanden" på grund av att de inte är äldre än så, inte kan resonera i sin egen tanke varför de känner och att de känner och att det är ok, de kan lätt ta detta med sig in i framtiden, minnas känslan och utveckla en missunsamhet mot sin omgivning...
    Ingen charmig egenskap när man sen är stor...
    Hur känns det den dan nån förälder påstår "Nä, nu är du för stor för att få något bara för att din bror/syster fyller år"?

    *mamma till Alma (maj 2000) och Hedda (mars 2009)*
  • EvelinasSyster

    Kan inte rösta för det finns inget "ska" enligt mig. Jag tycker inget av alternativen är fel. Jag och min syster har alltid fått något litet på den andras födelsedag av våran mormor och får än idag fast vi är 20 och 24 (nu brukar det vara en hundring och en chokladkaka). Trevligt tycker jag och det har verkligen inte gjort mig bortskämd.


  • Mimmis rum
    La Lola skrev 2013-12-11 13:01:41 följande:
    Hur känns det den dan nån förälder påstår "Nä, nu är du för stor för att få något bara för att din bror/syster fyller år"?


    Jag har två fall, två tonåringar som aldrig skulle tänka tanken på tröstis...där det runnit ut helt naturligt...
    Jag har alltså aldrig hamnat i något dramatiskt läge där vi ska "avvänja" barnet från en liten tröstpresent...
    Idag är det bara min tioåring som fortfaranbde får sin tröstis...

    Snarare är det så att när barnen kommit upp mot tidiga tonår så känns det lite fjantigt att få en "tröstis". För mig har det blivit en skön övergång att när den dagen kommer då de får en spontan tanke att  - för sina egna pengar - handla en present till sitt syskon som fyller år, så är också behovet av den lilla tröstisen borta...
    Men det är bara min erfarenhet!!
  • La Lola
    Mimmis rum skrev 2013-12-11 13:05:55 följande:

    Jag har två fall, två tonåringar som aldrig skulle tänka tanken på tröstis...där det runnit ut helt naturligt...
    Jag har alltså aldrig hamnat i något dramatiskt läge där vi ska "avvänja" barnet från en liten tröstpresent...
    Idag är det bara min tioåring som fortfaranbde får sin tröstis...

    Snarare är det så att när barnen kommit upp mot tidiga tonår så känns det lite fjantigt att få en "tröstis". För mig har det blivit en skön övergång att när den dagen kommer då de får en spontan tanke att  - för sina egna pengar - handla en present till sitt syskon som fyller år, så är också behovet av den lilla tröstisen borta...
    Men det är bara min erfarenhet!!
    Kallar du det tröstis dessutom! Åh herregud....
    *mamma till Alma (maj 2000) och Hedda (mars 2009)*
  • Fridayyy
    La Lola skrev 2013-12-11 13:01:41 följande:
    Hur känns det den dan nån förälder påstår "Nä, nu är du för stor för att få något bara för att din bror/syster fyller år"?


    Och när kommer den åldern? Alltså jag har själv växt upp med en tvillingsyster så jag vet ju inte men jag märker ju på min 7-åring att hon tycker det är kul när syskonen fyller år och delar den glädjen, sen att hon också får kanske ett paket med pennor och papper eller nåt tycker inte jag gör nåt.
  • Mimmis rum
    La Lola skrev 2013-12-11 13:07:01 följande:
    Kallar du det tröstis dessutom! Åh herregud....

    Nej det gör jag inte!
    Vi kallar det ingenting... det har varit en självklar grej bara, att där ligger ett paket till syskonet..

    Det var för att kunna diskutera det här som det blev så, då jag ser det som en liten tröstpresent, vilket blev för jobbigt att hålla på att skriva.

    Varför detta behov av att "förlöjliga mig" på ett sådant vis, bara för att vi resonerar olika?
  • Mimmis rum
    Fridayyy skrev 2013-12-11 13:08:46 följande:

    Och när kommer den åldern? Alltså jag har själv växt upp med en tvillingsyster så jag vet ju inte men jag märker ju på min 7-åring att hon tycker det är kul när syskonen fyller år och delar den glädjen, sen att hon också får kanske ett paket med pennor och papper eller nåt tycker inte jag gör nåt.

    Nej hur sjutton kan det NÅGONSIN göra något att göra någon glad, när man kan.
    Skulle ALDRIG resonera om och kring i en sån fråga!!!

    Jag får hålla hårt i mig själv för att inte kasta saker över mina barn när jag har pengar på kontot, men gör det inte, för jag vill inte skämma bort dom...

    Men att göra någon något litet extra!
    Det är ju det livet handlar om Hjärta
Svar på tråden När ett barn fyller år - ska syskonen då få paket också?